Add parallel Print Page Options

司提反的申辩

大祭司说:“真有这些事吗?” 司提反说:“各位父老兄弟请听!我们的祖宗亚伯拉罕,在美索不达米亚,还没有住在哈兰的时候,荣耀的 神向他显现, 对他说:‘你要离开本地本族,到我指示你的地方去。’ 他就离开迦勒底人的地方,住在哈兰。他父亲死后, 神又叫他从那里迁到你们现在所住的地方。 在这里 神并没有赐他产业,连立足之地也没有。但 神应许把这地赐给他和他的后裔为业,虽然那时他还没有儿子。  神就这样说:‘你的后裔必在外地寄居,人要奴役、虐待他们四百年。’  神又说:‘奴役他们的那个国家,我要亲自惩罚。以后,他们要出来,在这地方事奉我。’  神也赐他割礼为约。这样,亚伯拉罕生了以撒,第八天就给他行了割礼。后来,以撒生雅各,雅各生了十二位祖先。

“祖先妒忌约瑟,把他卖到埃及去,然而 神与他同在, 10 救他脱离一切苦难,使他在埃及王法老面前,有智慧、得恩宠。法老立他为首相,管理埃及和法老的全家。 11 后来埃及和迦南全地遭遇饥荒、大灾难,我们的祖先找不到粮食。 12 雅各听见埃及有谷粮,就派我们的祖先去,这是第一次。 13 第二次的时候,约瑟就向哥哥们表露自己的身世,法老才知道约瑟的家世。 14 约瑟就派人去把他父亲雅各和全家七十五人都接来。 15 于是雅各下了埃及。后来他和我们祖先都死了, 16 运到示剑,埋葬在亚伯拉罕用银子向哈抹子孙买来的坟地里。

17 “ 神给亚伯拉罕的应许快要实现的时候,以色列人在埃及人口繁盛增多; 18 但是,到了另一位不认识约瑟的君王兴起统治埃及的时候, 19 他就谋害我们的同胞,虐待我们的祖先,逼他们拋弃自己的婴孩,不容婴孩存活。 20 就在那时候,摩西出生了,他非常俊美,在父亲的家中抚养了三个月。 21 他被拋弃的时候,法老的女儿把他拾起来,当作儿子抚养。 22 摩西学尽了埃及人的一切学问,说话行事都有能力。

23 “到了四十岁,他心中起了一个念头,要去看望自己的同胞以色列人。 24 当他看见有一个人受欺负,就去护卫,为那受屈的抱不平,打死了那个埃及人。 25 他以为同胞们都必知道 神要借着他的手拯救他们,事实上他们却不知道。 26 第二天,有人在打架,摩西就出面调解,说:‘你们是弟兄,为甚么彼此欺负呢?’ 27 那欺负邻舍的把他推开,说:‘谁立了你作我们的领袖和审判官呢? 28 难道你想杀我,像昨天杀那个埃及人一样吗?’ 29 摩西因为这句话,就逃到米甸地寄居,在那里生了两个儿子。

30 “过了四十年,在西奈山的旷野,有一位使者,在荆棘中的火焰里,向摩西显现。 31 他见了这个异象,十分惊奇;他正上前察看的时候,就有主的声音说: 32 ‘我是你祖宗的 神,就是亚伯拉罕、以撒、雅各的 神。’摩西战战兢兢,不敢观看。 33 主对他说:‘把你脚上的鞋脱掉,因为你所站的地方是圣地。 34 我的子民在埃及所受的痛苦,我实在看见了;他们的叹息我也听见了,我下来是要救他们。你来,我要派你到埃及去。’ 35 他们拒绝了这位摩西,说:‘谁立了你作领袖和审判官呢?’但 神借着在荆棘中向他显现的使者的手,派他作领袖和救赎者。 36 这人领他们出来,并且在埃及地、红海和旷野,行奇事神迹四十年。 37 以前那位对以色列人说‘ 神要从你们弟兄中间,给你们兴起一位先知像我’的,就是这摩西。 38 那曾经在旷野的大会中,和那在西奈山上对他说话的使者同在,也与我们的祖先同在的,就是他。他领受了活的圣言,传给我们。 39 我们的祖先不肯听从他,反而把他推开,他们的心已经转向了埃及, 40 就对亚伦说:‘给我们做一些神像,可以走在我们前头。因为把我们从埃及地领出来的那个摩西,我们不知道他遭遇了甚么事。’ 41 在那些日子里,他们做了一个牛犊,把祭物献给那偶像,并且因自己手所做的而欢乐。 42 于是 神转身离开,任凭他们事奉天象,正如先知书所说:

‘以色列家啊,

你们在旷野四十年,

岂是将祭牲和祭物献给我呢?

