Add parallel Print Page Options

Salomos ordspråk

(10:1—22:16)

10 Salomos ordspråk.

En vis son är sin fars glädje
    men en dåraktig sin mors sorg.

Det man skaffat sig på orätt sätt för inget gott med sig,
    men rättfärdighet räddar från döden.

Herren låter inte den rättfärdige hungra,
    inte heller låter han den onde få det han vill ha.

Lata händer gör människan fattig,
    men flitiga händer för med sig rikedom.

En vis son skördar på sommaren,
    men en vanartad sover under skördetiden.

Välsignelser kröner den rättfärdige,
    men från den ondes mun flödar våld.

Den rättfärdiges minne är en välsignelse,
    men den ondes namn multnar bort.

Den vise tar till sig förmaningar,
    den som pratar strunt går det illa för.

En människa med integritet vandrar i trygghet,
    men den som går på orätta vägar råkar illa ut.

10 Ett listigt blinkande med ögonen sårar andra,
    pladder och tomt prat slutar i olycka.[a]

11 Den rättfärdiges ord är en källa till liv,
    men från de ondas mun kommer våld.

12 Hat underblåser gräl,
    men kärleken skyler alla brister.

13 Vishet finns på den klokes läppar,
    men den som saknar vett ska tuktas med ris.

14 Den vise sparar på sin kunskap,
    men dårens ord inbjuder till fördärv.

15 Den rikes förmögenhet är hans fästning,
    de fattigas armod blir deras fördärv.

16 Vad den rättfärdige förtjänar leder till liv
    men den ondes inkomst till synd.

17 Den som tar till sig förmaning visar vägen till livet,
    men den som struntar i tillrättavisning leder vilse.

18 Den som döljer hat är en lögnare
    och den som går med skvaller en dåre.

19 Den mångordige får svårt att undvika synd,
    men den vise förstår att styra sina läppar.

20 Den rättfärdiges tal är rent silver,
    men de ondas tankar är värdelösa.

21 Den rättfärdiges tal ger vägledning åt många,
    men dåren leds mot döden av sitt oförstånd.

22 Det är Herrens välsignelse som gör någon rik,
    egen möda lägger inget därtill.

23 En dåres nöje består i att göra det skamliga,
    den klokes i att vara vis.

24 Det som den onde fruktar händer honom,
    och vad de rättfärdiga hoppas på slår in.

25 När en storm kommer, sveps den onde bort,
    men den rättfärdige står fast förankrad i alla tider.

26 Som syra för tänderna och rök i ögonen
    är den late för den som anlitar honom.

27 Herrens fruktan förlänger livet,
    men de ondas år förkortas.

28 De rättfärdiga kan se framåt med glädje,
    men vad de ogudaktiga hoppas på blir till intet.

29 Herrens väg är den rättfärdiges tillflykt
    men fördärv för dem som gör orätt.

30 De rättfärdiga ska aldrig vackla,
    men de onda visas bort ur landet.

31 Den rättfärdiges tal flödar av vishet,
    men lögnarens mun ska tillslutas.

32 Den rättfärdige vet vad som bör sägas,
    men de ondas tal är bara fördärv.

11 Herren avskyr en falsk våg
    men gläds över rätt vikt.

Högfärden åtföljs av skam,
    ödmjukheten av vishet.

Den ärlige leds av sin redbarhet,
    de trolösas falskhet blir deras fall.

Rikedomen har inget värde på vredens dag,
    men rättfärdighet räddar från döden.

Den redbares rättfärdighet gör hans väg jämn,
    men den ondes ondska blir hans fall.

Den ärlige räddas av sin rättfärdighet,
    men de trolösa fångas av sina begär.

När den onde dör är hoppet ute,
    inget mer finns att vänta av hans kraft.

Den rättfärdige räddas ur nöden,
    den onde drabbas i hans ställe.

Den gudlöse fördärvar sin nästa med sina ord,
    men den rättfärdige räddas av kunskapen.

