罗马书 9
Chinese New Version (Simplified)
神拣选以色列人
9 我在基督里说的是实话，并没有撒谎，因为我的良心在圣灵里一同为我作证； 2 我大大忧愁，心里常常伤痛。 3 为我的同胞，就是我骨肉之亲，就算自己受咒诅，与基督隔绝，我也甘心。 4 他们是以色列人：嗣子的名分、荣耀、众约、律法、敬拜的礼仪和各样的应许，都是他们的。 5 蒙拣选的列祖也是他们的祖宗；按肉身来说，基督也是出自他们这一族。其实，他是在万有之上，永远受称颂的 神。阿们。
6 当然，这不是说 神的话落了空，因为出自以色列的，不都是以色列人； 7 也不因为他们是亚伯拉罕的后裔，就都成为他的儿女，只有“以撒生的，才可以称为你的后裔”， 8 这就是说，肉身生的儿女并不是 神的儿女，只有凭着应许生的儿女才算是后裔。 9 因为所应许的话是这样：“明年这个时候我要来，撒拉必定生一个儿子。” 10 不但如此，利百加也是这样：既然从一个人，就是从我们的祖宗以撒怀了孕， 11 双生子还没有生下来，善恶也没有行出来（为要坚定 神拣选人的旨意，不是由于行为，而是由于那呼召者）， 12 神就对她说：“将来大的要服事小的。” 13 正如经上所记的：
“我爱雅各，
却恶以扫。”
14 既是这样，我们可以说甚么呢？ 神不公平吗？绝对不会！ 15 因为他对摩西说：
“我要怜悯谁，就怜悯谁；
我要恩待谁，就恩待谁。”
16 这样看来，既不是出于人意，也不是由于人为（“人为”原文作“奔走”或“奔跑”），只在于那怜悯人的 神。 17 经上有话对法老说：“我把你兴起来，是要借着你显出我的大能，并且使我的名传遍全地。” 18 这样看来，他愿意怜悯谁就怜悯谁，愿意谁刚硬就使谁刚硬。
神显出忿怒又施行怜悯
19 这样，你会对我说：“那么他为甚么责怪人呢？有谁抗拒他的旨意呢？” 20 你这个人哪，你是谁，竟敢跟 神顶嘴呢？被造的怎么可以对造他的说：“你为甚么把我做成这个样子呢？” 21 陶匠难道没有权用同一团的泥，又做贵重的、又做卑贱的器皿吗？ 22 如果 神有意要显明他的忿怒，彰显他的大能，而多多容忍那可怒、预备遭毁灭的器皿， 23 为了要使他丰盛的荣耀，彰显在那蒙恩、早已预备要得荣耀的器皿上，这又有甚么不可呢？ 24 这器皿就是我们这些不但从犹太人中，也从外族人中蒙召的人。 25 就如 神在何西阿书上说的：
“我要称那不是我子民的为我的子民，
那不蒙爱的为蒙爱的；
26 从前在甚么地方对他们说：
你们不是我的子民，
将来就在那里称他们为永活 神的儿子。”
27 以赛亚指着以色列人大声说：“以色列子孙的数目虽然多如海沙，得救的不过是剩下的余数； 28 因为主必在地上迅速而彻底地成就他的话。” 29 又如以赛亚早已说过的：
“如果不是万军之主给我们存留后裔，
我们早就像所多玛
和蛾摩拉一样了。”
以色列人因为不信而绊倒
30 既是这样，我们还有甚么可说的呢？那不追求义的外族人却得了义，就是因信而得的义。 31 但以色列人追求律法的义（“律法的义”原文作“义的律法”），却达不到律法的要求。 32 这是甚么缘故呢？因为他们不凭信心，只靠行为。他们绊倒在那绊脚石上， 33 正如经上所记：
“看哪，我在锡安放了一块绊脚石，
是绊倒人的盘石；
信靠他的人，
必不致失望。”
Romarbrevet 9
Svenska Folkbibeln 2015
Det sanna Israel
9 (A) Jag talar sanning i Kristus, jag ljuger inte. Mitt samvete betygar i den helige Ande 2 (B) att jag har stor sorg och ständig vånda i mitt hjärta. 3 (C) Jag skulle önska att jag själv var fördömd och skild från Kristus i stället för mina bröder, mina landsmän efter köttet. 4 (D) De är israeliter, de har barnaskapet och härligheten, förbunden och lagen, tempelgudstjänsten och löftena. 5 (E) De har fäderna, och från dem har Kristus kommit som människa, han som är över allting, Gud, välsignad i evighet. Amen.
