15 (A) I sju dagar ska ni äta osyrat bröd. Redan den första dagen ska ni skaffa bort all surdeg[a] ur era hus, för var och en som äter något syrat från den första dagen till den sjunde ska utrotas ur Israel. 16 På första dagen ska ni hålla en helig sammankomst. Och på sjunde dagen ska ni hålla en helig sammankomst. Under de dagarna ska ni inte utföra något arbete utom det som hör till matlagningen för var och en. Det och inget annat får göras.

17 Ni ska fira det osyrade brödets högtid därför att jag just den dagen förde era härskaror ut ur Egyptens land. Det ska vara en evig stadga för er att fira denna dag från släkte till släkte. 18 (B) Från kvällen den fjortonde dagen i första månaden ska ni äta osyrat bröd ända till kvällen den tjugoförsta dagen i månaden. 19 Under sju dagar får ingen surdeg finnas i era hus. Var och en som äter något syrat ska utrotas ur Israels församling, vare sig han är främling eller infödd. 20 Inget syrat ska ni äta. Var ni än bor ska ni äta osyrat bröd.”

21 (C) Mose kallade till sig alla de äldste i Israel och sade till dem: ”Gå och hämta ett lamm för varje hushåll och slakta påskalammet! 22 Ta en knippa isop[b] och doppa den i blodet som är i skålen och stryk blodet på det övre dörrträet och de båda dörrposterna. Ingen av er får gå ut genom dörren till sitt hus före morgonen, 23 (D) för Herren ska gå fram för att slå Egypten. Men när han ser blodet på det övre dörrträet och de båda dörrposterna ska han gå förbi dörren och inte låta fördärvaren[c] komma in i era hem och slå er.

24 Detta ska ni hålla. Det ska vara en stadga för dig och dina barn för evigt. 25 Och när ni kommer in i det land som Herren ska ge er, som han har sagt, ska ni fira denna gudstjänst. 26 När era barn frågar er: Vad betyder den här gudstjänsten? 27 ska ni svara: Det är ett påskoffer åt Herren, för han gick förbi Israels barns hus i Egypten. När han slog egyptierna skonade han våra hus.” Då böjde folket sig ner och tillbad. 28 Och Israels barn gick i väg och gjorde så som Herren hade befallt Mose och Aron.

29 (E) Vid midnatt slog Herren allt förstfött i Egyptens land, från den förstfödde hos farao som satt på tronen till den förstfödde hos fången i fängelset. Han slog allt förstfött bland boskapen. 30 Då steg farao upp på natten, liksom alla hans tjänare och alla egyptier. Och det hördes ett högt sorgerop i Egypten, för det fanns inte ett hem där det inte låg någon död.

Uttåget

31 (F) Farao kallade på natten till sig Mose och Aron och sade: ”Bryt upp och dra ut från mitt folk, ni själva och Israels barn! Gå i väg och håll gudstjänst som ni har sagt. 32 Ta med era får och kor också, som ni har sagt, och välsigna även mig när ni drar ut.” 33 Egyptierna skyndade på folket för att få dem ut ur landet fort, för de sade: ”Annars dör vi allihop.”

34 Och folket tog med sig sin deg, innan den ännu hade blivit syrad. De tog sina baktråg, lindade in dem i mantlarna och bar dem på sina axlar. 35 (G) Israels barn hade också gjort som Mose sagt: De hade begärt föremål av silver och guld och även kläder från egyptierna. 36 Och Herren hade gjort egyptierna vänligt sinnade mot israeliterna så att de gav dem vad de begärde. Så tog de byte från egyptierna.

37 (H) Israels barn bröt upp och drog från Raamses till Suckot, omkring 600 000[d] man till fots förutom barn. 38 (I) En stor blandad folkhop[e] drog upp med dem, och dessutom en mycket stor hjord av får och kor. 39 Av degen som de fick med sig från Egypten bakade de osyrade brödkakor. Den hade inte hunnit bli syrad, eftersom de hade drivits ut ur Egypten utan att få dröja. De hade inte heller kunnat göra i ordning någon reskost åt sig.

