Add parallel Print Page Options

Jesus undervisar sina lärjungar om bön

(Matt 6:9-13; 7:7-11)

11 En gång hade Jesus stannat på ett ställe för att be, och när han hade slutat sa en av hans lärjungar till honom: ”Herre, lär oss att be, så som Johannes lärde sina lärjungar att be.”

Då sa Jesus: ”Så här ska ni säga:

’Fader,
låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Ge oss den mat vi behöver, dag för dag,
och förlåt oss våra synder,
    för vi förlåter också var och en som står i skuld till oss.
Hjälp oss när vi prövas[a].’ ”

Sedan sa han till dem: ”Vem av er skulle kunna ha en vän som någon gick till mitt i natten och sa: ’Min vän, låna mig tre brödkakor! En av mina vänner har kommit resande, och jag har inget att bjuda honom på.’ Och vännen därinne skulle då svara och säga: ’Dörren är redan låst och mina barn ligger hos mig i sängen, så jag kan inte stiga upp och ge dem till dig.’ Men jag säger er att även om han inte stiger upp och ger honom något därför att han är en vän, så gör han det för att slippa skämma ut sig[b]. Därför säger jag er: be, så ska ni få. Sök, så ska ni finna. Knacka på, och dörren ska öppnas. 10 För den som ber, han får, och den som söker, han finner. Och för var och en som knackar på ska dörren öppnas.

11 Kan någon far, om hans barn ber om en fisk, ge det en orm, 12 eller en skorpion, när barnet ber om ett ägg? 13 Om nu ni, som är onda, har förstånd att ge goda gåvor till era barn, skulle då inte er Fader i himlen ge den heliga Anden till dem som ber honom?”

Jesus beskylls för att vara i förbund med djävulen

(Matt 12:22-30; Mark 3:22-27)

14 En annan gång drev Jesus ut en ond ande som var stum. Och när den onda anden for ut, började den stumme tala. Folk blev häpna, 15 men några sa: ”Han driver ut de onda andarna med hjälp av Beelsebul[c], de onda andarnas härskare.” 16 Några andra försökte sätta honom på prov och krävde ett tecken från himlen.

17 Men Jesus förstod vad de var ute efter och sa till dem: ”Ni vet ju att ett rike där man strider mot varandra går under och hus faller på hus. 18 Om Satan därför är kluven och strider mot sig själv kan väl inte hans rike bestå? Ni menar ju att jag driver ut de onda andarna med hjälp av Beelsebul. 19 Och om jag driver ut de onda andarna med hjälp av Beelsebul, med vilken kraft driver då era egna anhängare ut dem? De ska därför bli era domare. 20 Men om det är med Guds finger jag driver ut de onda andarna, då har ju Guds rike kommit till er. 21 Om en stark, beväpnad man bevakar sitt hus är hans ägodelar skyddade. 22 Men om någon starkare dyker upp, besegrar han honom och tar ifrån honom hans vapenrustning, som han litade på, och fördelar bytet. 23 Den som inte är för mig är emot mig, och den som inte samlar med mig, han skingrar.

Den orena andens återkomst

(Matt 12:43-45)

24 När en oren ande drivs ut ur en människa, irrar den omkring i vattenlösa trakter och letar efter ro, utan att hitta någon. Då säger den: ’Jag vänder tillbaka till det hus jag kom ifrån.’ 25 Och när den gör det och finner huset rent och iordningställt, 26 letar den reda på sju andar till, ännu värre än den själv. Tillsammans återvänder de sedan och bosätter sig där. Den människan får det då långt värre än hon hade det förut.”

27 Medan han talade ropade en kvinna i folkmassan: ”Lycklig är den kvinna som har fått föda och amma dig.”

28 Men han svarade: ”Säg istället: Lyckliga är de som får höra Guds ord och tar vara på det.”

Jesus varnar för otro

(Matt 12:39-42)

29 Från alla håll trängde sig nu folk på, och Jesus talade till dem och sa: ”Detta släkte är ett ont släkte. De kräver ett tecken, men det enda tecken de ska få se är Jona-tecknet.[d] 30 Så som Jona blev ett tecken för Nineves invånare, så ska Människosonen bli ett tecken för detta släkte.