10 De rättfärdigas framgång blir till glädje för staden
    men de ondas undergång väcker jubelrop.

11 De rättsinnigas välsignelser bygger upp en stad,
    men de ondas ord river ner den.

12 Den som visar förakt för sin nästa saknar vett,
    men den förståndige tiger.

13 Den som skvallrar röjer hemligheter,
    men den som är pålitlig för dem inte vidare.

14 Utan ledarskap lider en nation nederlag,
    men med många rådgivare kan den räddas.

15 Den som går i borgen för en främling råkar illa ut,
    men den som avstår från handslag är trygg.

16 En älsklig[b] kvinna vinner ära,
    men våldsamma män vinner bara rikedom.[c]

17 Den barmhärtige gör sig själv gott,
    men den som är grym vållar sig själv skada.

18 Den onde gör en bedräglig vinst,
    men den som sår i rättfärdighet får en säker belöning.

19 Den verkligt rättfärdige vinner liv,
    men den som strävar efter det onda går mot sin död.

20 Herren avskyr den falske
    men gläder sig över den som lever oförvitligt.

21 Den onde kommer sannerligen inte att förbli ostraffad,
    men de rättfärdigas efterkommande går fria.

22 Som en guldring i ett gristryne
    är skönhet hos en kvinna som saknar vett.

23 De rättfärdiga kan se fram emot lycka,
    men de gudlösa kan bara hoppas på vrede.

24 Den som är generös får mer,
    den snåle blir bara allt fattigare.

25 Den frikostige blir rik,
    och den som ger andra att dricka får själv dricka.

26 Människor förbannar den som undanhåller sin säd
    men välsignar den som säljer.

27 Den som söker efter det goda finner lyckan,
    och den som söker efter det onda drabbas av det.

28 Den som förlitar sig på rikedom faller,
    men de rättfärdiga grönskar som löven.

29 Den som försummar sin familj kommer att ärva vind,
    och den dåraktige får bli den vises tjänare.

30 Den rättfärdiges frukt är ett livets träd,
    och den vise vinner själar.

31 Den rättfärdige får sin lön på jorden,
    hur mycket mer då den onde och syndaren!

12 Den som älskar fostran älskar kunskap.
    Den som tycker illa om tillrättavisning är oförståndig.

Den gode får Herrens behag,
    men intrigmakaren dömer han.

Ondskan ger inget fotfäste,
    men den rättfärdige står fast rotad.

En god hustru är sin mans krona
    men en skamlös som röta i hans ben.

Den rättfärdiges planer är rätta
    men de ondas råd bedrägliga.

De ondas ord bär på illvilliga planer,
    men i de rättsinnigas tal finns räddning.

De onda omstörtas och finns inte mer,
    men den rättfärdiges hus står stadigt.

Människan blir prisad efter sitt förstånd,
    men den dumme möts av förakt.

Det är bättre att leva enkelt, med en tjänare,
    än att låtsas vara viktig och sakna bröd.

