羊群必遭殺戮

11 黎巴嫩啊,打開你的門吧,

好讓火焰吞噬你的香柏樹。
松樹啊,哀號吧,
因為香柏樹已經倒下,
挺拔的樹木已被毀壞。
巴珊的橡樹啊,哀號吧,
因為茂密的樹林已被砍倒。
聽啊,牧人在哀號,
因為他們肥美的草場已被毀壞。
聽啊,獅子在吼叫,
因為約旦河畔的叢林已被毀壞。

我的上帝耶和華說:「你去牧養這群待宰的羊吧。 買羊宰羊的不受懲罰,賣羊的說,『耶和華當受稱頌!我發財了。』牠們的牧人不憐憫牠們。 因此,我不再憐憫這地方的居民,我要使他們落在鄰人及其君王手中,任這地方被摧毀,必不從敵人手中拯救他們。這是耶和華說的。」

於是,我牧養這群最困苦的待宰之羊。我拿了兩根杖,一根叫「恩惠」,一根叫「聯合」,開始牧養羊群。 我在一個月之內除掉了三個牧人。

然而,我厭煩羊群,他們也厭惡我。 於是我說:「我不再牧養你們了。要死的就死吧,要滅亡的就滅亡吧,讓剩下的互相吞吃吧。」 10 然後,我拿起那根叫「恩惠」的杖,把它折斷,以廢除我與萬民所立的約。 11 約就在當天廢除了,那些注視著我的困苦羊便知道這是上帝的話。

12 我對他們說:「你們若認為好,就給我工錢,不然就算了。」於是,他們給了我三十塊銀子作工錢。 13 耶和華對我說:「把這一大筆錢丟給窯戶吧,這就是我在他們眼中的價值!」我便把三十塊銀子丟給聖殿中的窯戶。 14 我又把那根叫「聯合」的杖折斷,以斷開猶大和以色列之間的手足之情。

15 耶和華又對我說:「你再拿起愚昧牧人的器具, 16 因為我要使一位牧人在地上興起,他不照顧喪亡的,不尋找失散的,不醫治受傷的,不牧養健壯的,反而吃肥羊的肉,撕掉牠們的蹄子。

17 「丟棄羊群的無用牧人有禍了!
願刀砍在他的臂膀和右眼上!
願他的臂膀徹底枯槁,
他的右眼完全失明!」

11 Open your doors, Lebanon,
    that the fire may devour your cedars.
Wail, cypress tree, for the cedar has fallen,
    because the stately ones are destroyed.
Wail, you oaks of Bashan,
    for the strong forest has come down.
A voice of the wailing of the shepherds!
    For their glory is destroyed—a voice of the roaring of young lions!
    For the pride of the Jordan is ruined.

Yahweh my God says: “Feed the flock of slaughter. Their buyers slaughter them and go unpunished. Those who sell them say, ‘Blessed be Yahweh, for I am rich;’ and their own shepherds don’t pity them. For I will no more pity the inhabitants of the land,” says Yahweh; “but, behold, I will deliver every one of the men into his neighbor’s hand and into the hand of his king. They will strike the land, and out of their hand I will not deliver them.”

So I fed the flock to be slaughtered, especially the oppressed of the flock. I took for myself two staffs. The one I called “Favor” and the other I called “Union”, and I fed the flock. I cut off the three shepherds in one month; for my soul was weary of them, and their soul also loathed me. Then I said, “I will not feed you. That which dies, let it die; and that which is to be cut off, let it be cut off; and let those who are left eat each other’s flesh.” 10 I took my staff Favor and cut it apart, that I might break my covenant that I had made with all the peoples. 11 It was broken in that day; and thus the poor of the flock that listened to me knew that it was Yahweh’s word. 12 I said to them, “If you think it best, give me my wages; and if not, keep them.” So they weighed for my wages thirty pieces of silver. 13 Yahweh said to me, “Throw it to the potter—the handsome price that I was valued at by them!” I took the thirty pieces of silver and threw them to the potter in Yahweh’s house. 14 Then I cut apart my other staff, Union, that I might break the brotherhood between Judah and Israel.

15 Yahweh said to me, “Take for yourself yet again the equipment of a foolish shepherd. 16 For, behold, I will raise up a shepherd in the land who will not visit those who are cut off, neither will seek those who are scattered, nor heal that which is broken, nor feed that which is sound; but he will eat the meat of the fat sheep, and will tear their hoofs in pieces. 17 Woe to the worthless shepherd who leaves the flock! The sword will strike his arm and his right eye. His arm will be completely withered, and his right eye will be totally blinded!”

11 Öppna dina portar, Libanon.
    Eld ska förtära dina cedrar.
Klaga, cypress, för cedern har fallit,
    och de ståtliga träden är förstörda.
Klaga, ni Bashans ekar,
    för den täta skogen har huggits ner.
Hör herdarnas klagan,
    när deras härlighet har förstörts.
Hör hur de unga lejonen ryter,
    när Jordandalens prakt är skövlad.

De två herdarna

Så sa Herren, min Gud: ”Bli en herde för en hjord med slaktfår. De som köper dem slaktar dem utan att bli straffade. De som säljer dem säger: ’Lovad vare Herren för att jag blivit rik!’ Deras egna herdar skonar dem inte. Jag ska inte längre skona landets invånare, säger Herren. Jag ska låta människorna hamna i klorna på varandra och på sin kung. De ska ödelägga landet, och jag ska inte låta någon komma undan deras makt.”

Så blev jag en herde för en hjord med slaktfår, de förtryckta fåren. Jag tog två herdestavar. Den ena kallade jag Nåd och den andra Enhet, och jag blev en herde för hjorden. Inom en månad gjorde jag mig av med de tre herdarna.[a] Jag förlorade tålamodet med fåren, och även de fick nog av mig. Då sa jag: ”Nu vill jag inte längre vara er herde. Låt det dö som håller på att dö, och det gå under som håller på att gå under. Låt dem som är kvar äta upp varandra.”

10 Sedan tog jag min stav Nåd och bröt av den, för att upplösa det förbund jag hade slutit med alla folk. 11 Så blev det upplöst den dagen, och de förtryckta fåren som iakttog mig insåg att detta var Herrens ord.

12 Jag sa till dem: ”Om ni finner det för gott, ge mig min lön, men om inte, låt bli!” Då vägde de upp trettio silvermynt[b] åt mig.

13 Och Herren sa till mig: ”Kasta det åt krukmakaren, denna härliga summa de har värderat mig till!” Jag tog alltså de trettio silvermynten och kastade dem åt krukmakaren i Herrens hus.

14 Sedan bröt jag av min andra stav, Enhet, för att upplösa broderskapet mellan Juda och Israel.

15 Herren sa till mig: ”Utrusta dig med en dåraktig herdes redskap. 16 Jag ska nämligen låta en herde uppstå i landet som inte bryr sig om dem som håller på att förgås, inte söker efter dem som kommit bort, inte helar de skadade, inte sörjer för de friska, utan äter köttet av de feta och river sönder klövarna på dem.

17 Ve en sådan värdelös herde
    som överger sin hjord!
Må ett svärd träffa hans arm och hans högra öga!
    Må hans arm helt förtvina
    och hans högra öga helt förblindas!”

Footnotes

  1. 11:8 Det framkommer inte vad detta syftar på.
  2. 11:12 Ersättningen för en dödad slav, se 2 Mos 21:32. Denna blygsamma summa fick senare Judas för att förråda Jesus, se t.ex. Matt 26:14f. Grundtexten talar dock bara om silver, ”mynt” är en senare tolkning som används här för att underlätta översättningen.