1 CORINTIOS 15
Kekchi
Lix cuaclijic chi yoˈyo li Jesucristo saˈ xya̱nkeb li camenak
15 Anakcuan ex inherma̱n, tinchˈolob cuiˈchic che̱ru li resil li colba‑ib. Li resil aˈan, aˈan li ac xinye e̱re ut xecˈu̱luban saˈ e̱chˈo̱l ut riqˈuin aˈan cau chic e̱chˈo̱l saˈ le̱ pa̱ba̱l. 2 Aˈan aˈin li xya̱lal li xinchˈolob che̱ru, li xexcoleˈ cuiˈ. La̱ex colbilex chic cui nequexpa̱ban chi tzˈakal ut incˈaˈ nequecanab xpa̱banquil. Abanan cui incˈaˈ nequepa̱b chi anchal e̱chˈo̱l, ma̱cˈaˈ rajbal nak xexpa̱ban. 3 Li cˈaˈru quixcˈut li Ka̱cuaˈ chicuu, aˈan ajcuiˈ li xinchˈolob che̱ru. Lix ya̱lal aˈan kˈaxal nim xcuanquil ut aˈan aˈin: nak li Ka̱cuaˈ Jesucristo quicam re xtojbal rix li kama̱c joˈ tzˈi̱banbil najter saˈ li Santil Hu xbaneb li profeta. 4 Joˈ nak queˈxtzˈi̱ba chak li profeta najter, joˈcan quicˈulman. Li Ka̱cuaˈ Jesucristo quimukeˈ ut quicuacli cuiˈchic chi yoˈyo saˈ rox li cutan. 5 Chirix aˈan li Ka̱cuaˈ Jesucristo quixcˈut rib chiru li apóstol Pedro ut quixcˈut ajcuiˈ rib chiruheb chixjunileb li apóstol. 6 Ut chirix chic aˈan quixcˈut rib chiruheb numenak o̱b ciento chi aj pa̱banel nak chˈutchˈu̱queb. Saˈ xya̱nkeb aˈan cuanqueb nabaleb toj yoˈyo̱queb anakcuan ut cuanqueb ajcuiˈ li ac camenakeb. 7 Ut mokon li Ka̱cuaˈ Jesucristo quixcˈut rib chiru laj Jacobo ut quixcˈut ajcuiˈ rib chiruheb chixjunileb li apóstol. 8 Ut chirix chixjunil aˈan, quixcˈut ajcuiˈ rib chicuu la̱in, usta la̱in chanchanin jun cˈulaˈal toj ma̱jiˈ naxtau xkˈehil xyoˈlajic xban nak la̱in toj ma̱jiˈ ninyoˈla saˈ lin pa̱ba̱l nak quixcˈut rib chicuu. 9 La̱in cubenak incuanquil chiruheb chixjunileb li apóstol ut ma̱cuaˈ raj incˈulub nak la̱inak apóstol xban nak la̱in xinrahobtesiheb chak laj pa̱banel. 10 Abanan xban rusilal li Dios nak la̱in apóstol. Ut li rusilal li Dios incˈaˈ quicana chi ma̱cˈaˈ rajbal xban nak kˈaxal cau cuiˈchic nincˈanjelac chiru chixjunileb li apóstol. Aban ma̱cuaˈ injunes nincˈanjelac. Li Dios natenkˈan cue xban xnimal rusilal li xinma̱tani. 11 Ma̱cˈaˈ naxye cui xerabi resil li colba‑ib riqˈuineb li apóstol jun chˈol malaj cuiqˈuin la̱in. Juntakˈe̱t li resil li colba‑ib li nakajultica chikajunilo ut aˈan li xepa̱b la̱ex.
