路加福音 10
Chinese Contemporary Bible (Simplified)
差遣门徒
10 事后，主拣选了七十个门徒[a]，差遣他们两个两个地出去，先到祂将要去的城镇村庄， 2 并对他们说：“要收割的庄稼很多，工人却很少，因此你们要祈求庄稼的主人派更多的工人去收割祂的庄稼。
3 “你们去吧！我差你们出去，就像把羊羔送入狼群。 4 钱袋、背包和鞋都不要带，在路上也不要与人寒暄。 5 无论到哪一户人家，要先说，‘愿祝福临到这家！’ 6 如果那里有配得祝福的人，祝福自然会临到那人，否则祝福仍归给你们。 7 不要搬来搬去，要固定住在一家，接受那家的款待，因为工人理应得到工钱。
8 “你们无论到哪一个城镇，如果人们接待你们，就吃他们摆上的饮食。 9 要医治那城里的病人，告诉他们，‘上帝的国临近你们了。’ 10 但如果哪一个城镇的人不欢迎你们，你们就到街上宣告， 11 ‘就连你们城里的尘土粘在我们脚上，我们都要跺掉，但是要知道，上帝的国临近了。’ 12 我告诉你们，在审判之日，那城所受的刑罚将比所多玛所受的还重！
13 “哥拉汛啊，你大祸临头了！伯赛大啊，你大祸临头了！我在你们当中所行的神迹，如果行在泰尔和西顿，那里的人早就身披麻衣，头蒙灰尘，坐在地上悔改了。 14 在审判之日，你们将比泰尔和西顿受更重的刑罚！
15 “迦百农啊，你将被提升到天上吗？不！你将被打落到阴间。”
16 耶稣继续对门徒说：“谁听从你们，就是听从我；谁拒绝你们，就是拒绝我；拒绝我的，就是拒绝差我来的那位。”
17 七十个门徒兴高采烈地回来说：“主啊，我们奉你的名行事，甚至降服了鬼魔。”
18 耶稣回答说：“我看见撒旦像闪电一样从天上坠下。 19 我已经给你们权柄，使你们能践踏蛇和蝎子，胜过仇敌的权势，没有什么能伤害你们。 20 然而，不要为了邪灵向你们降服而高兴，要因你们的名字记录在天上而高兴。”
21 就在这时候，耶稣受圣灵感动，充满喜乐地说：“父啊，天地的主，我颂赞你！因为你把这些事向聪明、有学问的人隐藏起来，却启示给像孩童一般的人。父啊！是的，这正是你的美意。 22 我父将一切交给了我。除了父，没有人认识子；除了子和受子启示的人，没有人认识父。”
23 随后，耶稣转身悄悄地对门徒说：“谁看到你们今日所看到的，谁就有福了。 24 我告诉你们，以前有许多先知和君王渴望看见你们所看见的，听见你们所听见的，却未能如愿。”
好撒玛利亚人的比喻
25 有一次，一名律法教师站起来试探耶稣，说：“老师，我应该怎样做才能得永生呢？”
26 耶稣反问他：“律法怎么说？你怎么理解？”
27 律法教师答道：“‘你要全心、全情、全力、全意爱主——你的上帝’，又要‘爱邻如己’。” 28 耶稣说：“你答得对，照着去做就有永生了。”
29 律法教师想证明自己有理，就问：“那么，谁是我的邻居呢？”
30 耶稣回答说：“有个人从耶路撒冷去耶利哥，途中被劫。强盗剥了他的衣服，把他打个半死，丢在那里，然后扬长而去。
31 “刚好有位祭司经过，看见那人躺在地上，连忙从旁边绕过，继续赶路。 32 又有个利未人经过，也跟先前那个祭司一样从旁边绕过去了。
33 “后来，有位撒玛利亚人[b]经过，看见这个人，就动了慈心， 34 连忙上前用油和酒替他敷伤口，包扎妥当，然后把他扶上自己骑的牲口，带到附近的客店照料。 35 次日还交给店主两个银币，说，‘请替我好好照顾这个人。如果钱不够的话，等我回来再补给你。’ 36 那么，你认为这三个人中谁是被劫者的邻居呢？”
37 律法教师说：“是那个同情他的人。”
耶稣说：“你去照样做吧。”
上好的福分
38 耶稣和门徒去耶路撒冷的途中路过一个村庄，遇到一位名叫玛大的女子接待他们到家里作客。 39 玛大的妹妹玛丽亚坐在耶稣脚前听道， 40 玛大为了招待客人忙乱不已，于是上前对耶稣说：
“主啊，我妹妹让我一个人伺候大家，你都不管吗？请你叫她来帮帮我吧。”
41 耶稣对她说：“玛大，玛大，你为太多事情忧虑烦恼。 42 其实最要紧的事只有一件，玛丽亚选择了上好的，是夺不走的。”
Lukas 10
Svenska 1917
10 Därefter utsåg Herren sjuttiotvå andra och sände ut dem framför sig, två och två, till var stad och ort dit han själv tänkte komma
2 »Skörden är mycken, men arbetarna äro få. Bedjen fördenskull skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.
