1 Mosebok 12
Svenska Folkbibeln
Gud kallar Abram
12 Herren sade till Abram: "Gå ut ur ditt land och från din släkt och din fars hus och bege dig till det land som jag skall visa dig. 2 Där skall jag göra dig till ett stort folk. Jag skall välsigna dig och göra ditt namn stort, och du skall bli en välsignelse. 3 Jag skall välsigna dem som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig. I dig skall alla släkter på jorden bli välsignade."[a]
4 Abram begav sig i väg som Herren hade sagt till honom, och Lot gick med honom. Abram var sjuttiofem år när han lämnade Haran. 5 Han tog med sig sin hustru Saraj och sin brorson Lot, alla ägodelar och allt det tjänstefolk som de hade skaffat sig i Haran och begav sig av mot Kanaans land.
När de kom till Kanaans land 6 fortsatte Abram in i landet ända till Sikems område, till Mores terebint. På den tiden bodde kananeerna i landet. 7 Och Herren uppenbarade sig för Abram och sade: "Åt dina efterkommande skall jag ge detta land." Då byggde han ett altare åt Herren som hade uppenbarat sig för honom. 8 Därifrån drog han vidare till berget öster om Betel och slog upp sitt tält så att han hade Betel i väster och Ai i öster. Där byggde han ett altare åt Herren och åkallade Herrens namn. 9 Sedan bröt Abram upp därifrån och drog sig allt längre söderut.
Abram i Egypten
10 Men det blev hungersnöd i landet och Abram flyttade ner till Egypten för att bo där som främling, ty hungersnöden var svår i landet. 11 När han närmade sig Egypten, sade han till sin hustru Saraj: "Hör på, jag vet att du är en vacker kvinna. 12 När egyptierna får se dig kommer de att säga: Hon är hans hustru! Och så kommer de att döda mig, men låta dig leva. 13 Säg därför att du är min syster, så går det bra för mig för din skull och jag får leva tack vare dig."
14 Så kom Abram till Egypten. Egyptierna såg att Saraj var en mycket vacker kvinna, 15 och när faraos hövdingar fick se henne, prisade de henne inför farao och hon fördes in i faraos palats. 16 Och det gick bra för Abram för hennes skull, och han fick får, nötboskap och åsnor, tjänare och tjänarinnor, åsninnor och kameler.
17 Men Herren lät farao och hans hus drabbas av stora plågor för Abrams hustru Sarajs skull. 18 Då kallade farao till sig Abram och sade: "Vad har du gjort mot mig! Varför berättade du inte för mig att hon är din hustru? 19 Varför sade du: 'Hon är min syster', så att jag tog henne till hustru? Här har du din hustru, tag henne och ge dig av!" 20 Och farao gav sina män order att skicka i väg Abram med hans hustru och allt han ägde.
Footnotes
- 1 Mosebok 12:3 I dig . . . välsignade Den utlovade välsignelsen eller frälsningen (1 Mos 3:15) skulle komma alla jordens folkslag till del via Abram, genom hans "avkomma". Jfr 1 Mos 22:18, 28:14, Gal 3:8, 16.
Genesis 12
BasisBijbel
Abram wordt door God geroepen
12 Toen zei de Heer tegen Abram: "Vertrek uit je land. Verlaat je familie en het huis van je vader. Ga naar het land dat Ik je zal wijzen. 2 Ik zal een groot volk van je maken. Ik zal je zegenen en je naam zal overal bekend worden. En je zal tot een zegen zijn. 3 Als mensen jou goed behandelen, zal Ik goed voor hén zijn. En als mensen jou slecht behandelen, zal Ik slecht voor hén zijn. En door de zegen die op jou is, zullen alle volken van de aarde gezegend worden."
4 Toen vertrok Abram, zoals de Heer tegen hem had gezegd. Zijn neef Lot ging met hem mee. Abram was 75 jaar toen hij uit Haran wegging. 5 Hij vertrok met zijn vrouw Saraï en Lot, de zoon van zijn broer, en met alles wat zij bezaten, al hun vee, en alle slaven die ze in Haran gekocht hadden. Ze trokken naar het land Kanaän. 6 Toen ze daar aankwamen, trok Abram verder door het land tot aan de plaats Sichem, bij de eikenbomen van Moré. In die tijd woonden de Kanaänieten in dat land.
7 Toen kwam de Heer bij Abram en zei: "Ik ga dit land later aan jouw familie geven." Abram bouwde een altaar voor de Heer op de plaats waar Hij naar hem toe gekomen was. 8 Toen brak hij zijn tenten af en trok in zuidelijke richting naar de bergen aan de oostkant van Bet-El. Daar zette hij zijn tenten weer op, tussen Bet-El in het westen en Ai in het oosten. Hij bouwde er een altaar voor de Heer en aanbad daar de Heer. 9 Van daar trok Abram steeds verder naar het zuiden.
