Font Size
Domarboken 5
Svenska Folkbibeln
Domarboken 5
Svenska Folkbibeln
Deboras och Baraks segersång
5 Den dagen sjöng Debora och Barak, Abinoams son, denna sång:
2 När härförare anför i Israel,
när folket villigt offrar sig
- lova Herren!
3 Hör, ni kungar! Lyssna, ni furstar!
Jag vill sjunga, till Herrens ära vill jag sjunga,
jag vill lovsjunga Herren,
Israels Gud.
4 Herre, när du drog ut från Seir,
när du skred fram från Edoms land,
då bävade jorden,
då strömmade det från himlen,
då strömmade vatten ner från molnen.
5 Bergen skalv inför Herrens ansikte,
Sinai, inför Herrens, Israels Guds, ansikte.
6 I Samgars dagar, Anats sons,
i Jaels dagar låg vägarna öde.
Vandrarna måste färdas omvägar.
7 Ingen ledare fanns, ingen fanns i Israel
förrän jag, Debora, trädde fram,
trädde fram som en moder i Israel.
8 Man valde åt sig nya gudar,
då nådde striden fram till portarna.
Men varken sköld eller spjut
fanns att se hos de fyrtiotusen i Israel.
9 Mitt hjärta tillhör Israels furstar
och dem bland folket som villigt offrade sig.
Lova Herren!
10 Ni som rider på vita åsninnor,
ni som sitter hemma på mattor,
och ni som vandrar på vägen, sjung!
11 När man under sång delar byte mellan vattenhoarna,
då lovprisar man där Herrens rättfärdiga gärningar,
att han i rättfärdighet regerar i Israel.
Då drog Herrens folk ner till portarna.
12 Vakna, vakna, Debora!
Vakna, vakna, sjung din sång!
Stå upp Barak! Tag dig fångar,
du Abinoams son!
13 Då satte folkets kvarleva de tappra till anförare,
Herren satte mig till anförare över hjältarna.
14 Från Efraim kom män med rotfäste i Amalek.
Benjamin följde dig med dina skaror.
Från Makir kom furstar ner
och från Sebulon män med ledarstav.
15 Furstarna i Isaskar slöt sig till Debora.
Och liksom Isaskar gjorde också Barak,
ner i dalen skyndade man i dennes spår.
Bland Rubens ätter hölls stora rådslag.
16 Varför satt du kvar bland dina fållor
och lyssnade till flöjtspel vid hjordarna?
Bland Rubens ätter fördes stora överläggningar.
17 Gilead stannade på andra sidan Jordan.
Och Dan, varför dröjde han ännu vid skeppen?
Aser satt kvar vid havets strand,
vid sina vikar stannade han.
18 Men Sebulon var ett folk som föraktade döden,
Naftali likaså, på stridsfältets höjder.
19 Kungar drog fram och stred,
då stred Kanaans kungar vid Taanak, nära Megiddos vatten.
Men byte av silver vann de inte.
20 Från himlen fördes strid,
stjärnorna stred från sina banor mot Sisera.
21 Floden Kishon svepte dem bort, urtidsfloden, floden Kishon.
Gå fram, min själ, med makt!
22 Då stampade hästarnas hovar,
när deras tappra ryttare jagade dem framåt, framåt.
23 Förbanna Meros, säger Herrens ängel,
förbanna, ja, förbanna dess inbyggare,
därför att de ej kom Herren till hjälp,
Herren till hjälp bland hjältarna.
24 Välsignad vare Jael framför andra kvinnor,
keniten Hebers hustru,
välsignad framför alla kvinnor som bor i tält.
25 Vatten begärde han,
hon gav honom mjölk,
gräddmjölk bar hon fram i högtidsskålen.
26 Sin hand räckte hon ut efter tältpluggen,
sin högra hand efter arbetshammaren.
Med den slog hon Sisera
och krossade hans huvud,
spräckte hans tinning och genomborrade den.
27 Vid hennes fötter sjönk han ihop,
föll och blev liggande.
Vid hennes fötter sjönk han ihop och föll.
Där han sjönk ihop,
där föll han slagen till döds.
28 Ut genom fönstret skådar Siseras moder,
hon ropar ut genom gallret:
"Varför dröjer hans vagn att komma?
Varför hörs inte ljudet från hans vagnar?"