43 你们抬着摩洛的帐幕,

和理番神的星,

就是你们做来敬拜的像。

所以我要把你们放逐到巴比伦那一边去。’

44 “我们的祖先在旷野有作证的帐幕,就是跟摩西谈话的那位指示他,依照他看见的样式做的。 45 我们的祖先相继承受了这帐幕, 神把外族人从他们面前赶走以后,他们就同约书亚把帐幕带进所得为业的地方,直到大卫的日子。 46 大卫在 神面前蒙了恩,就求为雅各的 神找个居所, 47 而由所罗门为他建造殿宇。 48 其实至高者并不住人手所造的,正如先知说:

49 ‘主说:天是我的宝座,

地是我的脚凳,

你们要为我建造怎样的殿呢?

哪里是我安息的地方呢?

50 这一切不都是我手所造的吗?’

51 “你们颈项刚硬、心和耳都未受割礼的人哪!你们时常抗拒圣灵,你们的祖先怎样,你们也怎样。 52 有哪一个先知,你们的祖先不迫害呢?你们杀了那些预先宣告那义者要来的人,现在又把那义者出卖了,杀害了。 53 你们领受了由天使传达的律法,却不遵守。”

司提反被石头打死

54 众人听了这些话,心中非常恼怒,就向着司提反咬牙切齿。 55 但司提反被圣灵充满,定睛望着天,看见 神的荣耀,并且看见耶稣站在 神的右边, 56 就说:“看哪!我看见天开了,人子站在 神的右边。” 57 众人大声喊叫,掩着耳朵,一齐向他冲过去, 58 把他推出城外,用石头打他。那些证人把自己的衣服,放在一个名叫扫罗的青年人脚前。 59 他们用石头打司提反的时候,他呼求说:“主耶稣啊,求你接收我的灵魂!” 60 然后跪下来大声喊着说:“主啊,不要把这罪归给他们!”说了这话,就睡了。

Stefanos försvarstal

Översteprästen frågade nu Stefanos: ”Är de här anklagelserna sanna?”

Stefanos svarade: ”Bröder och fäder, lyssna på mig! Härlighetens Gud visade sig för vår förfader Abraham då han bodde i Mesopotamien och ännu inte hade flyttat till Harran.[a] Gud sa till honom: ’Lämna ditt land och dina släktingar och gå till det land som jag ska visa dig.’[b]

Därför flyttade Abraham från kaldéernas land och bosatte sig i Harran. Efter hans fars död ledde Gud honom vidare till det land där ni nu bor. Gud gav honom ingen mark, inte så mycket som en fotsbredd, men han lovade att hela landet skulle tillhöra Abraham och hans ättlingar trots att Abraham ännu inte hade några barn.

Gud sa också till honom att hans efterkommande skulle bo i ett främmande land och bli slavar och förtryckas under fyrahundra år. ’Men jag ska döma det folk som gör dem till slavar’, sa Gud, ’och efter det ska de gå därifrån och tjäna mig på den här platsen.’[c]

Gud gav sedan Abraham omskärelsens förbund. Så när Abrahams son Isak föddes, omskar han honom på åttonde dagen. Isak blev sedan far till Jakob[d] och Jakob till de tolv stamfäderna. Dessa stamfäder blev avundsjuka på Josef och sålde honom som slav till Egypten. Men Gud var med honom 10 och räddade honom ur alla svårigheter och lät honom bli vis och framgångsrik hos farao, kungen i Egypten. Denne utsåg honom till att styra hela Egypten och ta hand om den kungliga förvaltningen.