Eb li camenak teˈcuacli̱k cuiˈchic chi yoˈyo
12 Ac xkachˈolob xya̱lal che̱ru nak li Cristo quicuacli cuiˈchic chi yoˈyo saˈ xya̱nkeb li camenak. Abanan toj cuan saˈ e̱ya̱nk li nequeˈyehoc re nak incˈaˈ teˈcuacli̱k cuiˈchic chi yoˈyo li camenak. 13 Cui incˈaˈ teˈcuacli̱k cuiˈchic chi yoˈyo eb li camenak, incˈaˈ raj ya̱l nak quicuacli cuiˈchic chi yoˈyo li Jesucristo sa xya̱nkeb li camenak. 14 Cui ta incˈaˈ quicuacli cuiˈchic chi yoˈyo li Jesucristo, ma̱cˈaˈ raj xya̱lal li nakajultica resil, ut ma̱cˈaˈ raj rajbal li xepa̱b. 15 Ut cui ta incˈaˈ quicuacli chi yoˈyo li Cristo saˈ xya̱nkeb li camenak, xocana raj la̱o chokˈ aj balakˈ riqˈuin li xkaye chirix li Dios xban nak xkachˈolob xya̱lal nak li Dios quixcuaclesi cuiˈchic chi yoˈyo li Cristo. Abanan incˈaˈ raj quixcuaclesi chi yoˈyo cui ya̱l nak incˈaˈ teˈcuacli̱k cuiˈchic chi yoˈyo li camenak. 16 Cui ta incˈaˈ ya̱l nak teˈcuacli̱k cuiˈchic chi yoˈyo li camenak, incˈaˈ raj ya̱l nak quicuacli cuiˈchic chi yoˈyo li Cristo. 17 Cui ta li Cristo incˈaˈ quicuacli cuiˈchic chi yoˈyo, ma̱cˈaˈ raj rajbal le̱ pa̱ba̱l. Toj cua̱nkex raj ajcuiˈ saˈ le̱ ma̱c. 18 Cui ta joˈcan, eb li queˈxpa̱b li Cristo li queˈcam sachenakeb raj ajcuiˈ xban lix ma̱queb. 19 Cui ta caˈaj cuiˈ re li kayuˈam arin saˈ ruchichˈochˈ nak xkapa̱b li Cristo, xkabalakˈi raj kib ut kˈaxal tokˈoba̱l raj ku tocana̱k chiruheb chixjunileb li kas ki̱tzˈin. 20 Abanan relic chi ya̱l nak li Cristo quicuaclesi̱c cuiˈchic chi yoˈyo saˈ xya̱nkeb li camenak. Aˈan li xbe̱n li quicuacli chi yoˈyo chiruheb chixjunileb li teˈcuaclesi̱k cuiˈchic chi yoˈyo. 21 Xban nak quima̱cob laj Adán, joˈcan nak chikajunilo nococam. Abanan xban nak quicuacli cuiˈchic chi yoˈyo li Jesucristo, cuan ajcuiˈ xcuaclijiqueb li camenak chi yoˈyo. 22 Joˈcan nak saˈ xcˈabaˈ laj Adán li kaxeˈto̱nil yucuaˈ nak chikajunilo nococam. Ut saˈ xcˈabaˈ li Jesucristo, chixjunileb li nequeˈpa̱ban re teˈcuacli̱k cuiˈchic chi yoˈyo ut teˈqˈuehekˈ xyuˈam chi junelic. 23 Ut nak teˈcuacli̱k cuiˈchic chi yoˈyo eb li camenak, moco jun cuaclijiqueb ta nak teˈcuacli̱k chak. Li xbe̱n li quicuacli chak chi yoˈyo, aˈan li Jesucristo. Ut mokon nak tol‑e̱lk cuiˈchic li Jesucristo, teˈcuacli̱k chak eb li queˈpa̱ban re. 24 Ut chirix chic aˈan acaˈ chic li rosoˈjic li ruchichˈochˈ ut li Cristo tixsacheb xcuanquil chixjunileb li nequeˈtaklan saˈ ruchichˈochˈ ut tixsach ajcuiˈ xcuanquileb li Musikˈej. Ut chirix aˈan li Cristo tixkˈaxtesi lix cuanquil saˈ rukˈ li Dios Acuabej. 25 Li Cristo cua̱nk xcuanquil chi takla̱nc toj retal tixqˈueheb rubel rok chixjunileb li xicˈ nequeˈiloc re. 26 Ut li ta̱sachekˈ xcuanquil toj saˈ rosoˈjic, aˈan li ca̱mc. 27 Tzˈi̱banbil retalil saˈ li Santil Hu nak li Acuabej Dios quixqˈue chixjunil li cˈaˈak re ru rubel xcuanquil li Cristo. Abanan li Cristo incˈaˈ nataklan saˈ xbe̱n li Acuabej Dios xban nak li Dios, aˈan li quiqˈuehoc re lix cuanquilal. 28 Ut nak acak xcanaba̱c xban li Dios chixjunil li cˈaˈak re ru rubel xcuanquil li Cristo li Alalbej, tojoˈnak li Cristo tixkˈaxtesi ajcuiˈ rib rubel xcuanquil li Acuabej Dios, li quiqˈuehoc xcuanquil li Cristo saˈ xbe̱n chixjunil, ut li Dios aˈanak chic yal re saˈ xbe̱n chixjunil. 