29 Då svarar de klokaste av hennes hovtärnor,
och själv ger hon sig samma svar:
30 "Utan tvivel vann de byte som de nu delar:
en flicka eller två åt var och en av männen,
byte av praktvävnader för Siseras räkning,
byte av praktvävnader, brokiga tyger,
en brokig duk eller två för de fångnas halsar."
31 Så må alla dina fiender förgås, o Herre.
Men de som älskar honom må likna solen,
när den går upp i kraft.
Och landet hade nu ro i fyrtio år.
Birák 5
Hungarian Bible: Easy-to-Read Version
Birák 5
Hungarian Bible: Easy-to-Read Version
Debóra és Bárák éneke
5 Ezen a napon Debóra és Bárák ezt a győzelmi éneket[a] énekelte:
2 „Amikor Izráel harcosai hosszúra növesztették hajukat,
mert egészen az Örökkévalónak szentelték magukat,
dicsérjétek az Örökkévalót!
3 Halljátok ezt királyok,
figyeljetek rám, fejedelmek,
mert az Örökkévalónak éneklek,
az Örökkévalót dicsérem, Izráel Istenét!
4 Mikor Széírből[b] jöttél, Örökkévaló,
mikor Edom földjén lépkedtél,
még a föld is remegett,
az ég is megindult, esőt hullatott.
5 A hegyek reszkettek az Örökkévaló előtt,
a Sínai-hegy is megremegett az Örökkévaló előtt,
Izráel Istene előtt!
6 Anát fia, Samgar[c] idejében,
Jáél napjaiban senki sem járt az utakon,
a karavánok és utazók mind kerülő utakra tértek.
7 Kihaltak a falvak Izráelben.
Kihalt az élet a falvakból,
amíg te nem jöttél, Debóra,
amíg felkeltél, Izráel anyjaként vezettél!
8 Mikor Isten új vezetőket választott,[d]
tüstént harc dúlt a kapuk előtt,
de még egy dárda, vagy pajzs sem akadt
Izráel negyvenezres seregében.
9 Szívem azoké, akik vezetik Izráelt,
akik a nép közül önként vállalták a harcot!
Dicsérjétek az Örökkévalót!
10 Emlegessétek újra meg újra az Örökkévaló nagy tetteit,
akik felültök a nyeregtakaróra,[e]
s útra keltek szürke szamarakon,
vagy az úton mentek!
11 Mikor a nyájakat itatjátok a kútnál,
halljátok az éneklők szavát,
akik az Örökkévaló dicső tetteiről énekelnek,
győzelmekről, amelyeket az izráeli falvak népe aratott,
amikor az Örökkévaló népe a város kapuinál harcolt.
12 Serkenj föl, Debóra, serkenj föl!
Kelj föl, és énekelj!
Rajta, Bárák, támadj!
Ejts foglyokat, Abínóam fia!
13 Akkor a maradék nép lerohant a hegyről,
hogy harcoljon az ellenséggel,
az Örökkévaló népe rárontott az idegenek seregére.
14 Jöttek Efraimból, akik Amálek helyére települtek,[f]
jöttek utánad, Benjámin, a testvéreiddel,
jöttek Mákír[g] nemzetségéből a kapitányok,
Zebulon törzséből, kezükben pálcával a vezérek.
15 Ide gyűltek Issakár fejedelmei,
Debórához gyülekeztek,
Bárákot követve mind támadásra indultak,
a hegyről a völgybe lerohantak.
De Rúben nemzetségei csak tanakodtak.
16 Miért üldögéltek nyájaitok mellett?
Nézitek, hogy terelik össze a pásztorok juhaikat?
Rúben nemzetségei csak tanakodtak, nem mozdultak.
17 Gileád népe is ott maradt a Jordánon túl,[h]
Dán fiai meg az idegenek hajóin szolgáltak,
Ásér nemzetségei a tengerparton üldögéltek,
öblök partján táboroztak.
18 Csak Zebulon és Naftáli fiai
harcoltak a dombokon halált megvetőn.
19 Királyok jöttek és harcoltak,
Kánaán királyai csatáztak Meggidó vizeinél,
harcoltak Taanak mellett a síkon,
de nem zsákmányoltak ezüstöt.