10 Den rättfärdige sköter om sina djur,
    men den ondes omsorg är grymhet.

11 Den som odlar sin mark har tillräckligt med mat,
    men den som jagar efter tomhet saknar vett.

12 Den onde finner nöje i att fånga det onda,
    men den rättfärdige står orubbligt rotad.[d]

13 Den onde snärjs i sitt syndfulla prat,
    men den rättfärdige går oskadd ur nöden.

14 Mannen mättas med det goda han talar,
    och belönas av sina händers verk.

15 Den dumme anser sin väg vara rätt,
    men en vis man lyssnar till råd.

16 Den dumme tappar lätt humöret,
    men den kloke håller sig lugn när han blir förolämpad.

17 Ett trovärdigt vittne ger ett ärligt vittnesbörd,
    men ett falskt bedrar.

18 Den som talar tanklösa ord sårar som med svärd,
    men de visas ord helar.

19 Sanningens ord består för evigt,
    men lögnaktigt tal bara ett ögonblick.

20 Falskhet finns i de hjärtan som planerar det onda,
    men de som främjar det goda fylls av glädje.

21 Ingen olycka drabbar den rättfärdige,
    men de onda har fullt upp med problem.

22 Herren avskyr dem som talar lögner,
    men han gläder sig över de ärliga.

23 Den kloke döljer sin kunskap,
    men den dumme gör en stor affär av sin enfald.

24 Den flitiges hand får makt,
    men den late får tjäna som slav.

25 Bekymmer tynger människans hjärta,
    men ett vänligt ord ger uppmuntran.

26 Den rättfärdige är omsorgsfull i sitt umgänge,
    men den ondes väg leder vilse.

27 Den late fångar inget byte,
    men den flitige får rika skatter.

28 Den rättfärdiges väg leder till livet,
    ingen död finns på den vägen.[e]

13 En vis son tar vara på sin fars vägledning,
    men en uppstudsig son lyssnar inte på tillrättavisning.

Människans tal kan ge god näring,
    men de svekfulla hungrar efter våld.

Den som tänker på vad han säger bevarar sitt liv,
    men pratmakaren hamnar i fördärvet.

Den late har begär men får inget,
    medan den flitiges önskan blir uppfylld.

Den rättfärdige avskyr lögn,
    den onde handlar skamligt och fräckt.

Rättfärdighet bevarar den ärlige,
    men ondskan blir den gudlöses fall.

Den ene låtsas vara rik men har ingenting,
    en annan låtsas fattig, men äger mycket.

Den rike får betala en lösensumma för sitt liv.
    Den fattige hör inga hot.

De rättfärdigas ljus lyser klart,
    men de ondas lampa slocknar.

10 Högfärd leder till gräl,
    men den som lyssnar till råd är vis.

11 Lättvindigt vunnen rikedom försvinner lätt,
    men det som samlas efterhand växer.

12 Utdragen väntan gör hjärtat sjukt,
    men uppfylld önskan är ett livets träd.

13 Den som föraktar vägledning får betala för det,
    men den som respekterar lag och bud blir belönad.

14 Den vises undervisning är en källa till liv,
    som hjälper människan att undgå dödens snaror.

15 Gott omdöme möter uppskattning,
    men de trolösas väg leder till elände.

16 Den kloke handlar utifrån sin kunskap och insikt,
    men dåren visar upp sin dumhet.

17 En ond budbärare störtas i olycka,
    ett pålitligt sändebud för med sig läkedom.

18 Fattigdom och vanära kommer över den som föraktar vägledning,
    men den som låter sig tillrättavisas blir ärad.

19 Uppfylld önskan är ljuvlig för själen,
    men dåren avskyr att överge sin ondska.

20 Den som umgås med visa människor blir vis,
    men för den som slår följe med dårar går det illa.

21 Syndare förföljs av olycka,
    men de rättfärdiga belönas med det goda.

22 Den gode lämnar ett arv till sina barnbarn,
    men en syndares egendom sparas till de rättfärdiga.

23 På de fattigas åkrar kan det växa rikligt med föda,
    men den kan sopas bort av orättvisan.

24 Den som spar på riset hatar sin son,
    men den som älskar honom fostrar honom i tid.

25 De rättfärdiga äter sig mätta,
    men de gudlösa får gå omkring hungriga.

14 Visa kvinnor bygger upp sitt hus,
    medan dumma river ner det med egna händer.

Den som vandrar rakt fram fruktar Herren,
    den som går krokiga vägar föraktar honom.

Den dummes tal resulterar i ris för hans rygg,
    men de visa skyddas av sina ord.

En krubba utan oxar förblir ren,
    men det är oxarnas styrka som gör skörden riklig.

Ett sant vittne bedrar aldrig,
    men ett falskt vittne har bara lögner att komma med.

En hädare söker vishet men finner ingen,
    men den kommer lätt till den som har omdöme.

Håll dig borta från dåren,
    för från honom får du aldrig höra några kloka ord.

Den klokes vishet kan urskilja den rätta vägen,
    men dårars dumhet bedrar.

De dumma hånskrattar åt skuldoffer,[f]
    men hos de rättsinniga finns välvilja.

10 Varje hjärta känner sin egen sorg,
    och ingen annan kan dela dess glädje.

11 Den gudlöses hus rivs ner,
    men den rättsinniges boning blomstrar.

12 En väg som kan synas rätt för en människa
    kan ändå leda till döden.

13 Även hos den som skrattar kan hjärtat göra ont,
    och glädjen kan sluta i sorg.