Abram in Egypte
10 Toen kwam er hongersnood in Kanaän. Daarom trok Abram naar Egypte. Daar wilde hij blijven wonen zolang er in Kanaän hongersnood was. Want het was een heel zware hongersnood. 11 Toen hij bij de grens van Egypte kwam, zei hij tegen zijn vrouw Saraï: "Je bent een mooie vrouw. 12 Als de Egyptenaren je zien, zullen ze mij vermoorden om met jou te kunnen trouwen. Ze zullen me doden omdat je mijn vrouw bent. 13 Zeg daarom dat je mijn zus bent. Dan zullen ze me goed behandelen en me in leven laten." 14 Toen Abram Egypte binnentrok, zagen de Egyptenaren dat Saraï een heel mooie vrouw was. 15 De dienaren van de farao vertelden hem over haar. Daarom liet de farao Saraï naar zijn paleis brengen. 16 En hij was goed voor Abram, omdat hij met Saraï wilde trouwen. Hij gaf hem schapen, koeien, ezels, slaven, slavinnen, vrouwtjes-ezels en kamelen.[a]
17 Maar de Heer strafte de farao en iedereen in zijn paleis met allerlei ziekten, omdat hij Saraï, de vrouw van Abram, bij zich in huis had gehaald. 18 Toen riep de farao Abram en zei: "Waarom heb je dit gedaan? Waarom heb je me niet verteld dat ze je vrouw is? 19 Waarom heb je gezegd dat ze je zus is? Ik was bijna met haar getrouwd! Hier is je vrouw weer. Neem haar mee en verdwijn!" 20 En de farao gaf zijn mannen het bevel om Abram met zijn vrouw en met alles wat hij had, het land uit te zetten.
Footnotes
- Genesis 12:16 Die gaf hij aan Abram als bruidsprijs.
Genesis 12
New International Version
The Call of Abram
12 The Lord had said to Abram, “Go from your country, your people and your father’s household(A) to the land(B) I will show you.(C)
2 “I will make you into a great nation,(D)
and I will bless you;(E)
I will make your name great,
and you will be a blessing.[a](F)
3 I will bless those who bless you,
and whoever curses you I will curse;(G)
and all peoples on earth
will be blessed through you.(H)”[b]
4 So Abram went, as the Lord had told him; and Lot(I) went with him. Abram was seventy-five years old(J) when he set out from Harran.(K) 5 He took his wife Sarai,(L) his nephew Lot, all the possessions they had accumulated(M) and the people(N) they had acquired in Harran, and they set out for the land of Canaan,(O) and they arrived there.
6 Abram traveled through the land(P) as far as the site of the great tree of Moreh(Q) at Shechem.(R) At that time the Canaanites(S) were in the land. 7 The Lord appeared to Abram(T) and said, “To your offspring[c] I will give this land.(U)”(V) So he built an altar there to the Lord,(W) who had appeared to him.
8 From there he went on toward the hills east of Bethel(X) and pitched his tent,(Y) with Bethel on the west and Ai(Z) on the east. There he built an altar to the Lord and called on the name of the Lord.(AA)
9 Then Abram set out and continued toward the Negev.(AB)
Abram in Egypt(AC)
10 Now there was a famine in the land,(AD) and Abram went down to Egypt to live there for a while because the famine was severe.(AE) 11 As he was about to enter Egypt, he said to his wife Sarai,(AF) “I know what a beautiful woman(AG) you are. 12 When the Egyptians see you, they will say, ‘This is his wife.’ Then they will kill me but will let you live. 13 Say you are my sister,(AH) so that I will be treated well for your sake and my life will be spared because of you.”
14 When Abram came to Egypt, the Egyptians saw that Sarai was a very beautiful woman.(AI) 15 And when Pharaoh’s officials saw her, they praised her to Pharaoh, and she was taken into his palace. 16 He treated Abram well for her sake, and Abram acquired sheep and cattle, male and female donkeys, male and female servants, and camels.(AJ)
17 But the Lord inflicted(AK) serious diseases on Pharaoh and his household(AL) because of Abram’s wife Sarai. 18 So Pharaoh summoned Abram. “What have you done to me?”(AM) he said. “Why didn’t you tell me she was your wife?(AN) 19 Why did you say, ‘She is my sister,’(AO) so that I took her to be my wife? Now then, here is your wife. Take her and go!” 20 Then Pharaoh gave orders about Abram to his men, and they sent him on his way, with his wife and everything he had.
Footnotes
- Genesis 12:2 Or be seen as blessed
- Genesis 12:3 Or earth / will use your name in blessings (see 48:20)
- Genesis 12:7 Or seed
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
© stichting BasisBijbel 2013 Gecorrigeerde tekst © 2015 Alle rechten voorbehouden Uitgegeven bij de ZakBijbelBond: 2016
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.
