Add parallel Print Page Options

亞述王西拿基立圍攻猶大

32 這虔誠的事以後,亞述西拿基立來侵入猶大,圍困一切堅固城,想要攻破占據。 希西家西拿基立來,定意要攻打耶路撒冷 就與首領和勇士商議,塞住城外的泉源,他們就都幫助他。 於是有許多人聚集,塞了一切泉源並通流國中的小河,說:「亞述王來,為何讓他得著許多水呢?」 希西家力圖自強,就修築所有拆毀的城牆,高與城樓相齊,在城外又築一城,堅固大衛城的米羅,製造了許多軍器、盾牌。 設立軍長管理百姓,將他們招聚在城門的寬闊處,用話勉勵他們說: 「你們當剛強壯膽,不要因亞述王和跟隨他的大軍恐懼、驚慌,因為與我們同在的比與他們同在的更大。 與他們同在的是肉臂,與我們同在的是耶和華我們的神,他必幫助我們,為我們爭戰。」百姓就靠猶大希西家的話,安然無懼了。

輕侮希西家

此後,亞述西拿基立和他的全軍攻打拉吉,就差遣臣僕到耶路撒冷猶大希西家和一切在耶路撒冷猶大人,說: 10 亞述西拿基立如此說:你們倚靠什麼還在耶路撒冷受困呢? 11 希西家對你們說:『耶和華我們的神必救我們脫離亞述王的手。』這不是誘惑你們,使你們受飢渴而死嗎? 12 希西家豈不是廢去耶和華的丘壇和祭壇,吩咐猶大耶路撒冷的人說『你們當在一個壇前敬拜,在其上燒香』嗎? 13 我與我列祖向列邦所行的,你們豈不知道嗎?列邦的神何嘗能救自己的國脫離我手呢? 14 我列祖所滅的國那些神中,誰能救自己的民脫離我手呢?難道你們的神能救你們脫離我手嗎? 15 所以,你們不要叫希西家這樣欺哄誘惑你們,也不要信他,因為沒有一國一邦的神能救自己的民脫離我手和我列祖的手。何況你們的神,更不能救你們脫離我的手!」

謗讟耶和華

16 西拿基立的臣僕還有別的話毀謗耶和華神和他僕人希西家 17 西拿基立也寫信毀謗耶和華以色列的神說:「列邦的神既不能救他的民脫離我手,希西家的神也不能救他的民脫離我手了。」 18 亞述王的臣僕用猶大言語向耶路撒冷城上的民大聲呼叫,要驚嚇他們,擾亂他們,以便取城。 19 他們論耶路撒冷的神,如同論世上人手所造的神一樣。

亞述王受敗蒙羞

20 希西家王和亞摩斯的兒子先知以賽亞因此禱告,向天呼求。 21 耶和華就差遣一個使者進入亞述王營中,把所有大能的勇士和官長、將帥盡都滅了。亞述王滿面含羞地回到本國,進了他神的廟中,有他親生的兒子在那裡用刀殺了他。 22 這樣,耶和華救希西家耶路撒冷的居民脫離亞述西拿基立的手,也脫離一切仇敵的手,又賜他們四境平安。 23 有許多人到耶路撒冷,將供物獻於耶和華,又將寶物送給猶大希西家。此後希西家在列邦人的眼中看為尊大。

希西家遘疾

24 那時希西家病得要死,就禱告耶和華,耶和華應允他,賜他一個兆頭。 25 希西家卻沒有照他所蒙的恩報答耶和華,因他心裡驕傲,所以憤怒要臨到他和猶大耶路撒冷 26 希西家耶路撒冷的居民覺得心裡驕傲,就一同自卑,以致耶和華的憤怒在希西家的日子沒有臨到他們。

希西家之富有尊榮

27 希西家大有尊榮、資財,建造府庫,收藏金銀、寶石、香料、盾牌和各樣的寶器; 28 又建造倉房,收藏五穀、新酒和油;又為各類牲畜蓋棚立圈。 29 並且建立城邑,還有許多的羊群牛群,因為神賜他極多的財產。 30 希西家也塞住基訓的上源,引水直下,流在大衛城的西邊。希西家所行的事盡都亨通。 31 唯有一件事,就是巴比倫王差遣使者來見希西家,訪問國中所現的奇事,這件事神離開他,要試驗他,好知道他心內如何。