40 (J) Den tid som Israels barn hade bott i Egypten var 430 år.[f] 41 Just den dag då de 430 åren hade gått drog alla Herrens härskaror ut ur Egyptens land. 42 En vakandets natt var det för Herren när han förde dem ut ur Egyptens land. Just denna Herrens natt ska alla Israels barn vaka, släkte efter släkte.

Regler för påsken

43 Herren sade till Mose och Aron: ”Detta är stadgan om påskalammet: Ingen utlänning får äta av det, 44 men en slav som är köpt för pengar får äta av det efter att du omskurit honom. 45 Ingen som bor hos er tillfälligt och ingen daglönare får äta av det. 46 (K) I ett och samma hus ska det ätas. Du får inte föra ut något av köttet ur huset, och ni får inte krossa något ben[g] på det. 47 Hela Israels församling ska hålla detta.

48 Om en främling som bor hos dig vill fira Herrens påskhögtid, ska alla av manligt kön hos honom omskäras. Sedan får han komma och fira den, och han ska då vara som en infödd. Men ingen oomskuren får äta påskalammet. 49 En och samma lag ska gälla för den infödde som för främlingen som bor mitt ibland er.”

50 Alla Israels barn gjorde så. De gjorde som Herren hade befallt Mose och Aron. 51 Just på den dagen förde Herren Israels barn ut ur Egyptens land efter deras härskaror.

Read full chapter

Footnotes

  1. 12:15 surdeg   Kom att symbolisera jäsande synd (jfr Luk 12:1, 1 Kor 5:7f).
  2. 12:22 isop   Ljungliknande växt som kom att användas vid reningsceremonier (jfr 4 Mos 19:18, Ps 51:9) och vid Kristi kors (Joh 19:29).
  3. 12:23 fördärvaren   Ängel som utförde Guds straffdomar (jfr 1 Krön 21:15, Hes 9, 1 Kor 10:10).
  4. 12:37 600 000   Hebr. álef som normalt översätts ”tusen” kan också översättas ”släkt” (jfr Jos 22:21, Dom 6:15).
  5. 12:38 blandad folkhopIcke-israeliter som passade på att fly och följa med dem från Egypten (4 Mos 11:4), kanske rester av de semitiska hyksosfolken (se not till 1:7).
  6. 12:40 bott i Egypten … 430 år   Ca 1876-1446 f Kr. Septuaginta och den samaritanska grundtexten: ”bott i Kanaans land och Egypten”. Kanaan tillhörde Egyptens kultursfär, och Josefus m fl tolkade startpunkten på de 430 åren som Abrahams första besök i Egypten (1 Mos 12:10). Detta skulle flytta fram samtliga årtal i 1 Mos med 215 år och datera israeliternas nerflyttning (1 Mos 46:6) till 1661 f Kr, under hyksostiden.
  7. 12:46 inte krossa något ben   Citeras i Joh 19:36 som profetia om Kristus, Guds Lamm.

15 For seven days you are to eat bread made without yeast.(A) On the first day remove the yeast from your houses, for whoever eats anything with yeast in it from the first day through the seventh must be cut off(B) from Israel. 16 On the first day hold a sacred assembly, and another one on the seventh day. Do no work(C) at all on these days, except to prepare food for everyone to eat; that is all you may do.

17 “Celebrate the Festival of Unleavened Bread,(D) because it was on this very day that I brought your divisions out of Egypt.(E) Celebrate this day as a lasting ordinance for the generations to come.(F) 18 In the first month(G) you are to eat bread made without yeast, from the evening of the fourteenth day until the evening of the twenty-first day. 19 For seven days no yeast is to be found in your houses. And anyone, whether foreigner(H) or native-born, who eats anything with yeast in it must be cut off(I) from the community of Israel. 20 Eat nothing made with yeast. Wherever you live,(J) you must eat unleavened bread.”(K)

21 Then Moses summoned all the elders of Israel and said to them, “Go at once and select the animals for your families and slaughter the Passover(L) lamb. 22 Take a bunch of hyssop,(M) dip it into the blood in the basin and put some of the blood(N) on the top and on both sides of the doorframe. None of you shall go out of the door of your house until morning. 23 When the Lord goes through the land to strike(O) down the Egyptians, he will see the blood(P) on the top and sides of the doorframe and will pass over(Q) that doorway, and he will not permit the destroyer(R) to enter your houses and strike you down.