29 Cuan caˈchˈin chic tinye chirix lix cuaclijiqueb chi yoˈyo li camenak. Cuanqueb saˈ e̱ya̱nk li nequeˈcubsi̱c xhaˈeb chokˈ ru̱chil xcubi haˈ li camenak. Cui incˈaˈ nequeˈxpa̱b nak teˈcuacli̱k li camenak, ¿cˈaˈut nak nequeˈxba̱nu chi joˈcan? 30 Ut cui incˈaˈ teˈcuacli̱k chi yoˈyo li camenak, ¿cˈaˈut nak la̱o aj yehol resil li colba‑ib nakaqˈue kib chi rahobtesi̱c cui ma̱cˈaˈ xya̱lal li yo̱co chixba̱nunquil? 31 Ex inherma̱n, relic chi ya̱l ninye e̱re nak rajlal cutan cuan li nequeˈraj incamsinquil xban nak ninye resil li colba‑ib. Abanan nasahoˈ saˈ inchˈo̱l xban nak xepa̱b li Cristo. 32 Ut cui incˈaˈ teˈcuacli̱k chi yoˈyo li camenak, ¿cˈaˈ raj ru tinra nak tincˈul li raylal arin Efeso? Chanchan nak yo̱quin chi pletic riqˈuineb li joskˈ aj xul nak cuanquin arin saˈ xya̱nkeb li tenamit. Ma̱cˈaˈ raj rajbal aˈan cui incˈaˈ takacˈul kakˈajca̱munquil chirix li kacamic. Kˈaxal us raj cui takaba̱nu joˈ li incˈaˈ nequeˈxpa̱b nak teˈcuacli̱k chi yoˈyo li camenak li nequeˈxye cuaˈako, ucˈako xban nak cuulaj caˈbej nococam. 33 Me̱qˈue e̱rib chi balakˈi̱c xbaneb li nequeˈa̱tinac chi joˈcan. Me̱junaji e̱rib riqˈuineb li incˈaˈ useb xnaˈleb xban nak li incˈaˈ useb xnaˈleb nequeˈxpoˈ xchˈo̱leb li cha̱bileb xnaˈleb. 34 Checˈoxla chi us li yo̱quex chixba̱nunquil ut mexma̱cob chic. Cuanqueb saˈ e̱ya̱nk li toj ma̱jiˈ nequeˈxpa̱b li Dios. Re xcˈutbal e̱xuta̱n nak ninye e̱re chi joˈcaˈin. 35 Ma̱re cuan li nequeˈyehoc, ¿chanru nak teˈcuacli̱k cuiˈchic chi yoˈyo li camenak? ¿Chanru teˈcˈutu̱nk nak teˈcuacli̱k? ¿Ma teˈcuacli̱k cuiˈchic chi tzˈakal re ruheb? chanqueb. 36 Ma̱cˈaˈ e̱naˈleb. Cˈoxlankex caˈchˈinak chirix li a̱uc. Li iyaj na‑auman incˈaˈ namok cui incˈaˈ nakˈa li rix xbe̱n cua. 37 Ma̱cuaˈ li ratzˈum li acui̱mk na‑auman. Aˈ li riyajil ban na‑auman usta trigo malaj cˈaˈ chic ru chi iyajil. 38 Ut li Dios naxqˈue li ratzˈum chi chˈinaˈus joˈ naraj aˈan. Aˈ yal cˈaˈru li iyaj ta̱rau junak, aˈan ajcuiˈ li ratzˈum tixqˈue. 39 Nabal pa̱y ru li iyaj ut nabal pa̱y ajcuiˈ ru li ratzˈum na‑el. Ut joˈcan ajcuiˈ nabal pa̱y ru li tibelej. Jalan xtibel li cristian chiru xtibel li xul. Ut jalan xtibel li car chiru xtibel li xul li nequeˈrupupic. 40 Ut jalaneb ajcuiˈ li ángel saˈ choxa chiku la̱o ut jalaneb lix lokˈal chiru li kalokˈal la̱o arin saˈ ruchichˈochˈ. 41 Jalan cuiˈ xlokˈal li sakˈe ut jalan cuiˈ xlokˈal li po ut jalan ajcuiˈ xlokˈal li chahim ut jalan jala̱nk lix lokˈal li junju̱nk chi chahim. 42 Joˈcan ajcuiˈ la̱o. Jalan chic li kalokˈal nak tocuacli̱k cuiˈchic chi yoˈyo chirix li kacamic. Nak nococam, nocomukeˈ ut nakˈa li katibel, abanan nak tocuacli̱k cuiˈchic chi yoˈyo jalanako chic ut incˈaˈ chic toca̱mk. 43 Nak namukeˈ junak camenak ma̱cˈaˈ xcacuilal chi moco xlokˈal. Abanan nak ta̱cuacli̱k cuiˈchic chi yoˈyo, kˈaxal nimak xlokˈal ut cua̱nk chic xcuanquil. 44 Nak nococam namukeˈ li katibel xban nak yal chˈochˈ oquenak. Abanan nak tocuacli̱k cuiˈchic chi yoˈyo, musikˈejo chic. Nak cuanco saˈ ruchichˈochˈ cuan li katibel nakˈa na‑osoˈ. Abanan saˈ choxa jalanako chic ut ta̱cua̱nk li kayuˈam chi junelic. 45 Tzˈi̱banbil saˈ li Santil Hu chi joˈcaˈin:
Laj Adán li xbe̱n cui̱nk quiqˈueheˈ xmusikˈ nak quiyoˈobtesi̱c xban li Dios. Abanan li xcab Adán, aˈ li Ka̱cuaˈ Jesucristo, aˈan musikˈej ut aˈan li naqˈuehoc kayuˈam chi junelic.