希西家卒

32 希西家其餘的事和他的善行,都寫在亞摩斯的兒子先知以賽亞的默示書上和猶大以色列的諸王記上。 33 希西家與他列祖同睡,葬在大衛子孫的高陵上。他死的時候,猶大人和耶路撒冷的居民都尊敬他。他兒子瑪拿西接續他做王。

Sennacherib Invades Judah

32 (A)After these things and these acts of faithfulness, Sennacherib king of Assyria came and invaded Judah and encamped against the fortified cities, thinking to win them for himself. And when Hezekiah saw that Sennacherib had come and intended to fight against Jerusalem, he planned with his officers and his mighty men to stop the water of the springs that were outside the city; and they helped him. A great many people were gathered, and they stopped all the springs and (B)the brook that flowed through the land, saying, “Why should the kings of Assyria come and find much water?” He set to work resolutely and built up (C)all the wall that was broken down and raised towers upon it,[a] and outside it he built another wall, and he strengthened the (D)Millo in the city of David. He also made weapons and shields in abundance. And he set combat commanders over the people and gathered them together to him in the square at the gate of the city and spoke (E)encouragingly to them, saying, (F)“Be strong and courageous. (G)Do not be afraid or dismayed before the king of Assyria and all the horde that is with him, (H)for there are more with us than with him. With him is (I)an arm of flesh, (J)but with us is the Lord our God, to help us and to fight our battles.” And the people took confidence from the words of Hezekiah king of Judah.

Sennacherib Blasphemes

After this, Sennacherib king of Assyria, who was besieging Lachish with all his forces, sent his servants to Jerusalem to Hezekiah king of Judah and to all the people of Judah who were in Jerusalem, saying, 10 “Thus says Sennacherib king of Assyria, ‘On what are you trusting, that you endure the siege in Jerusalem? 11 Is not Hezekiah misleading you, that he may give you over to die by famine and by thirst, when he tells you, “The Lord our God will deliver us from the hand of the king of Assyria”? 12 (K)Has not this same Hezekiah taken away his high places and his altars and commanded Judah and Jerusalem, “Before one altar you shall worship, and on it you shall burn your sacrifices”? 13 Do you not know what I and my fathers have done to all the peoples of other lands? Were the gods of the nations of those lands at all able to deliver their lands out of my hand? 14 Who among all the gods of those nations that my fathers devoted to destruction was able to deliver his people from my hand, that your God should be able to deliver you from my hand? 15 Now, therefore, do not let Hezekiah deceive you or mislead you in this fashion, and do not believe him, for no god of any nation or kingdom has been able to deliver his people from my hand or from the hand of my fathers. How much less will your God deliver you out of my hand!’”

16 And his servants said still more against the Lord God and against his servant Hezekiah. 17 And he wrote letters to cast contempt on the Lord, the God of Israel, and to speak against him, saying, “Like the gods of the nations of the lands who have not delivered their people from my hands, so the God of Hezekiah will not deliver his people from my hand.” 18 And they shouted it with a loud voice in the language of Judah to the people of Jerusalem who were on the wall, to frighten and terrify them, in order that they might take the city. 19 And they spoke of the God of Jerusalem as they spoke of the gods of the peoples of the earth, which are the work of men's hands.

The Lord Delivers Jerusalem

20 Then Hezekiah the king and Isaiah the prophet, the son of Amoz, prayed because of this and cried to heaven. 21 And the Lord sent an angel, who cut off all the mighty warriors and commanders and officers in the camp of the king of Assyria. So he returned with (L)shame of face to his own land. And when he came into the house of his god, some of his own sons struck him down there with the sword. 22 So the Lord saved Hezekiah and the inhabitants of Jerusalem from the hand of Sennacherib king of Assyria and from the hand of all his enemies, and he provided for them on every side. 23 And many (M)brought gifts to the Lord to Jerusalem and precious things to Hezekiah king of Judah, so that he was exalted in the sight of all nations from that time onward.

Hezekiah's Pride and Achievements

24 (N)In those days Hezekiah became sick and was at the point of death, and he prayed to the Lord, and he answered him and gave him a sign. 25 But Hezekiah (O)did not make return according to the benefit done to him, for (P)his heart was proud. Therefore (Q)wrath came upon him and Judah and Jerusalem. 26 But Hezekiah (R)humbled himself for the pride of his heart, both he and the inhabitants of Jerusalem, so that the wrath of the Lord did not come upon them in the days of Hezekiah.