11 Men sedan blev det svält och mycket lidande i hela Egypten och Kanaan och våra förfäder saknade mat. 12 Då fick Jakob höra att det fortfarande fanns säd i Egypten och därför skickade han våra förfäder dit, först en gång och sedan en gång till. 13 Under deras andra resa avslöjade Josef för dem vem han var och farao fick kännedom om hans släkt. 14 Sedan skickade Josef efter sin far Jakob och hela hans familj. Tillsammans var de 75 personer. 15 Så kom Jakob till Egypten och där dog både han och våra förfäder. 16 Deras kroppar fördes till Shekem och begravdes i den grav som Abraham hade köpt med silver av Hamors söner.

17 Nu närmade sig den tid då Gud skulle infria sitt löfte till Abraham och folket hade växt kraftigt och blivit ett stort folk i Egypten. 18 Men då fick Egypten en ny kung, en som inte kände till Josef.[e] 19 Han bemötte vårt folk med list, förtryckte våra förfäder och tvingade dem att sätta ut sina nyfödda så att de skulle dö.

20 Under den här tiden föddes Mose, ett ovanligt vackert barn. Man skötte om honom hemma i tre månader 21 men sedan satte man ut honom. Då tog faraos dotter honom och uppfostrade honom som sin egen son. 22 Mose fick gedigen utbildning i Egyptens visdom och han var handlingskraftig och talade med stor myndighet.

23 När Mose var 40 år, steg en önskan upp i hans hjärta att söka upp sitt eget folk, israeliterna. 24 Han fick då se en egypter misshandla en israelit och han skyndade genast till mannens hjälp och hämnades genom att döda egyptern. 25 Mose trodde att hans folk skulle förstå att Gud genom honom skulle rädda dem men det gjorde de inte.

26 Nästa dag fick han syn på två israeliter som råkat i slagsmål. Han försökte då medla mellan dem och sa: ’Ni är ju bröder! Varför försöker ni skada varandra?’ 27 Men mannen som hade startat slagsmålet knuffade undan Mose och frågade: ’Vem har satt dig till ledare och domare över oss? 28 Tänker du döda mig som du dödade egyptern igår?’[f] 29 När Mose hörde detta, flydde han och levde sedan som främling i Midjans land där han blev far till två söner.

30 När han 40 år senare var i öknen nära berget Sinai, visade sig en ängel för honom i en brinnande törnbuske. 31 Mose blev mycket förvånad över det han såg och när han gick dit för att undersöka vad det var, hördes Herrens röst: 32 ’Jag är dina förfäders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud!’ Då darrade Mose av rädsla och vågade inte se upp. 33 Men Herren sa till honom: ’Ta av dig skorna, för du står på helig mark! 34 Jag har sett mitt folks förtryck i Egypten och hört deras rop. Nu har jag kommit ner för att befria dem. Kom, jag sänder dig till Egypten!’[g]

35 Gud sände alltså tillbaka samma Mose som folket förut hade avvisat med orden: ’Vem har satt dig till ledare och domare över oss?’ Genom ängeln som visade sig i törnbusken sände Gud honom att vara ledare och befriare. 36 Mose fick sedan med hjälp av under och tecken leda folket ut ur Egypten, genom Röda havet och fram genom öknen under 40 år.

37 Det var Mose som sa till israeliterna: ’En profet lik mig ska Gud låta stå upp ur era bröders led.’[h] 38 Det var också Mose som fick tala med en ängel på berget Sinai och förmedla ängelns budskap till våra förfäder då de var samlade i öknen. Han fick ta emot levande ord och överlämna dem till oss.