46 Joˈcan nak li katibel arin saˈ ruchichˈochˈ, aˈan na‑osoˈ. Abanan li kamusikˈ li naxqˈue ke li Dios, aˈan incˈaˈ na‑osoˈ. Cuan ban chi junelic. 47 Nak quiyoˈobtesi̱c laj Adán xban li Dios, chˈochˈ qui‑oc. Abanan li Jesucristo moco yoˈobtesinbil ta. Aˈan musikˈej ut saˈ choxa quichal chak. 48 Joˈcan nak chikajunilo arin saˈ ruchichˈochˈ yal tibelo joˈ laj Adán. Ut nak tocuacli̱k cuiˈchic chi yoˈyo, la̱ako chic musikˈej joˈ li Cristo li quichal chak saˈ choxa. 49 Anakcuan cuan katibel joˈ li re laj Adán. Li tibelej aˈan chˈochˈ oquenak. Abanan saˈ jun cutan la̱ako chic joˈ li Cristo li quichal chak saˈ choxa. 50 Ex inherma̱n, li nacuaj xyebal e̱re, aˈan aˈin: li katibel ut li kaquiqˈuel incˈaˈ ta̱oc saˈ lix nimajcual cuanquilal li Dios xban nak aˈan nakˈa. Li bar cuan nakˈa incˈaˈ naru ta̱re̱chani lix nimajcual cuanquilal li Dios xban nak aˈan incˈaˈ nakˈa. 51 Nacuaj ajcuiˈ nak te̱nau lix ya̱lal li mukmu nak quicuan chak junxil. Aˈan aˈin: moco chikajunilo ta la̱o aj pa̱banel toca̱mk, abanan chikajunilo tojalanokˈ. 52 Saˈ rosoˈjic li cutan nak ta̱ecˈa̱nk chak li trompeta, tojalanokˈ saˈ junpa̱t saˈ jun mutzˈil u. Nak ta̱ecˈa̱nk chak li trompeta eb laj pa̱banel li ac camenakeb teˈcuacli̱k cuiˈchic chi yoˈyo ut incˈaˈ chic teˈca̱mk. Ut eb laj pa̱banel li toj yoˈyo̱queb teˈjalanokˈ. 53 Li katibel arin saˈ ruchichˈochˈ nakˈa. Tento nak ta̱jala̱k re nak incˈaˈ chic ta̱kˈa̱k. Ut li kayuˈam li na‑osoˈ saˈ ruchichˈochˈ ta̱jala̱k riqˈuin jun acˈ yuˈam incˈaˈ chic ta̱osokˈ. 54 Nak acak xjalanoˈ li katibel li nakˈa, ut nak acak xjalanoˈ li kayuˈam li na‑osoˈ, aran ta̱tzˈaklok ru li quitzˈi̱ba̱c chak najter xbaneb li profeta nak queˈxye chak chi joˈcaˈin:
Sachbil xcuanquil li ca̱mc chi junaj cua xban nak xnumta xcuanquil li Cristo saˈ xbe̱n.
55 Li ca̱mc ma̱cˈaˈak chic xcuanquil saˈ kabe̱n.
Ma̱cˈaˈ chic li raylal takacˈul xban li ca̱mc.
56 Xban nak cuan li ma̱c, joˈcan nak cuan li ca̱mc. Nak ma̱cˈaˈak chic li ma̱c, ma̱cˈaˈak chic li ca̱mc. Ut li chakˈrab ma̱cˈaˈak chic xcuanquil saˈ kabe̱n. 57 Joˈcan ut chikabantioxi re li Dios nak ma̱cˈaˈ chic xcuanquil li ca̱mc saˈ kabe̱n saˈ xcˈabaˈ li Ka̱cuaˈ Jesucristo. 58 Joˈcan ut ex inherma̱n, raro̱quex inban, cauhak taxak e̱chˈo̱l saˈ le̱ pa̱ba̱l. Michˈinan le̱ chˈo̱l. Cheqˈuehak ban e̱chˈo̱l chi cˈanjelac chiru li Ka̱cuaˈ. Ut chenauhak nak li joˈ qˈuial te̱ba̱nu saˈ xcˈabaˈ li Ka̱cuaˈ cuan rajbal.