20 A csillagok is harcoltak az égből,
saját pályájukról vívtak Sisera ellen.
21 Elsodorta Sisera seregét a Kisón megáradt patakja,
elsöpörte őket a vízáradat, az ősi Kisón.
Folytasd csak lelkem, teljes erővel!
22 Hogy robogtak a vágtató lovak és szekerek!
Menekülő paták dobogása hallik!
23 »Átkozzátok Méróz városát
— mondja az Örökkévaló angyala —,
átkozzátok lakosait,
mert nem jöttek az Örökkévalónak segíteni,
nem akartak vitézei közé állni!«
24 De áldott legyen Jáél, a kéni Héber felesége!
Áldottabb legyen minden más sátorlakó asszonynál!
25 Mikor Sisera vizet kért,
Jáél tejet adott neki,
fejedelmi csészéből tejszínnel itatta.
26 Bal keze sátorcövekért nyúlt,
jobb kezébe munkások kalapácsát vette,
Sisera fejét szétzúzta, összetörte,
halántékát földhöz szegezte.
27 Így esett el Sisera egy asszony lába előtt,
Jáél lábánál elterült, nem mozdult többé.
Ott fekszik holtan, megsemmisült!
28 Aggódva ki-kinéz ablakán Sisera anyja,
kezét tördeli, aggódva várja fiát:
»Miért késik harci szekere oly soká?
Nem hallom lovai patkóit, miért?«
29 Legbölcsebb szolgálója nyugtatja,
és maga is egyre csak ezt mondogatja:
30 »Biztosan most osztoznak a zsákmányon!
Szép rabnő jut minden harcosnak, talán kettő is,
meg díszes ruhák Siserának,
festett, hímzett, drága kendőt hoz nekem is,
színes selyemkendőt nyakamra, vállamra!«
31 Így vesszenek mind ellenségeid, Örökkévaló!
De akik szeretnek téged, tündököljenek,
mint a fölkelő nap, ereje teljében!”
Ezután 40 évig béke volt Izráelben.
Footnotes
- Birák 5:1 győzelmi ének Debóra éneke az egyik legszebb ének az Ószövetségben. A héber szöveg helyenként nehezen érthető.
- Birák 5:4 Széír Edom másik neve.
- Birák 5:6 Samgar Lásd Bír 3:31.
- Birák 5:8 Mikor… választott Vagy: „Mikor más isteneket választott a nép”.
- Birák 5:10 nyeregtakaró Ennek a szónak bizonytalan az értelme. Valószínűleg arról a takaróról van szó, amelyet a szamár hátára terítettek, s erre ültek rá (szamárra nem szoktak nyerget tenni).
- Birák 5:14 Lásd Bír 12:15.
- Birák 5:14 Mákír Ez a család Manassé törzsébe tartozott, és a Jordán keleti oldalán telepedett le.
- Birák 5:17 Jordánon túl Vagyis a Jordán keleti oldalán, ahol Gileád volt.
Domarboken 5
Svenska Folkbibeln 2015
Domarboken 5
Svenska Folkbibeln 2015
Deboras och Baraks segersång
5 (A) Den dagen sjöng Debora och Barak, Abinoams son, denna sång:
2 När härförare anför i Israel,
när folket villigt offrar sig
– lova Herren!
3 Hör, ni kungar! Lyssna, ni furstar!
Jag vill sjunga, sjunga till Herren,
jag vill lovsjunga Herren,
Israels Gud.
4 (B) Herre, när du drog ut från Seir,
när du gick fram från Edoms land,
då bävade jorden,
då strömmade det från himlen,
då strömmade vatten från molnen.
5 Bergen skalv inför Herrens ansikte,
Sinai inför Herrens, Israels Guds,
ansikte.
6 (C) I Shamgars dagar, Anats sons,
i Jaels dagar låg vägarna öde.
Vandrarna måste gå omvägar.
7 (D) Inga ledare[a] fanns, inga i Israel
förrän jag, Debora, trädde fram,
trädde fram som en moder i Israel.
8 (E) Man valde sig nya gudar,
då nådde striden ända till portarna.
Men varken sköld eller spjut
fanns att se
bland Israels fyrtiotusen.
9 Mitt hjärta tillhör Israels furstar
och dem bland folket
som villigt offrade sig.
Lova Herren!