27 And Hezekiah had very great riches and honor, and he made for himself treasuries for silver, for gold, for precious stones, for spices, for shields, and for all kinds of (S)costly vessels; 28 storehouses also for the yield of grain, wine, and oil; and stalls for all kinds of cattle, and sheepfolds. 29 He likewise provided cities for himself, and flocks and herds in abundance, for God had given him very great possessions. 30 This same Hezekiah (T)closed the upper outlet of the waters of (U)Gihon and directed them down to the west side of the city of David. And Hezekiah prospered in all his works. 31 And so in the matter of the envoys of the princes of Babylon, (V)who had been sent to him to inquire about (W)the sign that had been done in the land, God left him to himself, (X)in order to test him and to know all that was in his heart.

32 Now the rest of the acts of Hezekiah and his good deeds, behold, they are written (Y)in the vision of Isaiah the prophet, the son of Amoz, (Z)in the Book of the Kings of Judah and Israel. 33 And Hezekiah slept with his fathers, and they buried him in the (AA)upper part of the tombs of the sons of David, and all Judah and the inhabitants of Jerusalem did him honor at his death. And Manasseh his son reigned in his place.

Footnotes

  1. 2 Chronicles 32:5 Vulgate; Hebrew and raised upon the towers

Sanherib hotar Jerusalem

32 (A) Sedan Hiskia i trohet hade utfört detta kom Sanherib[a], kungen i Assyrien, och drog in i Juda och belägrade de befästa städerna och tänkte erövra dem åt sig.

När Hiskia såg att Sanherib kom för att anfalla Jerusalem, rådgjorde han med sina furstar och sina tappra män om att täppa till vattnet i de källor som låg utanför staden, och de hjälpte honom med det. Mycket folk samlades, och man täppte till alla källorna och dämde för bäcken som flöt genom trakten, för de sade: ”Varför ska de assyriska kungarna komma och finna mängder av vatten?”

(B) Han tog också mod till sig och byggde upp muren överallt där den hade raserats, byggde tornen högre och uppförde en annan mur längre ut[b], befäste Millo[c] i Davids stad och tillverkade skjutvapen och sköldar i stor mängd. Och han tillsatte krigsbefäl över folket och kallade dem samman till sig på den öppna platsen vid stadsporten, uppmuntrade dem och sade: (C) ”Var frimodiga och starka! Var inte rädda eller modlösa inför Assyriens kung och hela skaran som han har med sig, för med oss är en som är större än den som är med honom. (D) Med honom är en arm av kött, men med oss är Herren vår Gud, och han ska hjälpa oss och föra våra krig.” Och folket fick nytt mod genom det som Juda kung Hiskia hade talat.

Den assyriske kungen Sanherib, som med hela sin krigshär låg framför Lakish[d], sände sina tjänare till Jerusalem, till Juda kung Hiskia och till alla dem av Juda som fanns i Jerusalem och lät säga: 10 ”Så säger Sanherib, kung av Assyrien: Vad är det ni förtröstar på, eftersom ni stannar kvar i det belägrade Jerusalem? 11 Är det inte Hiskia som bedrar er, så att ni kommer att dö genom hunger och törst? Han säger ju: Herren vår Gud ska rädda oss undan den assyriske kungens hand. 12 (E) Är det inte Hiskia som har avskaffat hans offerhöjder och altaren och sagt till Juda och Jerusalem: Inför ett enda altare ska ni tillbe, och på det ska ni tända offereld? 13 (F) Vet ni inte vad jag och mina fäder har gjort med folken i andra länder? Har de gudar som dyrkas av folken i dessa länder någonsin kunnat befria sina länder ur min hand? 14 Ja, vilket bland alla dessa folk som mina fäder förintat har haft någon gud som förmått rädda sitt folk ur min hand? Men ni menar att er Gud förmår rädda er ur min hand. 15 Nej, låt inte Hiskia lura och bedra er och tro inte på honom, för ingen gud hos något folk eller i något rike har lyckats befria sitt folk ur min hand eller ur mina fäders hand. Hur mycket mindre ska då er Gud kunna befria er ur min hand!”

16 Sanheribs tjänare talade ännu mer mot Herren Gud och mot hans tjänare Hiskia. 17 Han skrev också ett brev för att håna Herren, Israels Gud, och sade om honom: ”Lika lite som de gudar som dyrkas av folken i de andra länderna har kunnat rädda sina folk ur min hand, lika lite ska Hiskias Gud kunna rädda sitt folk ur min hand.”

18 (G) Och till Jerusalems folk, till dem som stod på muren, ropade de med hög röst på judiska[e] för att skrämma dem och göra dem modlösa, så att de sedan skulle kunna inta staden. 19 (H) Och de talade om Jerusalems Gud på samma sätt som om de främmande folkens gudar, som är verk av människohänder.