31 Söderns drottning[e] ska på domens dag uppstå tillsammans med detta släkte och döma det, för hon kom från jordens yttersta gräns för att lyssna till Salomos vishet. Men här finns en som är större än Salomo. 32 Invånarna i Nineve ska på domens dag uppstå tillsammans med detta släkte och döma det, för de vände om när Jona predikade. Men här finns en som är större än Jona.

Släpp in ljuset

(Matt 6:22-23)

33 När man tänder en lampa gömmer man den inte i ett hörn eller täcker över den med ett sädesmått, utan man ställer den i lampstället så att alla som kommer in kan se ljuset. 34 Ditt öga är kroppens lampa. Om ditt öga är friskt, så får hela din kropp ljus. Men om det är dåligt blir det mörkt i din kropp. 35 Se därför till att ljuset i dig inte är mörker. 36 Om hela din kropp får ljus och ingen del ligger i mörker, blir den helt och hållet ljus, som när en lampa låter sitt sken flöda över dig.”

Jesus anklagar de religiösa ledarna

(Matt 23:1-36)

37 Medan Jesus höll på att tala till folket, bjöd en av fariseerna hem honom på mat, och Jesus följde med och slog sig ner vid bordet. 38 Farisén såg att han inte först tvättade sig och blev förvånad.

39 Herren sa till honom: ”Ni fariseer rengör nog utsidan av bägare och fat, men inom er är ni fulla av girighet och ondska. 40 Förstår ni då inte att han som har gjort utsidan också har gjort insidan? 41 Nej, ge det som finns därinne till de fattiga, så ska allting bli rent för er.

42 Ve er, fariseer! Ni ger Gud en tiondel[f] av mynta och vinruta, och av alla grönsaker, men ni struntar i rättvisan och kärleken till Gud. Visst ska ni göra det ena, men försumma inte det andra.

43 Ve er, fariseer, som älskar att sitta på främsta raden i synagogorna och bli hälsade på torgen! 44 Ve er, för ni är som omarkerade gravar, som människor trampar på utan att märka något.[g]

45 ”Mästare”, sa en av de laglärda, ”när du talar så där förolämpar du oss också.”

46 ”Ve er laglärda också”, sa Jesus, ”för ni lägger bördor på människorna som de knappt kan bära, men vill inte röra ett finger för att flytta dem. 47 Ve er som reser gravmonument över profeterna, som era förfäder mördade! 48 Ni vittnar så om era förfäders gärningar och accepterar dem. De dödade profeterna, och ni bygger gravar över dem.

49 Därför har Gud i sin vishet sagt: ’Jag ska sända dem profeter och apostlar. Några ska de döda och andra ska de förfölja.’ 50 Men därför ska också detta släkte få stå till svars för morden på alla de profeter som dödats sedan världens skapelse, 51 ända från Abel till Sakarja, han som blev mördad mellan altaret och templet.[h] Ja, jag säger er att detta släkte ska ställas till svars för allt detta.

52 Ve er, laglärda, som har tagit nyckeln till kunskapen. Ni har själva inte gått in, och andra som vill gå in hindrar ni.”

53 När han gick därifrån började fariseerna och de skriftlärda ansätta honom hårt och överösa honom med besvärliga frågor 54 för att få honom att säga något som de kunde arrestera honom för.

Footnotes

  1. 11:4 Mer ordagrant: Led oss inte in i en frestelse/prövning. (samma ord i grekiskan). Men eftersom Bibeln för övrigt visar att människan inte kan undgå prövningar/frestelser, är det mer troligt att bönen handlar om en vädjan om hjälp när vi prövas, så att vi inte faller.
  2. 11:8 Kan även tolkas: på grund av hans uthållighet.
  3. 11:15 Beelsebul , ett hebreiskt avgudanamn som har blivit en synonym till Satan. Även i v. 18 och 19.
  4. 11:29 Jona låg i fisken i tre dygn. Lika länge skulle Jesus ligga i graven. Jfr Matt 12:39-40. Jfr också Jonas bok.
  5. 11:31 Drottningen av Saba, i nuvarande Jemen. Jfr 1 Kung 10:1.
  6. 11:42 Enligt Moses lag skulle man ge en tiondel av sin skörd till Gud (Jfr 3 Mos 27:30 och 5 Mos 14:22-29). Fariseerna följde denna lag, men var så överdrivet laglydiga att de dessutom gav sådant som lagen inte krävde. Det Jesus kritiserade dem för var inte deras överdrivna vilja att lyda lagen, utan det faktum att de inte alls förstod lagens egentliga syfte.
  7. 11:44 En jude som kom i kontakt med en död blev oren och måste gå igenom särskilda reningsceremonier. Jfr 4 Mo 19:16-19.
  8. 11:51 Jfr 1 Mos 4:8 och 2 Krön 24:20-21.

