1 Moseboken 44
Svenska Folkbibeln 2015
Josef prövar sina bröder
44 (A) Därefter befallde Josef sin husförvaltare: ”Fyll männens säckar med säd så mycket de rymmer, och lägg vars och ens pengar överst i hans säck. 2 Och min bägare, silverbägaren, ska du lägga överst i den yngstes säck tillsammans med pengarna för hans säd.” Han gjorde som Josef hade sagt. 3 På morgonen när det blev ljust sändes männen i väg med sina åsnor. 4 Men de hade inte kommit långt utanför staden när Josef sade till sin husförvaltare: ”Sätt efter männen! När du hinner upp dem ska du säga till dem: Varför har ni lönat gott med ont? 5 Det är ju den här som min herre dricker ur och som han brukar spå med. Det är en ond gärning ni har gjort.”
6 När han kom ifatt dem sade han dessa ord till dem. 7 Då svarade de honom: ”Varför talar min herre så? Dina tjänare skulle aldrig kunna göra något sådant! 8 Pengarna vi fann överst i våra säckar har vi ju fört tillbaka till dig från Kanaans land. Varför skulle vi då stjäla silver eller guld ur din herres hus? 9 Den av dina tjänare som har bägaren ska dö, och vi andra ska bli min herres slavar.” 10 Han svarade: ”Ja, det ska bli som ni har sagt. Den som bägaren finns hos ska bli min slav. Men ni andra är utan skuld.”
11 Var och en skyndade sig att lyfta ner sin säck på marken och öppnade den. 12 Han sökte först hos den äldste och slutade hos den yngste. Och bägaren hittades i Benjamins säck. 13 Då rev de sönder sina kläder, lastade sina åsnor och vände tillbaka till staden.
14 Juda och hans bröder gick in i Josefs hus, där han ännu var kvar, och föll ner till jorden för honom. 15 Då sade Josef till dem: ”Vad har ni gjort? Förstod ni inte att en man som jag kan spå?”
16 Juda svarade: ”Vad ska vi säga till min herre? Hur ska vi tala och hur ska vi rentvå oss? Gud har funnit dina tjänares missgärning. Vi är nu min herres slavar, både den som bägaren hittades hos och vi andra.” 17 Men Josef sade: ”Nej, aldrig skulle jag göra så! Den som bägaren hittades hos ska bli min slav. Men ni andra kan resa hem till er far i frid.”
Juda vädjar för Benjamin
18 Då steg Juda fram till honom och sade: ”Lyssna på mig, herre! Låt din tjänare säga ett ord inför min herre och bli inte arg på din tjänare, för du är som farao. 19 (B) Min herre frågade sina tjänare och sade: Har ni en far eller någon mer bror? 20 (C) Vi svarade min herre: Vi har en gammal far och en son till honom, en som är född på hans ålderdom och som fortfarande är ung. Men en bror till honom är död, så han är den ende som är kvar efter sin mor, och hans far älskar honom.
21 Då sade du till dina tjänare: Ta ner honom hit till mig så att jag får se honom med egna ögon. 22 Och vi svarade min herre: Pojken kan inte lämna sin far, han skulle dö om han lämnade honom. 23 Men du sade till dina tjänare: Om inte er yngste bror följer med er hit så får ni inte komma inför mitt ansikte.
24 När vi kommit hem till din tjänare, min far, berättade vi för honom vad min herre hade sagt. 25 Och när vår far sade: Res tillbaka och köp oss lite säd, 26 svarade vi: Vi kan inte resa dit ner. Bara på det villkoret att vår yngste bror följer med oss kan vi resa. Vi får inte komma inför mannens ansikte om inte vår yngste bror är med. 27 Men din tjänare, min far, sade till oss: Ni vet själva att min hustru födde mig två söner. 28 (D) En gick bort ifrån mig, och jag sade: Han är säkert ihjälriven. Och jag har inte sett honom sedan dess. 29 Om ni tar ifrån mig den här också och det händer honom en olycka, så skickar ni ner mina grå hår med sorg i dödsriket.
30 Så om jag kommer hem till din tjänare, min far, utan pojken som vår fars hjärta är så fäst vid, 31 då blir det hans död när han ser att pojken inte är med. Dina tjänare skulle då skicka ner din tjänares, vår fars, grå hår med sorg i dödsriket. 32 Jag, din tjänare, har lovat min far att ansvara för pojken, och jag har sagt att om jag inte har med honom hem igen ska jag vara en syndare inför min far i alla mina dagar.