10 Ni som rider på vita åsnor,
ni som sitter hemma på mattor
och ni som vandrar på vägen,
sjung![b]
11 När man sjungande
delar byte mellan vattenhoarna
lovprisar man Herrens
rättfärdiga gärningar,
hans styres rättfärdiga gärningar
i Israel.
Då drog Herrens folk ner
till portarna.
12 Vakna, vakna, Debora!
Vakna, vakna, sjung din sång!
Res dig, Barak! Ta dig fångar,
du Abinoams son!
13 Då satte folkets överlevare
de tappra till anförare,
Herren satte mig
till anförare över hjältarna.
14 (F) Från Efraim kom män
med rötter i Amalek.
Benjamin följde dig
med dina skaror.
Från Makir kom furstar ner
och från Sebulon
män med ledarstav.
15 Furstarna i Isaskar
slöt sig till Debora,
och liksom Isaskar
gjorde också Barak,
ner i dalen skyndade man
i hans spår.
Bland Rubens ätter
höll man stora rådslag.
16 Varför satt du kvar bland dina fållor
och lyssnade till flöjtspel
vid hjordarna?
Bland Rubens ätter
hade man stora överläggningar.
17 (G) Gilead stannade
på andra sidan Jordan.
Och Dan,
varför dröjde han vid skeppen?
Asher satt kvar vid havets strand,
vid sina vikar stannade han.
18 Men Sebulon var ett folk
som föraktade döden,
likaså Naftali på slagfältets höjder.
19 Kungar drog fram och stred,
då stred Kanaans kungar
vid Taanak nära Megiddos vatten,
men silverbyte vann de inte.
20 (H) Från himlen fördes strid,
stjärnorna stred från sina banor
mot Sisera.
21 (I) Floden Kishon svepte bort dem,
urtidsfloden, floden Kishon.
Framåt, min själ, med kraft!
22 Då stampade hästarnas hovar,
hans starka hingstar
jagade framåt, framåt.
23 Förbanna Meros,
säger Herrens ängel,
förbanna, ja,
förbanna dess invånare
eftersom de inte kom
till Herrens hjälp,
till Herrens hjälp bland hjältarna.
24 (J) Välsignad framför andra kvinnor
är Jael, keniten Hebers hustru,
välsignad framför alla kvinnor i tält.
25 Vatten begärde han,
hon gav honom mjölk,
bar fram gräddmjölk i högtidsskålen.
26 Hon räckte sin hand efter tältpluggen,
sin högra hand efter hammaren.
Med den slog hon Sisera
och krossade hans huvud,
spräckte hans tinning
och genomborrade den.
27 Vid hennes fötter kröp han ihop,
låg och blev liggande.
Vid hennes fötter kröp han ihop
och låg.
Där han kröp ihop,
där låg han utslagen.
28 Ut genom fönstret
blickade Siseras mor,
hon ropade gällt genom gallret:
”Varför dröjer hans vagn?
Varför hörs inte
vagnshästarnas hovar?”
29 Då svarade
hennes klokaste hovdamer,
och själv gav hon sig samma svar:
30 ”Säkert fick de byte och delar det nu,
en flicka[c] eller två åt varje man,
färggrant byte för Siseras räkning,
färggrant byte av brokiga tyger,
en brokig duk eller två
för de fångnas halsar.”
31 (K) Så ska alla dina fiender förgås,
Herre.
Men de som älskar honom
ska bli som solen
när den går upp i sin kraft.
Och landet hade nu ro i fyrtio år.
Judges 5
Common English Bible
Judges 5
Common English Bible
Deborah’s song
5 At that time, Deborah and Barak, Abinoam’s son, sang:
2 When hair is long in Israel,
when people willingly offer themselves—bless the Lord!
3 Hear, kings!
Listen, rulers!
I, to the Lord,
I will sing.
I will make music to the Lord,
Israel’s God.
4 Lord, when you set out from Seir,
when you marched out from Edom’s fields, the land shook,
the sky poured down,
the clouds poured down water.
5 The mountains quaked
before the Lord, the one from Sinai,
before the Lord, the God of Israel.
6 In the days of Shamgar, Anath’s son,
in the days of Jael, caravans ceased.
Those traveling by road
kept to the backroads.
7 Villagers disappeared;
they disappeared in Israel,
until you,[a] Deborah, arose,
until you arose as a mother in Israel.