主训人的祷告

11 耶稣在一个地方祷告,祷告完了,有个门徒对他说:“求主教导我们祷告,像约翰教导他的门徒。” 耶稣说:“你们祷告的时候,要说:‘我们在天上的父[a],愿人都尊你的名为圣,愿你的国降临,愿你的旨意行在地上,如同行在天上[b] 我们日用的饮食,天天赐给我们。 赦免我们的罪,因为我们也赦免凡亏欠我们的人。不叫我们遇见试探,救我们脱离凶恶。[c]’”

求则得之

耶稣又说:“你们中间谁有一个朋友半夜到他那里去,说:‘朋友,请借给我三个饼, 因为我有一个朋友行路,来到我这里,我没有什么给他摆上。’ 那人在里面回答说:‘不要搅扰我,门已经关闭,孩子们也同我在床上了,我不能起来给你。’ 我告诉你们:虽不因他是朋友起来给他,但因他情词迫切地直求,就必起来照他所需用的给他。 我又告诉你们:你们祈求,就给你们;寻找,就寻见;叩门,就给你们开门。 10 因为凡祈求的,就得着;寻找的,就寻见;叩门的,就给他开门。 11 你们中间做父亲的,谁有儿子求饼,反给他石头呢?求鱼,反拿蛇当鱼给他呢? 12 求鸡蛋,反给他蝎子呢? 13 你们虽然不好,尚且知道拿好东西给儿女,何况天父,岂不更将圣灵给求他的人吗?”

驳倒犹太人的谗言

14 耶稣赶出一个叫人哑巴的鬼,鬼出去了,哑巴就说出话来。众人都稀奇, 15 内中却有人说:“他是靠着鬼王别西卜赶鬼。” 16 又有人试探耶稣,向他求从天上来的神迹。 17 他晓得他们的意念,便对他们说:“凡一国自相纷争,就成为荒场;凡一家自相纷争,就必败落。 18 撒旦自相纷争,他的国怎能站得住呢?因为你们说我是靠着别西卜赶鬼。 19 我若靠着别西卜赶鬼,你们的子弟赶鬼又靠着谁呢?这样,他们就要断定你们的是非。 20 我若靠着神的能力赶鬼,这就是神的国临到你们了。 21 壮士披挂整齐看守自己的住宅,他所有的都平安无事。 22 但有一个比他更壮的来,胜过他,就夺去他所倚靠的盔甲兵器,又分了他的赃。 23 不与我相合的,就是敌我的;不同我收聚的,就是分散的。 24 污鬼离了人身,就在无水之地过来过去,寻求安歇之处,既寻不着,便说:‘我要回到我所出来的屋里去。’ 25 到了,就看见里面打扫干净,修饰好了, 26 便去另带了七个比自己更恶的鬼来,都进去住在那里。那人末后的景况比先前更不好了。”

27 耶稣正说这话的时候,众人中间有一个女人大声说:“怀你胎的和乳养你的有福了!” 28 耶稣说:“是,却还不如听神之道而遵守的人有福!”

求神迹的受责备

29 当众人聚集的时候,耶稣开讲说:“这世代是一个邪恶的世代,他们求看神迹,除了约拿的神迹以外,再没有神迹给他们看。 30 约拿怎样为尼尼微人成了神迹,人子也要照样为这世代的人成了神迹。 31 当审判的时候,南方的女王要起来定这世代的罪,因为她从地极而来,要听所罗门的智慧话。看哪,在这里有一人比所罗门更大! 32 当审判的时候,尼尼微人要起来定这世代的罪,因为尼尼微人听了约拿所传的就悔改了。看哪,在这里有一人比约拿更大!

