Då kom kungens alla vise in, men de kunde varken läsa skriften eller tyda den för kungen. Kung Belsassar blev då ännu mer förskräckt. Färgen vek bort från hans ansikte och hans stormän var bestörta. 10 Men när kungens mor fick höra vad kungen och hans stormän hade sagt, begav hon sig till salen för festmåltiden. Där tog hon till orda och sade: "Må konungen leva för evigt! Låt inte dina tankar förskräcka dig och låt inte färgen vika bort från ditt ansikte.

Read full chapter