Amasja regerar i Juda

14 Under det andra året av kung Joas regering över Israel började kung Amasja att regera i Juda.

² Amasja var då tjugofem år gammal, och han regerade tjugonio år i Jerusalem. Hans mor kom från Jerusalem och hette Joaddin.

³ Han var en mycket god kung i Herrens ögon, även om han inte var som sin förfader David, men som kung var han lika god som sin far Joas.

⁴ Ändå lät han inte riva ner offeraltarena på höjderna, utan folket fortsatte att offra och tända rökelse där.

⁵ Så snart han hade fått ett fast grepp om sitt rike, avrättade han männen som mördat hans far.

⁶ Men han skonade deras barn, för han hade lärt sig genom Moses lag att föräldrarna inte ska dödas för sina barns synder, eller barn för sina föräldrars. Var och en måste sona sin egen synd.

⁷ Det var Amasja som en gång dödade 10.000 edomiter i Saltdalen. Han intog också Sela och ändrade dess namn till Jokteel, som det kallas än i dag.

⁸ Vid ett annat tillfälle utmanade Amasja kung Joas av Israel, han som var son till Joahas och sonson till Jehu, att mobilisera sin armé och komma och möta honom ansikte mot ansikte.

⁹ Men kung Joas svarade: En liten törnbuske på Libanon bad det stora cederträdet: 'Ge din dotter till hustru åt min son.' Men strax efteråt kom ett av de vilda djuren förbi och trampade ner busken.

¹⁰ Du har besegrat Edom och är mycket stolt över det, men mitt råd till dig är att du ska vara nöjd med den ära du vunnit och stanna hemma. Varför ska du besvära oss och riskera att vi båda går under?

¹¹ Men Amasja ville inte lyssna, så kung Joas av Israel mönstrade sin armé. De möttes ansikte mot ansikte vid Bet-Semes, en av Judas städer.

¹² Juda blev besegrat där och armén skingrades.

¹³ Kung Amasja blev tagen till fånga, och Israels armé marscherade sedan till Jerusalem och rev ner dess murar från Efraimsporten till Hörnporten, en sträcka på cirka 200 meter.

¹⁴ Kung Joas tog många som gisslan, och han lade beslag på allt guld och silver i templet och kungapalatset innan han återvände till Samaria.

¹⁵ Resten av Joas historia och hans krig med kung Amasja i Juda finns upptecknat i Israels kungars krönika.

¹⁶ När Joas dött begravdes han i Samaria bland de andra kungarna i Israel, och hans son Jerobeam II blev kung efter honom.

¹⁷ Amasja levde femton år längre än Joas,

¹⁸ och vad som hände honom i övrigt finns skrivet i Juda kungars krönika.

¹⁹ Efter en sammansvärjning mot Amasja i Jerusalem flydde han till Lakis. Men hans fiender förföljde honom dit och dödade honom där.

²⁰ Hans kropp fördes på hästryggen tillbaka till Jerusalem, och han begravdes på den kungliga begravningsplatsen i Davids stad.

²¹ Sedan blev hans son Asarja kung, sexton år gammal.

²² Efter sin fars död byggde han upp Elat och återlämnade det till Juda.

Jerobeam II regerar i Israel

²³ Under tiden hade Jerobeam II blivit kung i Israel under Amasjas femtonde regeringsår över Juda. Jerobeam II regerade i fyrtioett år.

²⁴ Men han var lika ond som Jerobeam I (Nebats son), som hade förlett Israel att tillbe avgudar.

²⁵ Jerobeam II vann tillbaka de områden som Israel förlorat mellan Hamat och Döda havet, precis som Herren, Israels Gud, hade förutsagt genom Jona, Amittais son, profeten från Gat-Hahefer.

²⁶ Herren såg hur svårt alla hade det i Israel, slavar såväl som fria, och att inte någon kom till deras undsättning.

²⁷ Han hade inte heller sagt att han skulle utplåna Israels namn, och därför använde han kung Jerobeam II till att rädda landet.

²⁸ Vad som i övrigt finns att berätta om Jerobeam II, alla hans krig och hur han återtog Damaskus och Hamat, som tidigare tillhört Juda, finns nerskrivet i Israels kungars krönika.

²⁹ När Jerobeam II dött, begravdes han bredvid de andra kungarna i Israel, och hans son Sakarja blev kung efter honom.

Amasja regerar i Juda

25 Amasja var tjugofem år när han blev kung, och han regerade i tjugonio år i Jerusalem. Hans mor hette Joaddan och var från Jerusalem.

