Hälsning

¹ Från Paulus, som sitter fängslad för Kristus^[a] Jesus skull, och från vår bror Timotheos.

Till vår käre vän och medarbetare Filemon, ² och till vår syster Apfia, vår medkämpe Archippos, och till församlingen som möts i ditt hus.

³ Nåd och frid från Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.

Paulus tackar Gud

⁴ Jag tackar alltid min Gud när jag kommer ihåg dig i mina böner, ⁵ eftersom jag får höra om din kärlek och din tro, din tro på Herren Jesus och din kärlek till alla de heliga. ⁶ Jag ber att det stöd du har kunnat ge dem på grund av din tro ska få dem att inse hur mycket gott som finns i Kristus. ⁷ Jag har själv blivit mycket glad och uppmuntrad av din kärlek, min bror, eftersom du har gett nytt mod åt de heliga.

Paulus vädjar för slaven Onesimos

⁸ Även om jag i Kristus frimodigt skulle kunna befalla dig vad du kan förväntas göra, ⁹ vill jag nu på grund av kärlek vädja till dig, jag Paulus, en gammal man som nu också är en fånge för Kristus Jesus skull.^{[b] 10} Jag vädjar till dig för Onesimos, mitt barn, som jag fått här i fängelset. ¹¹ Du hade inte särskilt stor nytta av Onesimos^[c] förut, men nu har han blivit till verklig nytta för både dig och mig.

¹² När jag nu skickar honom tillbaka till dig är det som om jag sände en del av mig själv. ¹³ Jag hade helst velat ha honom kvar här, så att han kunde hjälpa mig i ditt ställe, när jag nu sitter fängslad för evangeliets skull. ¹⁴ Men jag ville inte göra någonting utan att först ha fått ditt tillstånd. Om du gör något gott ska det ju inte vara av tvång, utan av fri vilja. ¹⁵ Kanske var det därför han skildes från dig under en kort tid, för att du sedan skulle få honom tillbaka för alltid, ¹⁶ men inte längre som en slav, utan något mycket mer: en älskad bror. För mig är han mycket kär, men för dig måste han vara det ännu mer, både som människa och som en som tillhör Herren.

¹⁷ Om du ser mig som din vän, så ta emot honom på samma sätt som du skulle ha tagit emot mig. ¹⁸ Har han skadat dig på något sätt eller är skyldig dig något, så sätt upp det på min räkning. ¹⁹ Jag, Paulus, skriver här med min egen hand^[d]: Jag ska betala tillbaka. Att du sedan har en ännu större skuld till mig – dig själv, är en annan sak. ²⁰ Ja, min bror, låt mig nu få nytta^[e] av dig i Herren. Gör mig lättad och glad för Kristus skull.

²¹ Detta skriver jag, fullt övertygad om att du kommer att göra det jag ber dig om och mer än så.

Sluthälsning

²² Så ber jag dig om en sak till: ha ett rum i ordning åt mig, för jag hoppas att ni tack vare era böner ska få återse mig.

²³ Epafras, som också sitter fängslad här för Kristus Jesus skull, hälsar till dig. ²⁴ Det gör också mina medarbetare Markus, Aristarchos, Demas och Lukas.

²⁵ Nåd från vår Herre Jesus Kristus åt er ande.