约书亚记 2
Chinese Contemporary Bible (Simplified)
喇合营救探子
2 嫩的儿子约书亚暗中从什亭派出两个探子去侦察对岸,特别是耶利哥的情况。他们来到一个名叫喇合的妓女家中,就住在那里。 2 有人告诉耶利哥王说:“今天晚上有以色列人来这里刺探。” 3 耶利哥王便派人到喇合那里,对她说:“把来到你家里的人交出来,因为他们是来刺探我们的。” 4 但喇合已经把二人藏起来了,她答道:“不错,他们来过,可是我不知他们是从哪里来的。 5 天黑要关闭城门的时候,他们就离开了,我不知道他们去了哪里。你们快去追吧,还可以追得上。” 6 其实喇合已经把二人带到屋顶上,藏在那里的麻秆堆里了。 7 搜查的人便沿着通往约旦河渡口的路追去,他们一出城,城门便关闭了。
8 在两个探子睡觉前,喇合上到屋顶对他们说: 9 “我知道耶和华已经把这地方赐给你们,我们十分害怕。这里所有的居民都吓得胆战心惊。 10 因为你们离开埃及过红海的时候,耶和华怎样使红海在你们面前成为干地,你们怎样对付约旦河东的两个亚摩利王西宏和噩,怎样把他们彻底消灭,我们都听说了。 11 我们听了这些事,感到心惊胆战、勇气尽失。你们的上帝耶和华是天地万物的上帝。 12 我既然恩待了你们,现在请你们凭耶和华向我起誓,你们也照样恩待我家,并且给我一个可靠的凭据, 13 保证让我的父母、兄弟、姐妹和他们所有的亲人免于一死。” 14 二人便对她说:“如果你不泄露我们的事,我们愿意用性命担保,当耶和华把这地方赐给我们的时候,我们一定守信善待你。”
15 喇合的房子就在城墙边,她就住在城墙上,于是她用绳子把二人从窗口缒下去, 16 并对他们说:“你们往山上去,免得被追捕的人发现。你们要在那里躲三天,等追捕的人回城以后才可以走。” 17 二人对她说:“要让我们信守誓言,你必须这样做, 18 我们来攻占这座城的时候,你要把这条朱红色的绳子系在缒我们下去的窗户上,并且把你的父母、兄弟、姊妹和他们的亲人都召集到你家里。 19 倘若有人因离开这房子跑到街上而遭遇不测,我们不负任何责任。我们一定保证屋内所有人的性命安全。 20 如果你泄露我们的事,你要我们起的誓也就作废了。” 21 喇合答道:“一言为定!”于是她送走他们,把朱红色的绳子系在窗户上。
22 二人到山上躲藏了三天,等待追捕的人回去。追捕的人沿途搜索,毫无所获,便回去了。 23 二人便下山,过河回到嫩的儿子约书亚那里,向他禀告整个经过, 24 又说:“耶和华确实将那整片土地交给我们了,那里的居民听到我们的消息,都吓得胆战心惊。”
Joshua 2
English Standard Version
Rahab Hides the Spies
2 And Joshua the son of Nun (A)sent[a] two men secretly from Shittim as spies, saying, “Go, view the land, especially Jericho.” And they went and came into the house of (B)a prostitute whose name was (C)Rahab and lodged there. 2 And it was told to the king of Jericho, “Behold, men of Israel have come here tonight to search out the land.” 3 Then the king of Jericho sent to Rahab, saying, “Bring out the men who have come to you, who entered your house, for they have come to search out all the land.” 4 But the woman had taken the two men and hidden them. And she said, “True, the men came to me, but I did not know where they were from. 5 And when the gate was about to be closed at dark, the men went out. I do not know where the men went. Pursue them quickly, for you will overtake them.” 6 But she had brought them up to the roof and hid them with the stalks of flax that she had laid in order on the roof. 7 So the men pursued after them on the way to the Jordan (D)as far as the fords. And the gate was shut as soon as the pursuers had gone out.