14 Den trolöse får tillbaka vad han förtjänar,
    likaså belönas den gode.

15 Den okunnige tror allt som sägs,
    den kloke ger akt på sina steg.

16 Den vise fruktar och undviker faror,
    en dåre är arrogant och sorglös.

17 En hetsig man gör dumheter,
    en kallt beräknande man blir hatad.

18 De okunniga ärver dumhet,
    men de kloka kröns av kunskap.

19 De onda måste buga sig för de goda
    och de gudlösa vid de rättfärdigas portar.

20 Också av sina närmaste blir den fattige hatad,
    medan den rike har många vänner.

21 Den som föraktar sin medmänniska syndar.
    Lycklig är den som visar den fattige nåd.

22 De som planerar ondska far vilse,
    men de som planerar det som är gott finner nåd och trofasthet.

23 Arbete ger välstånd
    men tomt prat fattigdom.

24 De visas krona är deras rikedom
    och dårarnas deras dumhet.

25 Ett sant vittne räddar liv,
    men ett falskt vittne är en förrädare.

26 Den som fruktar Herren har ett tryggt fäste,
    och hans barn får där en tillflykt.

27 Herrens fruktan är en källa till liv,
    som hjälper människan att undgå dödens snaror.

28 Ett stort folk är en kungs ära,
    men utan det går fursten under.

29 Den som kan behärska sitt temperament är förståndig,
    men den hetsige visar bara upp sin dumhet.

30 Sinnesro ger kroppen hälsa,
    men avundsjuka är röta i benen.

31 Den som förtrycker den fattige förolämpar hans skapare,
    men den som hjälper de fattiga ärar honom.

32 Den gudlöse går under på grund av sin ondska,
    men den rättfärdige har en tillflykt ända in i döden.

33 I den förnuftiges hjärta bor visheten,
    bland dårarna låter den sig bli känd.[g]

34 Rättfärdighet upphöjer ett folk,
    men synd blir till folkens vanära.

35 En kung gläder sig över en vis tjänare,
    men hans vrede drabbar den som handlar skamligt.

15 Ett mjukt svar stillar vrede,
    men hårda ord leder till harm.

Den vises tal ger mycken kunskap,
    men dåren pladdrar dumheter.

Herren genomskådar allt
    och håller sitt öga på både de onda och de goda.

Helande ord är ett livets träd,
    men svekfulla ord krossar modet.

Den dumme förkastar sin fars fostran,
    men klok är den som låter sig tillrättavisas.

I den rättfärdiges hus finns en stor skatt,
    men den gudlöses inkomster fördärvas.

Den vises tal sprider kunskap,
    men det finns inte i dårens tankar.

Herren avskyr de ondas offer
    men gläder sig över de rättsinnigas böner.

Herren avskyr de gudlösas leverne,
    men älskar den som strävar efter rättfärdighet.