24 “Obey these instructions as a lasting ordinance(S) for you and your descendants. 25 When you enter the land(T) that the Lord will give you as he promised, observe this ceremony. 26 And when your children(U) ask you, ‘What does this ceremony mean to you?’ 27 then tell them, ‘It is the Passover(V) sacrifice to the Lord, who passed over the houses of the Israelites in Egypt and spared our homes when he struck down the Egyptians.’”(W) Then the people bowed down and worshiped.(X) 28 The Israelites did just what the Lord commanded(Y) Moses and Aaron.

29 At midnight(Z) the Lord(AA) struck down all the firstborn(AB) in Egypt, from the firstborn of Pharaoh, who sat on the throne, to the firstborn of the prisoner, who was in the dungeon, and the firstborn of all the livestock(AC) as well. 30 Pharaoh and all his officials and all the Egyptians got up during the night, and there was loud wailing(AD) in Egypt, for there was not a house without someone dead.

The Exodus

31 During the night Pharaoh summoned Moses and Aaron and said, “Up! Leave my people, you and the Israelites! Go, worship(AE) the Lord as you have requested. 32 Take your flocks and herds,(AF) as you have said, and go. And also bless(AG) me.”

33 The Egyptians urged the people to hurry(AH) and leave(AI) the country. “For otherwise,” they said, “we will all die!”(AJ) 34 So the people took their dough before the yeast was added, and carried it on their shoulders in kneading troughs(AK) wrapped in clothing. 35 The Israelites did as Moses instructed and asked the Egyptians for articles of silver and gold(AL) and for clothing.(AM) 36 The Lord had made the Egyptians favorably disposed(AN) toward the people, and they gave them what they asked for; so they plundered(AO) the Egyptians.

37 The Israelites journeyed from Rameses(AP) to Sukkoth.(AQ) There were about six hundred thousand men(AR) on foot, besides women and children. 38 Many other people(AS) went up with them, and also large droves of livestock, both flocks and herds. 39 With the dough the Israelites had brought from Egypt, they baked loaves of unleavened bread. The dough was without yeast because they had been driven out(AT) of Egypt and did not have time to prepare food for themselves.

40 Now the length of time the Israelite people lived in Egypt[a] was 430 years.(AU) 41 At the end of the 430 years, to the very day, all the Lord’s divisions(AV) left Egypt.(AW) 42 Because the Lord kept vigil that night to bring them out of Egypt, on this night all the Israelites are to keep vigil to honor the Lord for the generations to come.(AX)

Passover Restrictions

43 The Lord said to Moses and Aaron, “These are the regulations for the Passover meal:(AY)

“No foreigner(AZ) may eat it. 44 Any slave you have bought may eat it after you have circumcised(BA) him, 45 but a temporary resident or a hired worker(BB) may not eat it.

46 “It must be eaten inside the house; take none of the meat outside the house. Do not break any of the bones.(BC) 47 The whole community of Israel must celebrate it.

48 “A foreigner residing among you who wants to celebrate the Lord’s Passover must have all the males in his household circumcised; then he may take part like one born in the land.(BD) No uncircumcised(BE) male may eat it. 49 The same law applies both to the native-born and to the foreigner(BF) residing among you.”

50 All the Israelites did just what the Lord had commanded(BG) Moses and Aaron. 51 And on that very day the Lord brought the Israelites out of Egypt(BH) by their divisions.(BI)

Read full chapter

Footnotes

  1. Exodus 12:40 Masoretic Text; Samaritan Pentateuch and Septuagint Egypt and Canaan