20 (I) Under tiden bad kung Hiskia och profeten Jesaja, Amos son, och ropade till himlen. 21 (J) Då sände Herren en ängel som förgjorde hela hären och furstarna och befälhavarna i den assyriske kungens läger, så att han med skam vände tillbaka till sitt land[f]. När han gick in i sin guds hus blev han där nerhuggen[g] med svärd av sina egna söner.

22 Och Herren räddade Hiskia och Jerusalems invånare ur den assyriske kungen Sanheribs hand och ur alla andras hand, och han beskyddade dem på alla sidor. 23 Många förde gåvor till Herren i Jerusalem och dyrbara gåvor till Juda kung Hiskia, och efter detta växte Hiskias anseende hos alla hednafolk.

Hiskias sjukdom och härlighet

24 (K) Vid den tiden blev Hiskia dödssjuk[h]. Han bad då till Herren, och Herren svarade honom och gav honom ett tecken. 25 Men Hiskia återgäldade inte det goda som han hade fått, utan hans hjärta blev högmodigt, och därför drabbade vrede honom och Juda och Jerusalem. 26 (L) Men när Hiskia ödmjukade sig mitt i sitt hjärtas högmod och Jerusalems invånare med honom, drabbade Herrens vrede dem inte i Hiskias dagar.

27 Hiskias rikedom och härlighet var mycket stor. Han byggde sig skattkamrar för silver och guld och ädla stenar, för väldoftande kryddor och för sköldar och alla slags dyrbara gåvor. 28 Han uppförde också förrådshus för säd, vin och olja samt stall för allt slags boskap, och han skaffade hjordar för sina fållor. 29 Dessutom byggde han städer och fick en mängd får och kor. Gud hade gett honom mycket stora rikedomar. 30 (M) Det var också Hiskia som täppte till Gihonvattnets övre källa och ledde vattnet neråt[i], väster om Davids stad. Hiskia lyckades i allt han företog sig. 31 (N) Och när sändebuden kom från Babels furstar, de som var utsända till honom för att höra sig för om det under som hade hänt i landet, lämnade Gud honom för att pröva honom och få veta allt som var i hans hjärta.

Hiskia dör

32 (O) Vad som mer finns att säga om Hiskia och om hans gudfruktiga gärningar, det är skrivet i ”Profeten Jesajas, Amos sons, syner[j]”, i boken om Judas och Israels kungar. 33 Hiskia gick till vila hos sina fäder, och man begravde honom på den plats där man går upp till Davids hus gravar. Hela Juda och Jerusalems invånare hedrade honom vid hans död. Hans son Manasse blev kung efter honom.

Footnotes

  1. 32:1 Sanherib   Krigarkung och imperiebyggare som regerade 705-681 f Kr och invaderade Juda 701 f Kr. Se även 2 Kung 18-19 och Jes 36-37.
  2. 32:5 en annan mur längre ut   Jerusalems befolkning ökade under Hiskias tid, inte minst på grund av flyktingar efter nordrikets fall. Jfr Jes 22:9f.
  3. 32:5 Millo   Betyder ”fyllning”, troligen en terrass i Davids stad som gav stöd under borgen.
  4. 32:9 Lakish   Stor befäst stad ca 5 mil sydväst om Jerusalem. Assyriska reliefer i Nineve avbildar stadens erövring och bortförandet av judiska slavar.
  5. 32:18 judiska   Hebreiska, till skillnad från den internationella arameiskan (2 Kung 18:26).
  6. 32:21 vände tillbaka till sitt land   Jfr Sanheribs egen version i not till 2 Kung 19:36.
  7. 32:21 nerhuggen   Sanherib mördades 681 f Kr, tjugo år senare. Se 2 Kung 19:37.
  8. 32:24 dödssjuk   Troligen en tid före invasionen 701 f Kr som beskrivs i 32:1f. Se 2 Kung 20 och Jes 38.
  9. 32:30 ledde vattnet neråt   Hiskia ledde in Gihonkällans vatten till Siloamdammen (Joh 9:7) genom en 0,5 km lång tunnel som kan besökas än i dag. En bevarad inskription i tunneln beskriver hur de två grävarlagen möttes halvvägs. Jfr Jes 22:9f.
  10. 32:32 Profeten Jesajas, Amos sons, syner   Kanske Jesajaboken (se Jes 36-38).