8 Before the men[b] lay down, she came up to them on the roof 9 and said to the men, “I know that the Lord has given you the land, (E)and that the fear of you has fallen upon us, and that all the inhabitants of the land (F)melt away before you. 10 For we have heard how the Lord (G)dried up the water of the Red Sea before you when you came out of Egypt, and (H)what you did to the two kings of the Amorites who were beyond the Jordan, to (I)Sihon and Og, whom you devoted to destruction.[c] 11 And (J)as soon as we heard it, (K)our hearts melted, and there was no spirit left in any man because of you, for (L)the Lord your God, he is God in the heavens above and on the earth beneath. 12 Now then, please swear to me by the Lord that, as I have dealt kindly with you, you also will deal kindly with my father's house, and (M)give me a sure sign 13 that you will save alive my father and mother, my brothers and sisters, and all who belong to them, and deliver our lives from death.” 14 And the men said to her, “Our life for yours even to death! If you do not tell this business of ours, then when the Lord gives us the land (N)we will deal kindly and faithfully with you.”
15 Then she (O)let them down by a rope through the window, for her house was built into the city wall, so that she lived in the wall. 16 And she said[d] to them, “Go into the hills, or the pursuers will encounter you, and hide there three days until the pursuers have returned. Then afterward you may go your way.” 17 The men said to her, “We will be guiltless with respect to this oath of yours that you have made us swear. 18 (P)Behold, when we come into the land, you shall tie this scarlet cord in the window through which you let us down, (Q)and you shall gather into your house your father and mother, your brothers, and all your father's household. 19 Then if anyone goes out of the doors of your house into the street, (R)his blood shall be on his own head, and we shall be guiltless. But if a hand is laid on anyone who is with you in the house, his blood shall be on our head. 20 But if you (S)tell this business of ours, then we shall be guiltless with respect to your oath that you have made us swear.” 21 And she said, “According to your words, so be it.” Then she sent them away, and they departed. And she tied the scarlet cord in the window.
22 They departed and went into the hills and remained there three days until the pursuers returned, and the pursuers searched all along the way and found nothing. 23 Then the two men returned. They came down from the hills and (T)passed over and came to Joshua the son of Nun, and they told him all that had happened to them. 24 And they said to Joshua, “Truly (U)the Lord has given all the land into our hands. And also, all the inhabitants of the land (V)melt away because of us.”
Footnotes
- Joshua 2:1 Or had sent
- Joshua 2:8 Hebrew they
- Joshua 2:10 That is, set apart (devoted) as an offering to the Lord (for destruction)
- Joshua 2:16 Or had said
Josua 2
Svenska Folkbibeln 2015
Josua sänder spejare till Jeriko
2 (A) Josua, Nuns son, sände i hemlighet ut två spejare från Shittim och sade: ”Gå och undersök landet och särskilt Jeriko[a].” De gav sig i väg och kom in i ett hus där det bodde en prostituerad vid namn Rahab[b] och där lade de sig att vila. 2 Men det berättades för kungen i Jeriko: ”I natt har några israelitiska män kommit hit för att utforska landet.” 3 Då sände kungen i Jeriko bud till Rahab och sade: ”Lämna ut männen som kom till dig och tog in i ditt hus, de har kommit för att utforska hela landet.”
4 Men kvinnan tog de båda männen och gömde dem. Sedan sade hon: ”Ja, männen kom till mig, men jag visste inte varifrån de kom. 5 Och när porten skulle stängas i skymningen gick männen ut, och jag vet inte vart de tog vägen. Skynda er efter dem så får ni tag i dem.” 6 Men hon hade fört dem upp på taket och gömt dem under linstjälkar[c] som hon hade utbredda på taket. 7 Männen skyndade efter dem på vägen till Jordan mot vadställena. Och så snart förföljarna hade gett sig av, stängdes stadsporten.