论心里的光

33 “没有人点灯放在地窨子里或是斗底下,总是放在灯台上,使进来的人得见亮光。 34 你眼睛就是身上的灯。你的眼睛若了亮,全身就光明;眼睛若昏花,全身就黑暗。 35 所以,你要省察,恐怕你里头的光或者黑暗了。 36 若是你全身光明,毫无黑暗,就必全然光明,如同灯的明光照亮你。”

37 说话的时候,有一个法利赛人请耶稣同他吃饭,耶稣就进去坐席。 38 这法利赛人看见耶稣饭前不洗手便诧异。 39 主对他说:“如今你们法利赛人洗净杯盘的外面,你们里面却满了勒索和邪恶。 40 无知的人哪,造外面的,不也造里面吗? 41 只要把里面的施舍给人,凡物于你们就都洁净了。

述说法利赛人六祸

42 “你们法利赛人有祸了!因为你们将薄荷、芸香并各样菜蔬献上十分之一,那公义和爱神的事反倒不行了。这原是你们当行的,那也是不可不行的。 43 你们法利赛人有祸了!因为你们喜爱会堂里的首位,又喜爱人在街市上问你们的安。 44 你们有祸了!因为你们如同不显露的坟墓,走在上面的人并不知道。”

45 律法师中有一个回答耶稣说:“夫子,你这样说也把我们糟蹋了!” 46 耶稣说:“你们律法师也有祸了!因为你们把难担的担子放在人身上,自己一个指头却不肯动。 47 你们有祸了!因为你们修造先知的坟墓,那先知正是你们的祖宗所杀的。 48 可见你们祖宗所做的事,你们又证明又喜欢;因为他们杀了先知,你们修造先知的坟墓。 49 所以神用智慧[d]曾说:‘我要差遣先知和使徒到他们那里去,有的他们要杀害,有的他们要逼迫。’ 50 使创世以来所流众先知血的罪,都要问在这世代的人身上, 51 就是从亚伯的血起,直到被杀在坛和殿中间撒迦利亚的血为止。我实在告诉你们:这都要问在这世代的人身上。 52 你们律法师有祸了!因为你们把知识的钥匙夺了去,自己不进去,正要进去的人你们也阻挡他们。”

53 耶稣从那里出来,文士和法利赛人就极力地催逼他,引动他多说话, 54 私下窥听,要拿他的话柄。

Footnotes

  1. 路加福音 11:2 有古卷只作:父啊。
  2. 路加福音 11:2 有古卷无“愿你的旨意”云云。
  3. 路加福音 11:4 有古卷无末句。
  4. 路加福音 11:49 “用智慧”或作“的智者”。

11 And it came to pass, that, as he was praying in a certain place, when he ceased, one of his disciples said unto him, Lord, teach us to pray, as John also taught his disciples.

And he said unto them, When ye pray, say, Our Father which art in heaven, Hallowed be thy name. Thy kingdom come. Thy will be done, as in heaven, so in earth.

Give us day by day our daily bread.

And forgive us our sins; for we also forgive every one that is indebted to us. And lead us not into temptation; but deliver us from evil.

And he said unto them, Which of you shall have a friend, and shall go unto him at midnight, and say unto him, Friend, lend me three loaves;

For a friend of mine in his journey is come to me, and I have nothing to set before him?

And he from within shall answer and say, Trouble me not: the door is now shut, and my children are with me in bed; I cannot rise and give thee.

I say unto you, Though he will not rise and give him, because he is his friend, yet because of his importunity he will rise and give him as many as he needeth.

And I say unto you, Ask, and it shall be given you; seek, and ye shall find; knock, and it shall be opened unto you.

10 For every one that asketh receiveth; and he that seeketh findeth; and to him that knocketh it shall be opened.

11 If a son shall ask bread of any of you that is a father, will he give him a stone? or if he ask a fish, will he for a fish give him a serpent?

12 Or if he shall ask an egg, will he offer him a scorpion?

13 If ye then, being evil, know how to give good gifts unto your children: how much more shall your heavenly Father give the Holy Spirit to them that ask him?

14 And he was casting out a devil, and it was dumb. And it came to pass, when the devil was gone out, the dumb spake; and the people wondered.

15 But some of them said, He casteth out devils through Beelzebub the chief of the devils.

16 And others, tempting him, sought of him a sign from heaven.

17 But he, knowing their thoughts, said unto them, Every kingdom divided against itself is brought to desolation; and a house divided against a house falleth.