10 Den som överger vägen får en hård fostran[h]
    och den som hatar tillrättavisning måste dö.

11 Dödsriket och avgrunden ligger öppna för Herren.
    Hur mycket mer då människornas innersta!

12 Hädaren gillar inte att bli tillrättavisad,
    och han vill inte gå till de visa.

13 Ett glatt hjärta får ansiktet att utstråla glädje,
    men hjärtesorg gör människan modlös.

14 Den förnuftiges hjärta söker kunskap,
    men dåren matar sig själv med dumhet.

15 För den betryckte är varje dag en påfrestning,
    men för den som är nöjd är var dag en fest.

16 Det är bättre att äga lite och frukta Herren
    än att äga mycket och oroa sig.

17 En tallrik grönsaker med kärlek är bättre
    än en fin oxstek med hat.

18 En man med häftigt humör vållar strid,
    men den tålmodige lugnar ner grälet.

19 Den lates väg spärras av törne,
    men den rättsinnige tar sig fram på en banad väg.

20 En vis son är sin fars glädje,
    en dåraktig föraktar sin mor.

21 Den som saknar vett gläder sig över dumhet,
    men den förståndige håller en rak kurs.

22 Utan samråd går planerna i stöpet,
    men med många rådgivare lyckas man.

23 Det är en glädje för människan att kunna ge svar – 
    hur gott är inte ett ord i rätt tid!

24 Den förståndige vandrar uppåt på livets väg
    för att undvika dödsriket där nere.

25 Herren river ner den högfärdiges hus,
    men gränsen till änkors egendom beskyddar han.

26 Herren avskyr de gudlösas tankar,
    men vänliga ord är rena.

27 Med oärligt förtjänta pengar drar man olycka över hela familjen,
    men den som hatar mutor får ett långt liv.

28 Den rättfärdige överväger sitt svar,
    men ur den gudlöses mun flödar ondska.

29 Herren är långt borta från de onda,
    men han hör den rättfärdiges böner.

30 En vänlig blick gör hjärtat glatt,
    en god nyhet ger kroppen hälsa.

31 Den som lyssnar till nyttig kritik
    får vistas bland de visa.

32 Den som avvisar fostran föraktar sitt eget liv,
    men den som tar emot tillrättavisning får insikt.

33 Herrens fruktan lär ut vishet,
    och ödmjukhet är vägen till ära.

16 Människan gör upp planer,
    och Herren lägger svaret i hennes mun.

Människan kan anse sig vara ren,
    men Herren prövar sinnelaget.

Överlåt ditt arbete åt Herren,
    så kommer dina planer att lyckas.

Herren genomför allt enligt sina egna planer,
    även den gudlöses onda dag.

Herren avskyr alla högfärdiga.
    De kommer aldrig undan sitt straff.

Genom nåd och trofasthet sonas skuld.
    Genom Herrens fruktan undviks det onda.

När en människas liv behagar Herren,
    har han fred även med sina fiender.

Det är bättre att äga lite i rättfärdighet
    än att ohederligt skaffa sig mycket.

Människan planerar sin väg
    men Herren leder hennes steg.

10 Kungens ord är ett orakel,
    han ska inte döma orätt.

11 Rätt våg och vikt är från Herren,
    alla vikter har han gjort.

12 Kungar avskyr onda gärningar,
    för det är rättfärdigheten som befäster tronen.

13 Rättfärdigt tal behagar kungar,
    han värdesätter den som talar sanning.

14 Kungens vrede är en dödens budbärare,
    men en vis man kan mildra den.

15 Ljus uppsyn hos kungen betyder liv.
    Hans välvilja är som ett vårregn.

16 Att skaffa vishet är mycket bättre än guld,
    och gott omdöme mycket bättre än silver.

17 De rättsinnigas väg leder bort från det onda.
    Den som ger akt på sin väg bevarar sitt liv.

18 Stolthet slutar i fördärv
    och högfärd leder till fall.

19 Det är bättre att vara försynt bland de ödmjuka
    än att dela byte med de högmodiga.

20 Den som tar vara på ordet finner det goda.
    Lycklig är den som förtröstar på Herren.

21 Den vise kallas förståndig,
    och vältalighet främjar lärdomen.

22 De som äger insikt har en källa till liv,
    men dumhet är de dåraktigas straff.

23 Den vises tankar vägleder hans tal,
    det han säger främjar lärdom.

24 Vänliga ord är som honung,
    njutbara för själen och helande för kroppen.

25 En väg som kan synas rätt för en människa
    kan ändå leda till döden.

26 Arbetarens hunger får honom att arbeta,
    hans egen mun driver honom.

27 En ondsint man rotar fram det onda,[i]
    och hans prat är som förtärande eld.

28 Den falske sår splittring.
    Skvaller skiljer vänner åt.

29 Den våldsamme lockar sin nästa med sig
    och leder honom på orätta vägar.

30 Den som tittar under lugg bär på lömska planer,
    den som kniper ihop munnen bär något ont inom sig.

31 Grått hår är en ärekrona,
    något man vinner på rättfärdighetens väg.

32 Det är bättre att ha tålamod än att vara en hjälte.
    Det är bättre att behärska sig själv än att inta en stad.

33 Lotten kastas i knät,
    men det är Herren som avgör hur den faller.

17 En torr brödkant och frid är bättre
    än ett hus fullt med festmat och gräl.

En förståndig tjänare får råda över en oduglig son
    och dela arvet med bröderna.