39 Men våra förfäder ville inte lyda utan satte sig upp mot Mose och i sina hjärtan vände de tillbaka till Egypten. 40 De sa till Aron: ’Gör gudar åt oss som kan leda oss, för vad som har hänt den där Mose, som förde oss upp ur Egyptens land, det vet vi inte.’[i] 41 Sedan gjorde de en avgud i form av en kalv och offrade till den, glada över något som de själva hade tillverkat. 42 Men Gud vände sig bort och lät dem tjäna himlakropparna, som det står i profeternas bok[j]:

’Frambar ni slaktoffer eller matoffer åt mig
    under de fyrtio åren i öknen, ni Israels folk?
43 Ni bar väl omkring Moloks tält
    och er gud Romfas[k] stjärna,
bilder som ni själva gjort för att tillbe.
    Därför ska jag föra er bort till ett land bortom Babylon.’[l]

44 På sin vandring genom öknen hade våra förfäder med sig förbundstecknets tält[m]. Tältet var gjort exakt efter den förebild som Gud hade instruerat och visat Mose 45 och det gick sedan i arv till våra förfäder. När de under Josua erövrade landet från de folk som Gud drev undan för dem, tog man med sig tältet dit. Det var sedan där ända till Davids tid. 46 David fann nåd inför Gud och bad att få bygga en boning åt Jakobs Gud 47 men det blev Salomo som fick bygga ett hus för honom. 48 Ändå bor inte den Högste i byggnader som människor gjort. Profeten säger ju:

49 ’Himlen är min tron
    och jorden min fotpall.
Vad för ett hus kan ni bygga åt mig, vad för en viloplats?
    säger Herren.
50 Har inte min hand gjort allt detta?’[n]

51 Ni envisa, ni som är oomskurna till både hjärta och öron! Alltid gör ni motstånd mot den heliga Anden, precis som era förfäder gjorde. 52 Fanns det någonsin en profet som inte blev förföljd av era förfäder? De dödade dem som förutsade att den Rättfärdige[o] skulle komma, han som ni nu har förrått och mördat. 53 Ni fick lagen förmedlad av änglar men har inte hållit den.”

Stefanos stenas till döds

54 När de hörde detta, blev de så rasande på Stefanos att de skar tänder. 55 Men Stefanos som var fylld av den heliga Anden, såg upp mot himlen och fick se Guds härlighet och Jesus som stod på Guds högra sida. 56 Stefanos sa: ”Jag ser himlen öppen och Människosonen[p] stå på Guds högra sida!”

57 Då skrek de högt och höll för öronen. Sedan kastade de sig över Stefanos 58 och släpade ut honom ur staden för att stena honom. Vittnena lade sina mantlar framför fötterna på en ung man som hette Saul[q].

59 Medan stenarna haglade över Stefanos, bad han: ”Herre Jesus, ta emot min ande!” 60 Sedan föll han ner på knä och ropade: ”Herre, anklaga dem inte för den här synden!” Med de orden dog han.

Footnotes

  1. 7:2 Mesopotamien motsvarade ungefär vår tids Irak. Harran var en stad i nuvarande Syrien.
  2. 7:3 Se 1 Mos 12:1.
  3. 7:7 Se 1 Mos 12:7; 15:13-14 och 2 Mos 3:12.
  4. 7:8 Jfr 1 Mos 32:27-28.
  5. 7:18 Se 2 Mos 1:8.
  6. 7:28 Se 2 Mos 2:14.
  7. 7:34 Se 2 Mos 3:5-10.
  8. 7:37 Se 5 Mos 18:15.
  9. 7:40 Se 2 Mos 32:1.
  10. 7:42 Profeternas bok syftar här på de tolv mindre profeterna som behandlades som en enda bok.
  11. 7:43 På grekiska: Raifan, som läses i de bästa handskrifterna. Det finns många andra läsarter av namnet: Raifa, Refa, Refan, Romfa, Romfan, Remfa och Remfam.
  12. 7:43 Se Am 5:25-27. Stefanos citerar den grekiska översättningen av Gamla testamentet, Septuaginta. Men han har bytt ut Damaskus mot Babylon.
  13. 7:44 Innan Israels folk hade byggt ett riktigt tempel, använde de ett tält. I det innersta rummet, ”det allra heligaste”, förvarades en guldkista, arken, med förbundstecknet, dvs. stentavlorna med de tio budorden.
  14. 7:50 Se Jes 66:1-2.
  15. 7:52 Stefanos talar om Jesus.
  16. 7:56 Se not till Matt 8:20.
  17. 7:58 Saul blev senare känd under sitt latinska namn Paulus.