哥林多前书 15
Chinese Contemporary Bible (Simplified)
基督的复活
15 弟兄姊妹,我希望你们记住我传给你们的福音,就是你们曾经领受,向来坚持的福音。 2 你们若持守我传给你们的,必因这福音而得救——除非你们没有真正相信。
3 我所领受并传给你们的最重要的信息是:基督照圣经的记载为我们的罪死了, 4 然后被埋葬了;又照圣经的记载在第三天复活了, 5 并曾向彼得显现,又向十二使徒显现; 6 后来有一次向五百多位弟兄姊妹显现,其中有许多至今依然健在,也有些已经安息了; 7 随后,祂向雅各显现,又向众使徒显现; 8 到最后,竟也向我这好像未按产期出生[a]的人显现。
9 在众使徒中我最微不足道,根本不配称为使徒,因为我曾迫害上帝的教会。 10 但靠着上帝的恩典,我成了今天的我,祂赐给我的恩典没有枉费。我比其他人更加卖力,不过我不是靠自己,而是上帝的恩典与我同在。 11 不论是我传的还是其他使徒传的,我们怎样传,你们也怎样相信了。
死人复活
12 既然我们一直都在传扬基督已经从死里复活,怎么你们当中却有些人否定死人复活的事呢? 13 要是没有死人复活的事,基督也就没有复活。 14 如果基督没有复活,我们所传的就是虚空,你们所信的也是虚空。 15 而且,我们就是在为上帝做假见证,因为我们见证上帝已经使基督复活了。如果没有死人复活的事,上帝也就没有叫基督复活。 16 如果人死了不会复活,基督也就没有复活。 17 如果基督没有复活,你们的信仰就是虚空,你们依旧沉沦在罪中, 18 那些在基督里安息的人也灭亡了。 19 如果我们对基督的盼望只在今世,我们就是世上最可怜的人。
20 然而,基督已经从死里复活,祂是死人中第一个复活的[b]。 21 既然死亡的到来是借着一人,复活的到来也是借着一人。 22 因为正如在亚当里众人都死了,同样,在基督里众人也都要复活。 23 然而,各人要按照先后次序复活。基督最先复活,以后祂再来时,属祂的人也要复活。 24 最后末日来临,那时基督会废除一切执政的、掌权的、有能力的,将国度交给父上帝。 25 因为基督必执掌王权,直到上帝将所有的仇敌都放在祂脚下。 26 祂最后要毁灭的仇敌就是死亡。 27 因为圣经上说:“上帝使万物降服在祂脚下。”当然,这里说的“万物都降服祂”不包括使万物降服祂的上帝。 28 到了万物都归服基督以后,圣子基督也要归服那使万物归服祂的上帝,使上帝做万物的主宰。
29 否则,那些人代替死人受洗有什么意义呢?死人如果不会复活,为什么要代替他们受洗呢? 30 我们又何必时刻身临险境呢? 31 我天天与死亡搏斗。弟兄姊妹,我这样说,就跟我在主基督耶稣里以你们为荣一样,没有半点虚假。 32 从人的角度看,我在以弗所与那些“恶兽”格斗对我有什么益处呢?如果死人不会复活,“让我们吃喝吧!因为明天我们就死了。” 33 你们不要上当受骗,“交坏朋友会败坏好品德”。 34 你们该醒悟了!不要继续犯罪,因为你们当中有些人不认识上帝。我说这话是要叫你们羞愧。
复活后的身体
35 或许有人会问:“死人怎样复活呢?复活后会有怎样的身体呢?” 36 无知的人啊!你们种下的种子必须先死,然后才能生长。 37 而且,你们种下的并不是那将来要长成的形体,仅仅是种子,或麦种,或其他种子。 38 上帝按自己的旨意赐给种子形体,每个种子都有自己的形体。 39 血肉之体各不相同,人、鱼、鸟、兽都各有不同的形体。
40 此外,有天上的形体,也有地上的形体,两者的荣光各不相同。 41 日有日的荣光,月有月的荣光,星有星的荣光,这颗星和那颗星的荣光也有分别。
42 死人复活也是同样的道理。种下去的会朽坏,复活的不会朽坏; 43 种下去的是羞耻的,复活的是荣耀的;种下去的是软弱的,复活的是刚强的; 44 种下去的是血肉之躯,复活的是属灵的形体。既有血肉之躯,也必有属灵的形体。 45 圣经上也说:“第一个亚当成了有生命的人”,但末后的亚当是赐人生命的灵。 46 先有的不是属灵的形体,而是血肉之躯,以后才有属灵的形体。 47 第一个人亚当来自地上,是用尘土造的,但第二个人基督来自天上。 48 尘土所造的那位是什么样,属地的人也是什么样;从天而来的那位是什么样,属天的人也是什么样。 49 我们既然有属地的形象,将来也必有属天的形象。
50 弟兄姊妹,我告诉你们,血肉之躯不能承受上帝的国,必朽坏的身体也不能承受永不朽坏的产业。 51 听着,我要告诉你们一个奥秘:我们并不是都要死亡[c],乃是都要改变—— 52 就在一刹那,眨眼之间,最后的号角吹响的时候。因为号角一吹响,死人就要复活成为永不朽坏的,我们也要改变。 53 那时,这必朽的身体要变成不朽的,这必死的要变成不死的。 54 当这一切发生的时候,就应验了圣经上的话:
“死亡被胜利吞灭了。”
55 “死亡啊!你得胜的权势在哪里?
死亡啊!你的毒钩在哪里?”
56 死亡的毒钩就是罪,罪借着律法施展它的权势。 57 但感谢上帝,祂使我们靠着主耶稣基督得胜。
58 所以,我亲爱的弟兄姊妹,你们务要坚定不移,总要竭力做主的工作,因为你们知道自己在主里面的辛勤付出不会白费。
1 Corinthians 15
King James Version
15 Moreover, brethren, I declare unto you the gospel which I preached unto you, which also ye have received, and wherein ye stand;
2 By which also ye are saved, if ye keep in memory what I preached unto you, unless ye have believed in vain.
3 For I delivered unto you first of all that which I also received, how that Christ died for our sins according to the scriptures;
4 And that he was buried, and that he rose again the third day according to the scriptures:
5 And that he was seen of Cephas, then of the twelve:
6 After that, he was seen of above five hundred brethren at once; of whom the greater part remain unto this present, but some are fallen asleep.
7 After that, he was seen of James; then of all the apostles.
8 And last of all he was seen of me also, as of one born out of due time.
9 For I am the least of the apostles, that am not meet to be called an apostle, because I persecuted the church of God.
10 But by the grace of God I am what I am: and his grace which was bestowed upon me was not in vain; but I laboured more abundantly than they all: yet not I, but the grace of God which was with me.
11 Therefore whether it were I or they, so we preach, and so ye believed.
12 Now if Christ be preached that he rose from the dead, how say some among you that there is no resurrection of the dead?
13 But if there be no resurrection of the dead, then is Christ not risen:
14 And if Christ be not risen, then is our preaching vain, and your faith is also vain.
15 Yea, and we are found false witnesses of God; because we have testified of God that he raised up Christ: whom he raised not up, if so be that the dead rise not.
16 For if the dead rise not, then is not Christ raised:
17 And if Christ be not raised, your faith is vain; ye are yet in your sins.
18 Then they also which are fallen asleep in Christ are perished.
19 If in this life only we have hope in Christ, we are of all men most miserable.
20 But now is Christ risen from the dead, and become the firstfruits of them that slept.
21 For since by man came death, by man came also the resurrection of the dead.
22 For as in Adam all die, even so in Christ shall all be made alive.
23 But every man in his own order: Christ the firstfruits; afterward they that are Christ's at his coming.
24 Then cometh the end, when he shall have delivered up the kingdom to God, even the Father; when he shall have put down all rule and all authority and power.
25 For he must reign, till he hath put all enemies under his feet.
26 The last enemy that shall be destroyed is death.
27 For he hath put all things under his feet. But when he saith all things are put under him, it is manifest that he is excepted, which did put all things under him.
28 And when all things shall be subdued unto him, then shall the Son also himself be subject unto him that put all things under him, that God may be all in all.
29 Else what shall they do which are baptized for the dead, if the dead rise not at all? why are they then baptized for the dead?
30 And why stand we in jeopardy every hour?
31 I protest by your rejoicing which I have in Christ Jesus our Lord, I die daily.
32 If after the manner of men I have fought with beasts at Ephesus, what advantageth it me, if the dead rise not? let us eat and drink; for to morrow we die.
33 Be not deceived: evil communications corrupt good manners.
34 Awake to righteousness, and sin not; for some have not the knowledge of God: I speak this to your shame.
35 But some man will say, How are the dead raised up? and with what body do they come?
36 Thou fool, that which thou sowest is not quickened, except it die:
37 And that which thou sowest, thou sowest not that body that shall be, but bare grain, it may chance of wheat, or of some other grain:
38 But God giveth it a body as it hath pleased him, and to every seed his own body.
39 All flesh is not the same flesh: but there is one kind of flesh of men, another flesh of beasts, another of fishes, and another of birds.
40 There are also celestial bodies, and bodies terrestrial: but the glory of the celestial is one, and the glory of the terrestrial is another.
41 There is one glory of the sun, and another glory of the moon, and another glory of the stars: for one star differeth from another star in glory.