33 Låt därför din tjänare stanna här hos min herre som slav i pojkens ställe, men låt honom resa hem med sina bröder. 34 Hur skulle jag kunna resa hem till min far utan att ha pojken med mig? Jag klarar inte att se den sorg som då skulle drabba min far.”
Genesis 44
Legacy Standard Bible
The Brothers Fall Before Joseph
44 (A)Then he commanded his house steward, saying, “Fill the men’s sacks with food, as much as they can carry, and put each man’s money in the mouth of his sack. 2 Now put my cup, the silver cup, in the mouth of the sack of the youngest, and his money for the grain.” And he did [a]as Joseph had told him. 3 [b]As the morning light broke, the men were sent away, they with their donkeys. 4 Now they had just gone out of (B)the city and were not far off when Joseph said to his house steward, “Arise, pursue the men; you shall overtake them and say to them, ‘Why have you repaid evil for good? 5 Is not this the one from which my lord drinks and which he indeed uses to interpret (C)omens? You have done evil in doing this.’”
6 So he overtook them and spoke these words to them. 7 And they said to him, “Why does my lord speak such words as these? Far be it from your servants to do such a thing. 8 Behold, (D)the money which we found in the mouth of our sacks we have brought back to you from the land of Canaan. How then could we steal silver or gold from your lord’s house? 9 (E)With whomever of your servants it is found, let him die, and we also will be my lord’s (F)slaves.” 10 So he said, “Now let it also be according to your words; he with whom it is found shall be my slave, but the rest of you shall be innocent.” 11 Then they hurried, each man brought his sack down to the ground, and each man opened his sack. 12 So he searched, beginning with the oldest and ending with the youngest, and (G)the cup was found in Benjamin’s sack. 13 Then they (H)tore their clothes, and each man loaded his donkey and returned to (I)the city.
14 Then Judah and his brothers came to Joseph’s house, and he was still there. So (J)they fell to the ground before him. 15 And Joseph said to them, “What is this deed that you have done? Do you not know that such a man as I can indeed interpret (K)omens?” 16 So Judah said, “What can we say to my lord? What can we speak? And how can we justify ourselves? God has found out the iniquity of your servants; behold, we are my lord’s (L)slaves, both we and the one in whose [c]possession the cup has been found.” 17 But he said, “Far be it from me to do this. The man in whose [d]possession the cup has been found, he shall be my slave; but as for you, go up in peace to your father.”
Judah Remains Instead of Benjamin
18 Then Judah came near to him and said, “O my lord, may your servant please speak a word in my lord’s ears, and [e](M)do not be angry with your servant; for (N)you are equal to Pharaoh. 19 (O)My lord asked his servants, saying, ‘Have you a father or a brother?’ 20 And we said to my lord, ‘We have an old father and (P)a little child of his old age. Now (Q)his brother is dead, so he alone is left of his mother, and his father loves him.’ 21 Then you said to your servants, ‘(R)Bring him down to me that I may set my eyes on him.’ 22 And we said to my lord, ‘The boy cannot leave his father; if he should leave his father, [f]his father would die.’ 23 You said to your servants, however, ‘(S)If your youngest brother does not come down with you, you will not see my face again.’ 24 Thus it happened that when we went up to your servant my father, we told him the words of my lord. 25 (T)And our father said, ‘Go back, buy us a little food.’ 26 But we said, ‘We cannot go down. If our youngest brother is with us, then we will go down; for we cannot see the man’s face if our youngest brother is not with us.’ 27 And your servant my father said to us, ‘You know that (U)my wife bore me two sons; 28 and the one went out from me, and (V)I said, “Surely he is torn to pieces,” and I have not seen him since. 29 If you take this one also from [g]me and harm befalls him, you will (W)bring my gray hair down to Sheol in [h]evil.’ 30 So now, when I come to your servant my father, and the boy is not with us—[i](X)and his life is bound up in the boy’s life— 31 so it will be that when he sees that the boy is not with us, he will die. Thus your servants will (Y)bring the gray hair of your servant our father down to Sheol in sorrow. 32 For your servant (Z)became a guarantee for the boy to my father, saying, ‘If I do not bring him back to you, [j]then I shall bear the sin before my father all my days.’ 33 So now, please let your servant remain instead of the boy as a slave to my lord, and let the boy go up with his brothers. 34 For how shall I go up to my father if the boy is not with me, lest I see the evil that would [k]overtake my father?”
