愛之深責之切

我已經決定了,下次到你們那裡時不再使大家憂傷。 如果我使你們憂傷,那麼除了因我而憂傷的你們,還有誰能使我喜樂呢? 我曾為這事寫信給你們,免得我到你們那裡時,那些本該使我喜樂的人反而使我憂傷。我也深信你們會以我的喜樂為你們的喜樂。 我萬分難過、淚流滿面地給你們寫了前一封信,並非要使你們憂傷,而是要你們明白我是多麼疼愛你們。

要饒恕犯罪的人

那個令人痛心的人與其說使我憂傷,倒不如說使你們大家都有幾分憂傷。我只說幾分憂傷,是怕說得太重,他受不了。 這樣的人受了眾人的譴責也就夠了。 你們現在要饒恕他、安慰他,免得他憂傷過度而一蹶不振。 我勸你們要讓他確實知道你們仍然愛他。 為此,我也曾寫信給你們,想知道你們是否凡事順服。 10 你們饒恕誰,我也饒恕誰。我若饒恕,是為了你們的緣故在基督面前饒恕的, 11 免得撒旦乘虛而入,因為我們並非不知道牠的詭計。

基督的香氣

12 我前往特羅亞傳揚基督的福音時,主為我打開了傳福音的大門。 13 那時,因為沒有找到提多弟兄,我心裡不安,便辭別眾人來到馬其頓。

14 感謝上帝!祂常常在基督裡率領我們走在凱旋的行列中,又藉著我們到處散發那因認識基督而有的香氣。 15 不論是在得救的人當中還是在滅亡的人當中,對上帝來說,我們都是基督的馨香之氣。 16 對滅亡的人而言,這香氣是叫人死亡的香氣;對得救的人來說,這香氣卻是叫人得生命的香氣。誰能擔當這樣的重任呢? 17 我們並不像許多人為了謀利而出賣上帝的道。我們是上帝差遣的,在上帝面前靠著基督誠誠實實地講道。

Jag hade nämligen bestämt mig för att inte komma och göra er bedrövade igen. Om jag bedrövar er, vem gör då mig glad, om inte just den som jag har bedrövat? Jag skrev som jag gjorde för att jag inte skulle bli bedrövad vid min ankomst genom dem som borde glädja mig. Jag är nämligen övertygad om att min glädje är allas er glädje. Det var i djup nöd och ångest, under många tårar, som jag skrev till er, inte för att ni skulle bli bedrövade utan för att ni skulle förstå vilken kärlek jag har just till er.

Om en viss person har orsakat sorg, så är det inte mig han har bedrövat, utan er alla i viss mån - för att inte säga för mycket. Det räcker med den bestraffning han har fått av de flesta. Nu bör ni i stället förlåta och trösta honom, så att han inte alldeles går under i sin djupa sorg. Därför uppmanar jag er att bemöta honom med kärlek. När jag skrev till er, var det också för att få veta om ni skulle bestå provet och vara lydiga i allt. 10 Den som ni förlåter, honom förlåter också jag. Ty det jag har förlåtit, om jag haft något att förlåta, det har jag gjort för er skull, inför Kristi ansikte, 11 för att vi inte skall bli överlistade av Satan. Hans avsikter känner vi till.

Aposteln är Guds triumferande fånge

12 När jag kom till Troas för att predika Kristi evangelium, hade Herren öppnat en dörr för mig. 13 Ändå fick jag ingen ro i min ande, eftersom jag inte fann min broder Titus där, så jag tog avsked av dem och for till Makedonien. 14 Men vi tackar Gud, som alltid för oss fram i Kristi segertåg och genom oss överallt sprider sin kunskaps väldoft.[a] 15 Ty vi är en Kristi rökelse inför Gud bland dem som blir frälsta och bland dem som blir förtappade, 16 för de senare en doft av död till död, för de förra en doft av liv till liv. Vem räcker till för detta? 17 Vi är inte som de flesta, som för egen vinning förfalskar Guds ord. Nej, i Kristus predikar vi med rent sinne inför Gud det ord som kommer från Gud.

Footnotes

  1. 2 Korinthierbrevet 2:14 och genom oss överallt sprider sin kunskaps väldoft Paulus jämför sig med en krigsfånge som svänger sitt rökelsekar till fältherrens ära (1 Kor 9:17, 19).

But I determined this with myself, that I would not come again to you in heaviness.

For if I make you sorry, who is he then that maketh me glad, but the same which is made sorry by me?

And I wrote this same unto you, lest, when I came, I should have sorrow from them of whom I ought to rejoice; having confidence in you all, that my joy is the joy of you all.

For out of much affliction and anguish of heart I wrote unto you with many tears; not that ye should be grieved, but that ye might know the love which I have more abundantly unto you.

But if any have caused grief, he hath not grieved me, but in part: that I may not overcharge you all.

Sufficient to such a man is this punishment, which was inflicted of many.

So that contrariwise ye ought rather to forgive him, and comfort him, lest perhaps such a one should be swallowed up with overmuch sorrow.

Wherefore I beseech you that ye would confirm your love toward him.

For to this end also did I write, that I might know the proof of you, whether ye be obedient in all things.

10 To whom ye forgive any thing, I forgive also: for if I forgave any thing, to whom I forgave it, for your sakes forgave I it in the person of Christ;

11 Lest Satan should get an advantage of us: for we are not ignorant of his devices.

12 Furthermore, when I came to Troas to preach Christ's gospel, and a door was opened unto me of the Lord,

13 I had no rest in my spirit, because I found not Titus my brother: but taking my leave of them, I went from thence into Macedonia.

14 Now thanks be unto God, which always causeth us to triumph in Christ, and maketh manifest the savour of his knowledge by us in every place.

15 For we are unto God a sweet savour of Christ, in them that are saved, and in them that perish:

16 To the one we are the savour of death unto death; and to the other the savour of life unto life. And who is sufficient for these things?

17 For we are not as many, which corrupt the word of God: but as of sincerity, but as of God, in the sight of God speak we in Christ.