3 Gån åstad. Se, jag sänder eder såsom lamm mitt in ibland ulvar.
4 Bären ingen penningpung, ingen ränsel, inga skor, och hälsen icke på någon under vägen.
5 Men när I kommen in i något hus, så sägen först: 'Frid vare över detta hus.'
6 Om då någon finnes därinne, som är frid värd, så skall den frid I tillönsken vila över honom; varom icke, så skall den vända tillbaka över eder själva.
7 Och stannen kvar i det huset, och äten och dricken vad de hava att giva, ty arbetaren är värd sin lön. Gån icke ur hus i hus.
8 Och när I kommen in i någon stad där man tager emot eder, så äten vad som sättes fram åt eder,
9 och boten de sjuka som finnas där, och sägen till dem: 'Guds rike är eder nära.'
10 Men när I kommen in i någon stad där man icke tager emot eder, så gån ut på dess gator och sägen:
11 'Till och med det stoft som låder vid våra fötter ifrån eder stad skaka vi av oss åt eder. Men det mån I veta, att Guds rike är nära.'
12 Jag säger eder att det för Sodom skall på 'den dagen' bliva drägligare än för den staden.
13 Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de kraftgärningar som äro gjorda i eder hade blivit gjorda i Tyrus och Sidon, så skulle de för länge sedan hava suttit i säck och aska och gjort bättring.
14 Men också skall det vid domen bliva drägligare för Tyrus och Sidon än för eder.
15 Och du. Kapernaum, skall väl du bliva upphöjt till himmelen? Nej, ned till dödsriket måste du fara. --
16 Den som hör eder, han hör mig, och den som förkastar eder, han förkastar mig; men den som förkastar mig, han förkastar honom som har sänt mig.»
17 Och de sjuttiotvå kommo tillbaka, uppfyllda av glädje, och sade: »Herre, också de onda andarna äro oss underdåniga genom ditt namn.»
18 Då sade han till dem: »Jag såg Satan falla ned från himmelen såsom en ljungeld.
19 Se, jag har givit eder makt att trampa på ormar och skorpioner och att förtrampa all ovännens härsmakt, och han skall icke kunna göra eder någon skada.
20 Dock, glädjens icke över att änglarna äro eder underdåniga, utan glädjens över att edra namn äro skrivna i himmelen.»
21 I samma stund uppfylldes han av fröjd genom den helige Ande och sade: »Jag prisar dig, Fader, du himmelens och jordens Herre, för att du väl har dolt detta för de visa och kloka, men uppenbarat det för de enfaldiga. Ja, Fader; så har ju varit ditt behag.
22 Allt har av min Fader blivit för trott åt mig. Och ingen känner vem Sonen är utom Fadern, ej heller vem Fadern är, utom Sonen och den för vilken Sonen vill göra honom känd.»
23 Sedan vände han sig till lärjungarna, när han var allena med dem och sade: »Saliga äro de ögon som se det I sen.
24 Ty jag säger eder: Många profeter och konungar ville se det som I sen men fingo dock icke se det, och höra det som I hören, men fingo dock icke höra det.»
25 Men en lagklok stod upp och ville snärja honom och sade: »Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?»
26 Då sade han till honom: »Vad är skrivet i lagen? Huru läser du?»
27 Han svarade och sade: »'Du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av all din kraft och av allt ditt förstånd och din nästa såsom dig själv.'»
28 Han sade till honom: »Rätt svarade du. Gör det, så får du leva,
29 Då ville han rättfärdiga sig och sade till Jesus: »Vilken är då min nästa?»
30 Jesus svarade och sade: »En man begav sig från Jerusalem ned till Jeriko, men råkade ut för rövare, som togo ifrån honom hans kläder och därtill slogo honom; därefter gingo de sin väg och läto honom ligga där halvdöd.
31 Så hände sig att en präst färdades samma väg; och när han fick se honom, gick han förbi.
32 Likaledes ock en levit: när denne kom till det stället och fick se honom, gick han förbi.
33 Men en samarit, som färdades samma väg, kom också dit där han låg; och när denne fick se honom, ömkade han sig över honom
34 och gick fram till honom och göt olja och vin i hans sår och förband dem. Sedan lyfte han upp honom på sin åsna och förde honom till ett härbärge och skötte honom.
35 Morgonen därefter tog han fram två silverpenningar och gav dem åt värden och sade: 'Sköt honom och vad du mer kostar på honom skall jag betala dig, när jag kommer tillbaka.' --
36 Vilken av dessa tre synes dig nu hava visat sig vara den mannens nästa, som hade fallit i rövarhänder?»
37 Han svarade: »Den som bevisade honom barmhärtighet.» Då sade Jesus till honom: »Gå du och gör sammalunda.»
38 När de nu voro på vandring, gick han in i en by, och en kvinna, vid namn Marta, tog emot honom i sitt hus.
39 Och hon hade en syster, som hette Maria; denna satte sig ned vid Herrens fötter och hörde på hans ord.
40 Men Marta var upptagen av mångahanda bestyr för att tjäna honom. Och hon gick fram och sade: »Herre, frågar du icke efter att min syster har lämnat alla bestyr åt mig allena? Säg nu till henne att hon hjälper mig.»
41 Då svarade Herren och sade till henne: »Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oro för mångahanda,
42 men allenast ett är nödvändigt. Maria har utvalt den goda delen, och den skall icke tagas ifrån henne.»
Chinese Contemporary Bible Copyright © 1979, 2005, 2007, 2011 by Biblica® Used by permission. All rights reserved worldwide.