8 Men innan spejarna hade lagt sig gick hon upp till dem på taket 9 (B) och sade: ”Jag vet att Herren har gett er det här landet. Vi har gripits av skräck för er, och landets alla invånare bävar för er. 10 (C) Vi har hört hur Herren lät Röda havets vatten torka bort framför er när ni drog ut ur Egypten, och vad ni gjorde med Sichon och Og, amoreernas båda kungar på andra sidan Jordan, hur ni vigde[d] dem åt förintelse. 11 (D) När vi hörde det försvann vårt mod och nu har ingen kraft att stå emot er, för Herren er Gud är Gud uppe i himlen och nere på jorden.
12 Lova mig därför med ed vid Herren: Eftersom jag har visat barmhärtighet mot er, så ska också ni visa barmhärtighet mot min fars hus. Ge mig ett säkert tecken på det. 13 Låt min far, min mor, mina bröder och mina systrar och alla som tillhör dem leva, och rädda våra liv[e] från döden.”
14 Männen sade till henne: ”Med vårt eget liv svarar vi för ert, bara ni inte förråder vårt ärende. När Herren ger oss landet ska vi visa nåd och trofasthet mot dig.”
15 Då släppte hon ner dem genom fönstret med ett rep. Hennes hus var en del av stadsmuren[f], så att hon bodde i själva muren. 16 Och hon sade till dem: ”Gå upp i bergen så att era förföljare inte träffar på er. Håll er gömda där i tre dagar tills era förföljare har kommit tillbaka. Sedan kan ni fortsätta er färd.” 17 Och männen sade till henne: ”Vi är fria från eden du tog av oss 18 ifall du inte, när vi kommer in i landet, binder det här röda snöret i fönstret där du släppte ner oss, och likaså ifall du inte har din far, din mor, dina bröder och alla som tillhör din fars hus samlade hemma hos dig. 19 Om någon går ut genom dörren till ditt hus ska hans blod komma över hans eget huvud[g], och vi är utan skuld. Men om någon bär hand på en av dem som är med dig inne i huset, ska dennes blod komma över vårt huvud. 20 Men om du förråder vårt ärende är vi fria från eden som du tog av oss.” 21 Hon svarade: ”Som ni har sagt ska det bli.” Så sände hon i väg dem, och de gav sig av. Och hon band det röda snöret i fönstret.
22 De gav sig i väg och gick upp i bergen[h] och stannade där i tre dagar tills deras förföljare hade vänt tillbaka. De hade sökt efter dem överallt längs vägen men inte funnit dem. 23 Sedan vände de båda männen tillbaka ner från bergen och gick över floden och kom till Josua, Nuns son. De berättade för honom allt som hade hänt dem. 24 Och de sade till Josua: ”Herren har gett hela landet i vår hand. Landets alla invånare bävar för oss.”
Footnotes
- 2:1 Jeriko En av världens äldsta städer, strategiskt belägen vid en oas ca 8 km väster om Jordan där den spärrade vägen till resten av landet. Kan ha rymt ett par tusen invånare inom murarna.
- 2:1 Rahab Betyder ”bred” (välkomnande). Nämns i Hebr 11:31 och Jak 2:25 som ett exempel på omvändelse. Kanske samma Rahab som var förmoder till Jesus (Matt 1:5).
- 2:6 linstjälkar De meterlånga stjälkarna soltorkades och användes till tyg.
- 2:10 vigde Hebr. charám innebar att överlåta något åt Herren och avskilja det från människornas värld, ofta genom förintelse.
- 2:13 våra liv Annan översättning: ”våra själar”.
- 2:15 en del av stadsmuren Sådana hus, som gav extra stadga åt stadsmuren, har grävts ut längs murens norra sida.
- 2:19 hans blod komma över hans eget huvud Vara skyldig till sin egen död (jfr Matt 27:25 med not).
- 2:22 bergen Strax väster om staden ligger ett klippigt landskap med många gömställen.
Chinese Contemporary Bible Copyright © 1979, 2005, 2007, 2011 by Biblica® Used by permission. All rights reserved worldwide.
The ESV® Bible (The Holy Bible, English Standard Version®), © 2001 by Crossway, a publishing ministry of Good News Publishers. ESV Text Edition: 2025.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