18 If Satan also be divided against himself, how shall his kingdom stand? because ye say that I cast out devils through Beelzebub.

19 And if I by Beelzebub cast out devils, by whom do your sons cast them out? therefore shall they be your judges.

20 But if I with the finger of God cast out devils, no doubt the kingdom of God is come upon you.

21 When a strong man armed keepeth his palace, his goods are in peace:

22 But when a stronger than he shall come upon him, and overcome him, he taketh from him all his armour wherein he trusted, and divideth his spoils.

23 He that is not with me is against me: and he that gathereth not with me scattereth.

24 When the unclean spirit is gone out of a man, he walketh through dry places, seeking rest; and finding none, he saith, I will return unto my house whence I came out.

25 And when he cometh, he findeth it swept and garnished.

26 Then goeth he, and taketh to him seven other spirits more wicked than himself; and they enter in, and dwell there: and the last state of that man is worse than the first.

27 And it came to pass, as he spake these things, a certain woman of the company lifted up her voice, and said unto him, Blessed is the womb that bare thee, and the paps which thou hast sucked.

28 But he said, Yea rather, blessed are they that hear the word of God, and keep it.

29 And when the people were gathered thick together, he began to say, This is an evil generation: they seek a sign; and there shall no sign be given it, but the sign of Jonas the prophet.

30 For as Jonas was a sign unto the Ninevites, so shall also the Son of man be to this generation.

31 The queen of the south shall rise up in the judgment with the men of this generation, and condemn them: for she came from the utmost parts of the earth to hear the wisdom of Solomon; and, behold, a greater than Solomon is here.

32 The men of Nineve shall rise up in the judgment with this generation, and shall condemn it: for they repented at the preaching of Jonas; and, behold, a greater than Jonas is here.

33 No man, when he hath lighted a candle, putteth it in a secret place, neither under a bushel, but on a candlestick, that they which come in may see the light.

34 The light of the body is the eye: therefore when thine eye is single, thy whole body also is full of light; but when thine eye is evil, thy body also is full of darkness.

35 Take heed therefore that the light which is in thee be not darkness.

36 If thy whole body therefore be full of light, having no part dark, the whole shall be full of light, as when the bright shining of a candle doth give thee light.

37 And as he spake, a certain Pharisee besought him to dine with him: and he went in, and sat down to meat.

38 And when the Pharisee saw it, he marvelled that he had not first washed before dinner.

39 And the Lord said unto him, Now do ye Pharisees make clean the outside of the cup and the platter; but your inward part is full of ravening and wickedness.

40 Ye fools, did not he that made that which is without make that which is within also?

41 But rather give alms of such things as ye have; and, behold, all things are clean unto you.

42 But woe unto you, Pharisees! for ye tithe mint and rue and all manner of herbs, and pass over judgment and the love of God: these ought ye to have done, and not to leave the other undone.

43 Woe unto you, Pharisees! for ye love the uppermost seats in the synagogues, and greetings in the markets.

44 Woe unto you, scribes and Pharisees, hypocrites! for ye are as graves which appear not, and the men that walk over them are not aware of them.

45 Then answered one of the lawyers, and said unto him, Master, thus saying thou reproachest us also.

46 And he said, Woe unto you also, ye lawyers! for ye lade men with burdens grievous to be borne, and ye yourselves touch not the burdens with one of your fingers.

47 Woe unto you! for ye build the sepulchres of the prophets, and your fathers killed them.

48 Truly ye bear witness that ye allow the deeds of your fathers: for they indeed killed them, and ye build their sepulchres.

49 Therefore also said the wisdom of God, I will send them prophets and apostles, and some of them they shall slay and persecute:

50 That the blood of all the prophets, which was shed from the foundation of the world, may be required of this generation;

51 From the blood of Abel unto the blood of Zacharias which perished between the altar and the temple: verily I say unto you, It shall be required of this generation.

52 Woe unto you, lawyers! for ye have taken away the key of knowledge: ye entered not in yourselves, and them that were entering in ye hindered.

53 And as he said these things unto them, the scribes and the Pharisees began to urge him vehemently, and to provoke him to speak of many things:

54 Laying wait for him, and seeking to catch something out of his mouth, that they might accuse him.