Footnotes
- Genesis 44:2 Or according to the word
- Genesis 44:3 Lit The morning was light
- Genesis 44:16 Lit hand
- Genesis 44:17 Lit hand
- Genesis 44:18 Lit let not your anger burn against
- Genesis 44:22 Lit he would
- Genesis 44:29 Lit my face
- Genesis 44:29 Or sorrow
- Genesis 44:30 Lit his soul is bound with his soul
- Genesis 44:32 Lit and I shall have sinned for all the days before my father
- Genesis 44:34 Lit find
創世記 44
Chinese Contemporary Bible (Traditional)
約瑟試驗弟兄
44 約瑟吩咐管家說：「給他們的口袋裝滿糧食，他們能帶多少就裝多少，把各人的錢放回他們的口袋中， 2 再把我的銀杯和買糧的錢一起放在最小的兄弟的口袋中。」管家一一辦妥了。
3 第二天清早，他們就牽著驢離開了。 4 他們出城不久，約瑟對管家說：「你快去追他們，追上了就對他們說，『你們為什麼以惡報善？ 5 為什麼偷我主人用來喝酒和占卜的銀杯？你們這是作惡！』」
6 於是，管家追上他們，按約瑟的話問他們。 7 他們回答說：「我主為什麼這樣說？我們絕不會做這種事。 8 你看，我們把上次在口袋裡發現的錢都從迦南帶回來還你了，又怎麼會偷你主人家的金銀呢？ 9 你若在僕人中任何人身上搜到銀杯，他就要死！我們也要做我主的奴僕。」
10 管家說：「好，就照你們的話做吧！銀杯從誰那裡搜出來，誰就做我的奴僕，其他人都沒有罪。」 11 於是，他們急忙把口袋卸到地上打開。 12 管家就從最年長的開始搜查，最後在便雅憫的口袋裡搜出了銀杯。 13 他們傷心地撕裂衣服，把東西放回驢背上，返回城裡。
14 猶大和他兄弟們回到約瑟家時，約瑟還在那裡，他們就俯伏在他面前。 15 約瑟對他們說：「你們做的是什麼事？難道你們不知道像我這樣的人是懂得占卜的嗎？」 16 猶大說：「我們能對我主說什麼呢？我們還有什麼話可說呢？我們如何洗脫罪名呢？上帝既然查出你僕人們的罪，我們跟那個被發現有銀杯的弟弟一起做我主的奴僕吧！」 17 約瑟回答說：「不！我決不會這樣做。從誰那裡搜出了銀杯，誰就做我的奴僕，其他人平安地回去見你們的父親吧。」
猶大求情
18 猶大近前來對他說：「我主啊，你就像法老一樣，求你容僕人說一句話，不要向僕人發怒。 19 我主曾經問僕人們是否有父親和弟兄， 20 我們對我主說，『我們有年邁的老父，他在晚年得了一個兒子，這孩子的哥哥已經死了，他母親只剩下他這一個兒子，他父親很疼愛他。』 21 你吩咐僕人們把弟弟帶來給你親眼看看， 22 我們對我主說，『這孩子不能離開他父親，他若離開，他父親一定會死。』 23 可是，你說如果僕人們不把弟弟帶來，就不得再見你。 24 我們回到你僕人——我們的父親那裡，把我主的話告訴了他。
25 「後來，他又吩咐僕人們回來買糧， 26 我們告訴他，我們不能來，只有我們的弟弟同來，我們才能來。否則，我們不能見你的面。 27 我父親就對我們說，『你們應該知道，我妻子給我生了兩個兒子。 28 其中一個離開了我，我想他一定被野獸撕碎了，我再沒有見過他。 29 要是你們把他的弟弟也帶走，遇上什麼意外的話，你們會使我這白髮蒼蒼的老人淒淒慘慘地進墳墓。』
30 「我們父親的命與這孩子的命緊密相連，倘若我沒有把這孩子帶回到你僕人——我父親身邊， 31 他一看這孩子不在，一定會死。僕人們會使自己白髮蒼蒼的父親淒淒慘慘地進墳墓。 32 僕人曾經向父親保證這孩子的安全，說我若不把這孩子帶回他身邊，情願一生擔罪。 33 現在求你准許僕人代替這孩子做你的奴僕，讓他跟他哥哥們回去吧。 34 這孩子不和我一同回去，我如何見我父親呢？我不願看到災難臨到我父親。」
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Legacy Standard Bible Copyright ©2021 by The Lockman Foundation. All rights reserved. Managed in partnership with Three Sixteen Publishing Inc. LSBible.org For Permission to Quote Information visit https://www.LSBible.org.