8 When they chose new gods,
then war came to the city gates.[b]
Yet there wasn’t a shield or spear to be seen
among forty thousand in Israel!
9 My heart is with Israel’s commanders,
who willingly offered themselves among the people—bless the Lord!
10 You who ride white donkeys,
who sit on saddle blankets,[c]
who walk along the road: tell of it.
11 To the sound of instruments[d] at the watering places,
there they repeat the Lord’s victories,
his villagers’ victories in Israel.
Then the Lord’s people marched down to the city gates.
12 “Wake up, wake up, Deborah!
Wake up, wake up, sing a song!
Arise, Barak!
Capture your prisoners,
Abinoam’s son!”
13 Then those who remained marched down against royalty;
the Lord’s people marched down[e] against warriors.
14 From Ephraim they set out[f] into the valley,[g]
after you, Benjamin, with your people!
From Machir commanders marched down,
and from Zebulun those carrying the official’s staff.
15 The leaders of Issachar came along with Deborah;
Issachar was attached to Barak,
and was sent into the valley behind him.
Among the clans of Reuben
there was deep soul-searching.
16 “Why did you stay back among the sheep pens,
listening to the music for the flocks?”
For the clans of Reuben
there was deep soul-searching.
17 Gilead stayed on the other side of the Jordan,
and Dan, why did he remain with the ships?
Asher stayed by the seacoast,
camping at his harbors.
18 Zebulun is a people that readily risked death;
Naphtali too in the high countryside.
19 Kings came and made war;
the kings of Canaan fought
at Taanach by Megiddo’s waters,
but they captured no spoils of silver.
20 The stars fought from the sky;
from their orbits they fought against Sisera.
21 The Kishon River swept them away;
the advancing river, the Kishon River.
March on, my life, with might!
22 Then the horses’ hooves pounded
with the galloping, galloping of their stallions.
23 “Curse Meroz,” says the Lord’s messenger,
“curse its inhabitants bitterly,
because they didn’t come to the Lord’s aid,
to the Lord’s aid against the warriors.”
24 May Jael be blessed above all women;
may the wife of Heber the Kenite
be blessed above all tent-dwelling women.
25 He asked for water, and she provided milk;
she presented him cream in a majestic bowl.
26 She reached out her hand for the stake,
her strong hand for the worker’s hammer.
She struck Sisera;
she crushed his head;
she shattered and pierced his skull.
27 At her feet he sank, fell, and lay flat;
at her feet he sank, he fell;
where he sank, there he fell—dead.
28 Through the window she watched,
Sisera’s mother looked longingly[h] through the lattice.
“Why is his chariot taking so long to come?
Why are the hoofbeats of his chariot horses delayed?”
29 Her wisest attendants answer;
indeed, she replies to herself:
30 “Wouldn’t they be finding and dividing the loot?
A girl or two for each warrior;
loot of colored cloths for Sisera;
loot of colored, embroidered cloths;
two colored, embroidered cloths
as loot for every neck.”
31 May all your enemies perish like this, Lord!
But may your allies be like the sun, rising in its strength.
And the land was peaceful for forty years.
Footnotes
- Judges 5:7 Or I
- Judges 5:8 Heb uncertain
- Judges 5:10 Heb uncertain
- Judges 5:11 Heb uncertain
- Judges 5:13 Heb adds for me.
- Judges 5:14 Or From Ephraim their root
- Judges 5:14 LXX; MT in Amalek
- Judges 5:28 LXX; MT cried
Judges 5
New International Version
Judges 5
New International Version
The Song of Deborah
5 On that day Deborah(A) and Barak son of Abinoam(B) sang this song:(C)
2 “When the princes in Israel take the lead,
when the people willingly offer(D) themselves—
praise the Lord!(E)
3 “Hear this, you kings! Listen, you rulers!
I, even I, will sing to[a] the Lord;(F)
I will praise the Lord, the God of Israel, in song.(G)
4 “When you, Lord, went out(H) from Seir,(I)
when you marched from the land of Edom,
the earth shook,(J) the heavens poured,
the clouds poured down water.(K)
5 The mountains quaked(L) before the Lord, the One of Sinai,
before the Lord, the God of Israel.