6 (F) Detta inte sagt som om Guds ord skulle ha slagit fel. Alla som härstammar från Israel[a] är nämligen inte Israel, 7 (G) och alla Abrahams avkomlingar är inte hans barn. Nej, det är genom Isak din avkomma ska räknas.[b] 8 (H) Det vill säga: det är inte de köttsliga barnen som är Guds barn, utan löftets barn räknas som hans avkomlingar. 9 Detta ord var nämligen ett löftesord: Vid denna tid ska jag komma tillbaka, och då ska Sara ha en son.[c]
Guds rätt att välja
10 (I) Men inte bara det, även Rebecka fick två söner med en och samme man, vår far Isak. 11 Innan barnen var födda och varken hade gjort gott eller ont[d], 12 sades det till henne: Den äldre ska tjäna den yngre. Guds beslut att välja vem han vill skulle stå fast och inte bero på gärningar utan på honom som kallar. 13 Det står ju skrivet: Jakob älskade jag, men Esau hatade jag.[e]
14 (J) Vad ska vi då säga? Finns det orättfärdighet hos Gud? Verkligen inte! 15 Han säger till Mose: Jag ska vara nådig mot den jag är nådig mot och förbarma mig över den jag förbarmar mig över.[f] 16 (K) Det beror alltså inte på människans vilja eller strävan utan på Guds barmhärtighet. 17 Skriften säger ju till farao: Just därför lät jag dig uppstå, för att visa min makt på dig och för att mitt namn skulle förkunnas över hela jorden.[g] 18 (L) Alltså är han barmhärtig mot vem han vill och förhärdar vem han vill.
19 Nu säger du kanske till mig: Varför klandrar han oss då? Vem kan stå emot hans vilja? 20 (M) Du människa, vem är då du som ifrågasätter Gud? Det som formas kan väl inte säga till den som formar det: Varför gjorde du mig sådan? 21 (N) Har inte krukmakaren den rätten över leran att av samma klump göra ett kärl för hedrande ändamål och ett annat för mindre hedrande?
22 (O) Men tänk om Gud, trots att han ville visa sin vrede och uppenbara sin makt, ändå med stort tålamod har burit[h] vredens kärl som var färdiga att förstöras? 23 Och om han gjorde det för att uppenbara sin rika härlighet på barmhärtighetens kärl, som han i förväg har berett för härligheten? 24 Till att vara sådana har han kallat oss, inte bara från judarna utan också från hednafolken. 25 (P) Så säger han genom Hosea: De som inte var mitt folk ska jag kalla mitt folk, och den oälskade ska jag kalla min älskade.[i] 26 Och på platsen där det sades till dem: Ni är inte mitt folk, ska de kallas den levande Gudens barn.[j]
27 Men Jesaja utropar om Israel: Även om Israels barn vore talrika som havets sand, ska bara en rest bli frälst. 28 Snabbt och slutgiltigt ska Herren hålla räkenskap på jorden.[k] 29 (Q) Jesaja har också förutsagt: Hade inte Herren Sebaot[l] lämnat kvar några ättlingar åt oss, då hade vi blivit som Sodom, vi hade liknat Gomorra.[m]
Israels egenrättfärdighet
30 (R) Vad ska vi då säga? Jo, att hedningarna som inte strävade efter rättfärdighet vann rättfärdighet, den rättfärdighet som kommer av tro. 31 (S) Israel däremot, som strävade efter en lag som ger rättfärdighet, har inte nått fram till den lagen. 32 (T) Varför? För att de inte sökte rättfärdigheten genom tro, utan genom gärningar. De snubblade på stötestenen, 33 (U) så som det står skrivet: Se, jag lägger i Sion en stötesten och en klippa till fall. Men den som tror på honom ska inte stå där med skam[n].
Footnotes
- 9:6 Israel Ärenamnet som gavs till patriarken Jakob (1 Mos 32:28), som sedan blev stamfar till alla israeliter.
- 9:7 1 Mos 21:12.
- 9:9 1 Mos 18:10.
- 9:11 1 Mos 25:23.
- 9:13 Mal 1:2f. Annan översättning: "… Esau ratade jag" (jfr samma ord i 1 Mos 29:31, 5 Mos 21:15f, Luk 14:26 med not).
- 9:15 2 Mos 33:19.
- 9:17 2 Mos 9:16.
- 9:22 burit Annan översättning: "stått ut med".
- 9:25 Hos 2:23.
- 9:26 Hos 1:10. Annan översättning: "Och i stället för att det sades …".
- 9:27f Jes 10:22f. Ordet ”rest” syftar i GT på dem som fanns kvar efter Guds straffdomar, utvalda av nåd (jfr 11:5). Se t ex Esra 9:15.
- 9:29 Herren Sebaot Ett hebreiskt uttryck som betyder "härskarornas Herre" (änglarnas)
- 9:29 Jes 1:9.
- 9:33 Jes 8:14, 28:16 (Septuaginta).
Chinese New Version (CNV). Copyright © 1976, 1992, 1999, 2001, 2005 by Worldwide Bible Society.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation