诗篇 71
Chinese Union Version Modern Punctuation (Simplified)
自幼恃主求其扶助
71 耶和华啊，我投靠你，求你叫我永不羞愧。
2 求你凭你的公义搭救我，救拔我；侧耳听我，拯救我。
3 求你做我常住的磐石，你已经命定要救我，因为你是我的岩石，我的山寨。
4 我的神啊，求你救我脱离恶人的手，脱离不义和残暴之人的手。
5 主耶和华啊，你是我所盼望的，从我年幼你是我所倚靠的。
6 我从出母胎被你扶持，使我出母腹的是你，我必常常赞美你。
7 许多人以我为怪，但你是我坚固的避难所。
8 你的赞美，你的荣耀，终日必满了我的口。
9 我年老的时候，求你不要丢弃我；我力气衰弱的时候，求你不要离弃我。
10 我的仇敌议论我，那些窥探要害我命的彼此商议，
11 说：“神已经离弃他，我们追赶他，捉拿他吧！因为没有人搭救。”
12 神啊，求你不要远离我！我的神啊，求你速速帮助我！
13 愿那与我性命为敌的羞愧被灭，愿那谋害我的受辱蒙羞。
述其公义救恩大能奇行
14 我却要常常盼望，并要越发赞美你。
15 我的口终日要述说你的公义和你的救恩，因我不计其数。
16 我要来说主耶和华大能的事，我单要提说你的公义。
17 神啊，自我年幼时你就教训我，直到如今我传扬你奇妙的作为。
18 神啊，我到年老发白的时候，求你不要离弃我，等我将你的能力指示下代，将你的大能指示后世的人。
19 神啊，你的公义甚高；行过大事的神啊，谁能像你？
20 你是叫我们多经历重大急难的，必使我们复活，从地的深处救上来。
21 求你使我越发昌大，又转来安慰我。
22 我的神啊，我要鼓瑟称赞你，称赞你的诚实！以色列的圣者啊，我要弹琴歌颂你！
23 我歌颂你的时候，我的嘴唇和你所赎我的灵魂都必欢呼。
24 并且我的舌头必终日讲论你的公义，因为那些谋害我的人已经蒙羞受辱了。
Psaltaren 71
Svenska 1917
71 Till dig, HERRE, tager jag min tillflykt; låt mig aldrig komma på skam.
2 Rädda mig och befria mig genom din rättfärdighet; böj ditt öra till mig och fräls mig.
3 Var mig en klippa där jag får bo, och dit jag alltid kan fly, du som beskär mig frälsning. Ty du är mitt bergfäste och min borg.
4 Min Gud, befria mig ur den ogudaktiges våld, ur den orättfärdiges och förtryckarens hand.
5 Ty du är mitt hopp, o Herre, HERRE, du är min förtröstan allt ifrån min ungdom.
6 Du har varit mitt stöd allt ifrån moderlivet, ja, du har förlöst mig ur min moders liv; dig gäller ständigt mitt lov.
7 Jag har blivit såsom ett vidunder för många; men du är min starka tillflykt.
8 Låt min mun vara full av ditt lov, hela dagen av din ära.
9 Förkasta mig icke i min ålderdoms tid, övergiv mig ej, när min kraft försvinner.
10 Ty mina fiender säga så om mig, och de som vakta på min själ rådslå så med varandra:
11 »Gud har övergivit honom; förföljen och gripen honom, ty det finnes ingen som räddar.»
12 Gud, var icke långt ifrån mig; min Gud, skynda till min hjälp.
13 Må de komma på skam och förgås, som stå emot min själ; må de höljas med smälek och blygd, som söka min ofärd.
14 Men jag skall alltid hoppas och än mer föröka allt ditt lov.
15 Min mun skall förtälja din rättfärdighet, hela dagen din frälsning, ty jag känner intet mått därpå.
16 Jag skall frambära Herrens, HERRENS väldiga gärningar; jag skall prisa din rättfärdighet, ja, din allenast.
17 Gud, du har undervisat mig allt ifrån min ungdom; och intill nu förkunnar jag dina under.
18 Så övergiv mig ej heller, o Gud, i min ålderdom, när jag varder grå, till dess jag får förtälja om din arm för ett annat släkte, om din makt för alla dem som skola komma.
19 Din rättfärdighet når till himmelen, o Gud. Du som har gjort så stora ting, o Gud, vem är dig lik?
20 Du som har låtit oss pröva så mycken nöd och olycka, du skall åter göra oss levande och föra oss upp igen du jordens djup.
21 Ja, låt mig växa till alltmer; och trösta mig igen.
22 Så vill ock jag tacka dig med psaltarspel för din trofasthet, min Gud; jag vill lovsjunga dig till harpa, du Israels Helige.
23 Mina läppar skola jubla, ty jag vill lovsjunga dig; ja, jubla skall min själ, som du har förlossat.
24 Och min tunga skall hela dagen tala om din rättfärdighet; ty de som sökte min ofärd hava kommit på skam och måst blygas.
Copyright © 2011 by Global Bible Initiative