6 “In the days of Shamgar son of Anath,(M)
in the days of Jael,(N) the highways(O) were abandoned;
travelers took to winding paths.(P)
7 Villagers in Israel would not fight;
they held back until I, Deborah,(Q) arose,
until I arose, a mother in Israel.
8 God chose new leaders(R)
when war came to the city gates,(S)
but not a shield or spear(T) was seen
among forty thousand in Israel.
9 My heart is with Israel’s princes,
with the willing volunteers(U) among the people.
Praise the Lord!
10 “You who ride on white donkeys,(V)
sitting on your saddle blankets,
and you who walk along the road,
consider 11 the voice of the singers[b] at the watering places.
They recite the victories(W) of the Lord,
the victories of his villagers in Israel.
“Then the people of the Lord
went down to the city gates.(X)
12 ‘Wake up,(Y) wake up, Deborah!(Z)
Wake up, wake up, break out in song!
Arise, Barak!(AA)
Take captive your captives,(AB) son of Abinoam.’
13 “The remnant of the nobles came down;
the people of the Lord came down to me against the mighty.
14 Some came from Ephraim,(AC) whose roots were in Amalek;(AD)
Benjamin(AE) was with the people who followed you.
From Makir(AF) captains came down,
from Zebulun those who bear a commander’s[c] staff.
15 The princes of Issachar(AG) were with Deborah;(AH)
yes, Issachar was with Barak,(AI)
sent under his command into the valley.
In the districts of Reuben
there was much searching of heart.
16 Why did you stay among the sheep pens[d](AJ)
to hear the whistling for the flocks?(AK)
In the districts of Reuben
there was much searching of heart.
17 Gilead(AL) stayed beyond the Jordan.
And Dan, why did he linger by the ships?
Asher(AM) remained on the coast(AN)
and stayed in his coves.
18 The people of Zebulun(AO) risked their very lives;
so did Naphtali(AP) on the terraced fields.(AQ)
19 “Kings came(AR), they fought,
the kings of Canaan fought.
At Taanach, by the waters of Megiddo,(AS)
they took no plunder of silver.(AT)
20 From the heavens(AU) the stars fought,
from their courses they fought against Sisera.
21 The river Kishon(AV) swept them away,
the age-old river, the river Kishon.
March on, my soul; be strong!(AW)
22 Then thundered the horses’ hooves—
galloping, galloping go his mighty steeds.(AX)
23 ‘Curse Meroz,’ said the angel of the Lord.
‘Curse its people bitterly,
because they did not come to help the Lord,
to help the Lord against the mighty.’
24 “Most blessed of women(AY) be Jael,(AZ)
the wife of Heber the Kenite,(BA)
most blessed of tent-dwelling women.
25 He asked for water, and she gave him milk;(BB)
in a bowl fit for nobles she brought him curdled milk.
26 Her hand reached for the tent peg,
her right hand for the workman’s hammer.
She struck Sisera, she crushed his head,
she shattered and pierced his temple.(BC)
27 At her feet he sank,
he fell; there he lay.
At her feet he sank, he fell;
where he sank, there he fell—dead(BD).
28 “Through the window(BE) peered Sisera’s mother;
behind the lattice she cried out,(BF)
‘Why is his chariot so long in coming?
Why is the clatter of his chariots delayed?’
29 The wisest of her ladies answer her;
indeed, she keeps saying to herself,
30 ‘Are they not finding and dividing the spoils:(BG)
a woman or two for each man,
colorful garments as plunder for Sisera,
colorful garments embroidered,
highly embroidered garments(BH) for my neck—
all this as plunder?(BI)’
31 “So may all your enemies perish,(BJ) Lord!
But may all who love you be like the sun(BK)
when it rises in its strength.”(BL)
Then the land had peace(BM) forty years.
Footnotes
- Judges 5:3 Or of
- Judges 5:11 The meaning of the Hebrew for this word is uncertain.
- Judges 5:14 The meaning of the Hebrew for this word is uncertain.
- Judges 5:16 Or the campfires; or the saddlebags
Svenska Folkbibeln (SFB)
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Hungarian Bible: Easy-to-Read Version (ERV-HU)
Copyright © 2003, 2012 by World Bible Translation Center
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Common English Bible (CEB)
Copyright © 2011 by Common English Bible
New International Version (NIV) 
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.