42 So also is the resurrection of the dead. It is sown in corruption; it is raised in incorruption:
43 It is sown in dishonour; it is raised in glory: it is sown in weakness; it is raised in power:
44 It is sown a natural body; it is raised a spiritual body. There is a natural body, and there is a spiritual body.
45 And so it is written, The first man Adam was made a living soul; the last Adam was made a quickening spirit.
46 Howbeit that was not first which is spiritual, but that which is natural; and afterward that which is spiritual.
47 The first man is of the earth, earthy; the second man is the Lord from heaven.
48 As is the earthy, such are they also that are earthy: and as is the heavenly, such are they also that are heavenly.
49 And as we have borne the image of the earthy, we shall also bear the image of the heavenly.
50 Now this I say, brethren, that flesh and blood cannot inherit the kingdom of God; neither doth corruption inherit incorruption.
51 Behold, I shew you a mystery; We shall not all sleep, but we shall all be changed,
52 In a moment, in the twinkling of an eye, at the last trump: for the trumpet shall sound, and the dead shall be raised incorruptible, and we shall be changed.
53 For this corruptible must put on incorruption, and this mortal must put on immortality.
54 So when this corruptible shall have put on incorruption, and this mortal shall have put on immortality, then shall be brought to pass the saying that is written, Death is swallowed up in victory.
55 O death, where is thy sting? O grave, where is thy victory?
56 The sting of death is sin; and the strength of sin is the law.
57 But thanks be to God, which giveth us the victory through our Lord Jesus Christ.
58 Therefore, my beloved brethren, be ye stedfast, unmoveable, always abounding in the work of the Lord, forasmuch as ye know that your labour is not in vain in the Lord.
1 Korintierbrevet 15
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Kristus har uppstått från de döda
15 Syskon, låt mig nu få påminna er om evangeliet som jag förkunnade för er, och som ni tog emot och grundar er tro på, 2 och genom vilket ni ju räddas, om ni bara håller fast vid min förkunnelse. För om ni inte gör det, då är er tro meningslös.
3 Kärnan i det budskap som jag gav vidare till er, och som jag själv hade tagit emot, var följande: Kristus dog för våra synder, i enlighet med Skrifterna. 4 Han begravdes, men på den tredje[a] dagen uppstod han från de döda, i enlighet med Skrifterna. 5 Han visade sig för Kefas och sedan för de övriga av de tolv. 6 Efter det visade han sig för mer än femhundra troende på samma gång. De flesta av dessa lever fortfarande, men några har somnat in. 7 Lite senare visade han sig för Jakob[b], och sedan för alla apostlarna. 8 Allra sist visade han sig också för mig, som är som ett ofullgånget foster. 9 Jag är ju den minst betydande av alla apostlar, och borde egentligen inte få kallas apostel alls, eftersom jag tidigare förföljde Guds församling.[c]
10 Men på grund av Guds nåd är jag nu vad jag är. Och den nåd han visade mig har inte varit förgäves. Jag har arbetat hårdare än någon annan apostel, fast inte i egen kraft utan tack vare Guds nåd som har varit med mig. 11 Och om det nu var jag eller de andra apostlarna spelar ingen roll, för detta är vad vi förkunnar, och detta är vad ni har kommit till tro på.
Vi ska uppstå från de döda
12 Men om det nu förkunnas att Kristus har uppstått från de döda, hur kan då vissa av er påstå att det inte finns någon uppståndelse från de döda? 13 Om ingen uppståndelse från de döda finns, då har ju inte heller Kristus uppstått. 14 Och om Kristus inte har uppstått, då är vår förkunnelse bara tomt prat, och er tro är också tom. 15 Då avslöjas också vi som falska vittnen om Gud, eftersom vi har vittnat att Gud uppväckte Kristus från de döda, trots att han inte gjorde det, om man nu får tro att de döda inte uppstår. 16 Kristus kan ju inte ha uppstått om inga döda uppstår. 17 Men om Kristus aldrig uppstod från de döda, då är er tro meningslös, och ni är fortfarande kvar i era synder. 18 Då skulle också de som trodde på Kristus när de dog ha gått förlorade. 19 Om vårt hopp till Kristus bara gäller livet här, då är det verkligen mer synd om oss än om någon annan.
20 Men nu är det faktiskt så att Kristus har uppstått från de döda, som den första av alla dem som somnat in. 21 Döden kom in genom en människa, och därför kom också uppståndelsen från de döda genom en människa. 22 Alla dör i Adam, och på samma sätt får alla nytt liv i Kristus. 23 Men alla i en bestämd ordning: Kristus först, och när han kommer tillbaka, alla de som tillhör honom. 24 Sedan kommer slutet, då Kristus ska överlämna riket till Gud, Fadern, sedan han har utplånat alla härskare och makter och krafter. 25 Kristus måste nämligen regera tills han har lagt alla fiender under sina fötter.[d] 26 Och den sista fienden som utplånas är döden, 27 för Gud har ”lagt allting under hans fötter.”[e] När det står att ”allting” har lagts under hans fötter betyder det naturligtvis inte att det även gäller Gud själv, eftersom det var han som lade allting under sin Son. 28 Men när allting sedan har lagts under honom, ska han underordna sig den som lade allting under honom, så att Gud blir allt i alla.