² Han gjorde det som var rätt inför Herren, även om det inte alltid var helhjärtat!

³ När Amasja väl var insatt i sitt ämbete, dödade han de män som mördat hans far.

⁴ Men han skonade deras barn på Herrens befallning i Moses lag, som säger att föräldrarna inte ska dö för barnens synder och inte heller barnen för föräldrarnas, utan att var och en ska svara för sin egen synd.

^5-6 Amasja organiserade också armén, och delade in Judas och Benjamins stammar familjevis med ledare för var och en. Vid en mönstring av alla som var tjugo år eller äldre fann man att det fanns 300.000 stridsdugliga män som kunde hantera spjut och sköld. Dessutom skaffade Amasja sig 100.000 legosoldater från Israel för en summa av 100 talenter i silver.

⁷ Men då kom en profet med ett budskap från Herren: Amasja! Använd inga soldater från Israel, för Herren är inte med dem.

⁸ Om du låter dem gå med dina trupper i strid, kommer du att bli besegrad hur bra ni än kämpar, för Gud har makt att både hjälpa och stjälpa.

⁹ Men pengarna! jämrade sig Amasja. Hur ska det gå med dem? Profeten svarade: Herren har makt att ge dig mycket mer än så!

¹⁰ Amasja skickade alltså hem legosoldaterna igen till Efraim, och de gav sig iväg kokande av ilska över förolämpningen.

¹¹ Men Amasja tog mod till sig och ledde sin armé till Saltdalen och dödade där 10.000 man från Seir.

¹² Ytterligare 10.000 togs till fånga. De fördes upp på en klippavsats och störtades över kanten, så att de krossades mot stenblocken nedanför.

¹³ Under tiden anföll de legosoldater, som blivit tillbakaskickade, flera av Judas städer i trakten av Bet-Horon och Samaria. De dödade 3.000 och tog med sig ett stort byte.

¹⁴ När kung Amasja vände tillbaka efter att ha slagit edomiterna, förde han med sig avgudar, som tagits från folket i Seir. Han satte till och med upp dem som sina egna gudar, bad till dem och tände rökelse till dem.

¹⁵ Detta gjorde att Herren blev mycket vred, och han sände en profet till Amasja som frågade: Varför ber du till gudar som inte ens kunde rädda sitt eget folk undan dig?

¹⁶ När blev du min rådgivare? svarade kungen. Sluta genast, annars ska jag döda dig!Profeten gick därifrån, men han gav kungen denna varning: Jag vet att Gud har bestämt sig för att förgöra dig, därför att du har tillbett dessa gudar och inte lyssnat till mitt råd.

¹⁷ Kung Amasja i Juda följde sedan sina rådgivares uppmaning och förklarade krig mot kung Joas i Israel, Joahas son och Jehus sonson.

¹⁸ Kung Joas svarade med denna liknelse: På Libanons berg fanns det en tistel, som sa till en ceder: 'Ge din dotter till hustru åt min son.' Just då kom ett vilddjur och trampade ner tisteln!

¹⁹ Du är väldigt stolt över att du har erövrat Edom, men jag råder dig att stanna hemma och inte befatta dig med mig, för då kommer du och hela Juda att råka illa ut.

²⁰ Men Amasja ville inte höra på detta, för Gud planerade att förgöra honom, därför att han hade tillbett Edoms gudar.

²¹ Då attackerade Joas och arméerna möttes i Bet-Semes i Juda.

²² Juda blev besegrat och trupperna flydde.

²³ Kung Joas i Israel tog den besegrade kung Amasja till fånga och förde honom till Jerusalem. Där gav han order om att 200 meter av tempelmuren skulle brytas ner från Efraimsporten till Hörnporten.

²⁴ Han bar ut alla skatter och guldkärl från templet, som stod under Obed-Edoms familjs vård, liksom alla skatter från palatset. Han tog också gisslan, innan han återvände med alltsammans till Samaria.

²⁵ Men kung Amasja i Juda överlevde kung Joas i Israel med femton år.

²⁶ Händelser under kung Amasjas regering finns återgivna i Judas och Israels kungars krönika.

²⁷ Där står också hur Amasja vände sig bort från Gud, hur hans folk sammansvor sig mot honom i Jerusalem, och hur han flydde till Lakis, dit folket förföljde honom och dödade honom.

²⁸ De tog hans döda kropp och förde den tillbaka med häst till Jerusalem och begravde den på den kungliga begravningsplatsen.