29 Vad uträttar de som låter döpa sig för de döda? Om de döda inte uppstår, varför låter man då döpa sig för dem?[f] 30 Och vi, varför skulle vi dag ut och dag in riskera livet? 31 Ja, syskon, ni som är min stolthet i vår Herre Kristus Jesus, jag har verkligen varje dag varit nära att mista livet. 32 Om jag kämpade mot vilddjuren[g] i Efesos på mänskligt vis, vad skulle det ha varit för mening med det? Om de döda inte uppstår,
”låt oss äta och dricka,
imorgon ska vi ju ändå dö!”[h]
33 Men låt er inte luras. ”Av dåligt sällskap får man dåliga vanor.”[i] 34 Börja därför tänka klart igen, och sluta upp med att synda. Några av er verkar ju fullständigt sakna kunskap om Gud. Ni borde skämmas, säger jag!
Vi ska få en ny kropp
35 Nu kanske någon invänder: ”Men hur uppstår de döda? Vilka slags kroppar får de när de kommer?” 36 Så oförståndigt! Det du sår måste ju först dö för att sedan få liv. 37 Och det du sår är inte den planta som växer upp utan bara ett frö, ett vetekorn eller något annat. 38 Gud har ju bestämt hur varje växt ska se ut, och olika frön ger olika växter. 39 Det finns olika slags kroppar. Människor har ett slags kropp och djuren har andra slags kroppar, fåglarna har sina och fiskarna sina. 40 Det finns också himmelska kroppar, liksom jordiska, och de himmelska har en annan glans än de jordiska. 41 Solen har sin glans, och månen har sin, så också stjärnorna, som lyser med olika glans.
42 Så är det också med de dödas uppståndelse. Det som sås förgängligt uppstår oförgängligt. 43 Det som sås i förakt uppstår i härlighet. Det som sås i svaghet uppstår i kraft. 44 Det som sås som en fysisk kropp uppstår som en andlig kropp. När det nu finns en fysisk kropp, finns det också en andlig.
45 Det står ju skrivet: ”Den första människan, Adam, blev en levande varelse.”[j] Men den andre Adam[k] blev en ande som ger liv. 46 Det andliga kommer alltså inte först, utan det fysiska, och sedan kommer det andliga. 47 Den första människan kom från jorden och var av jord, men den andra människan kom från himlen. 48 Som den jordiska var är också de jordiska, och som den himmelska är, är också de himmelska. 49 Liksom vi blev en avbild av den jordiska, så ska vi också bli en avbild av den himmelska.
50 Vad jag menar är alltså detta, syskon: kött och blod kan inte ärva Guds rike, och inte heller kan det förgängliga ärva oförgänglighet. 51 Men jag berättar en hemlighet: en del av oss kommer inte att dö. Men vi ska alla förvandlas, 52 blixtsnabbt, på ett enda ögonblick, när den sista trumpeten ljuder. För den kommer att ljuda, och då uppstår de döda, i oförgänglighet, och vi förvandlas. 53 Det förgängliga måste kläs i oförgänglighet och det dödliga i odödlighet. 54 Och när det förgängliga har klätts i oförgänglighet och det dödliga i odödlighet, då har det som står skrivet gått i uppfyllelse:
56 Dödens udd är synden, och synden får sin kraft från lagen. 57 Men tack Gud, som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus.
58 Stå därför fasta och orubbliga, mina kära syskon. Ni vet ju att det ni gör för Herren inte är förgäves.
Footnotes
- 15:4 Se not till Matt 12:40.
- 15:7 Antagligen Jesus egen bror, som var ledare för församlingen i Jerusalem.
- 15:9 Jfr Apg 9:1-5.
- 15:25 Jfr Ps 110:1.
- 15:27 Jfr Ps 8:7.
- 15:29 Det är oklart vad det innebar att döpa sig för de döda. Paulus sa bara att de var inkonsekventa om de gjorde det trots att de inte trodde på de dödas uppståndelse.
- 15:32 Vilddjuren var antagligen en bild för Paulus fiender.
- 15:32 Se Jes 22:13.
- 15:33 Citatet är hämtat från en grekisk teaterpjäs.
- 15:45 Jfr 1 Mos 2:7.
- 15:45 Adam betyder människa.
- 15:54 Jfr Jes 25:8.
- 15:55 Se Hos 13:14.
Copyright © 2000 by Wycliffe Bible Translators International
Chinese Contemporary Bible Copyright © 1979, 2005, 2007, 2011 by Biblica® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.