Silver prövas i degeln och guld i smältugnen,
    men hjärtat prövas av Herren.

Den gudlöse lyssnar till onda tungor,
    och lögnaren är lyhörd för fördärvligt prat.

Att håna den fattige är att håna hans skapare.
    Den som gläder sig åt andras olycka går inte ostraffad.

De gamlas krona är barnbarnen,
    och sönernas stolthet är deras fäder.

Det passar sig inte för dåren att vara stor i orden,
    än mindre för en respektabel man att ljuga.

En magisk sten är mutor för sin givare,
    vart han än vänder sig har han framgång.

Den som skyler en överträdelse främjar kärleken,
    men den som gnatar om den skiljer vänner åt.

10 Att tillrättavisa en förnuftig är effektivare
    än hundra piskrapp på en dåre.

11 Den onde vill bara göra uppror.
    En grym budbärare ska sändas mot honom.

12 Det är bättre att möta en björn som berövats sina ungar
    än en dåre i hans dumhet.

13 Om någon betalar igen gott med ont,
    kommer olyckan aldrig att lämna hans hus.

14 Att börja ett gräl är som att släppa lös vatten ur en fördämning.
    Lägg därför ner saken innan striden bryter lös.

15 Att låta den skyldige gå fri och döma den oskyldige – 
    bådadera är något Herren avskyr.

16 Till vilken nytta är pengar i en dåres hand?
    Skulle han köpa visdom, han som ingen önskar?

17 En väns kärlek består alltid,
    och en broder är född för att hjälpa i nöd.

18 Den som ger sitt handslag
    och går i borgen för sin nästa har dåligt omdöme.

19 Den som älskar att gräla älskar synden,
    och den som gör sin port hög[j] inbjuder till fördärv.

20 Den som har ett fördärvat sinne finner inget gott,
    och den som ljuger råkar illa ut.

21 Att få en son som saknar vett för med sig sorg,
    en dåres far får ingen glädje.

22 Ett glatt hjärta har en helande verkan,
    men modlöshet blir som en torka in i märgen.

23 Den gudlöse tar mutor ur fickan
    för att förvränga rättvisan.

24 Den förståndige fäster sin blick vid visheten,
    men en dåres ögon blickar mot jordens ände.

25 En dåraktig son vållar sin far sorg
    och bedrövelse för den som fött honom.

26 Det är illa nog att bötfälla en rättfärdig,
    och rättvisan är satt ur spel när ädla människor bestraffas.

27 Den förståndige är försiktig med vad han säger,
    och den kloke har kontroll över sitt temperament.

28 Även den dumme anses vis så länge han är tyst,
    och kan verka förnuftig så länge han inte öppnar munnen.

18 Den enslige söker sitt[k]
    och går emot allt förnuft.

En dåre finner inget behag i förstånd,
    han vill bara vädra sina egna åsikter.

När en gudlös kommer, kommer också förakt,
    och med skammen följer vanära.

Människors ord är som djupa vatten,
    vishetens källa som en flödande bäck.

Det är fel att ta parti för den skyldige
    och vägra den oskyldige hans rätt.

Footnotes

  1. 10:10 Andra raden här är lika med andra raden i v. 8. Enligt bl.a. Septuaginta lyder andra raden här: en rättfram tillrättavisning leder till frid.
  2. 11:16 Det hebreiska ordet kan också betyda: en kvinna med skönhet, elegans, charm, vänlighet.
  3. 11:16 I versens senare del är innebörden osäker i grundtexten. Alternativa tolkningar är: …och de flitiga/driftiga vinner rikedom.
  4. 12:12 Grundtextens formulering är något svårförståelig; översättningen följer här Septuaginta.
  5. 12:28 Tanken i den senare delen av versen kan också vara att de som inte håller sig på den rättfärdiges väg leds in i döden; så bl.a. Septuaginta: …de ondsintas väg till döden.
  6. 14:9 Grundtextens innebörd är osäker. Enligt Septuaginta: I överträdarnas hus bor skuld.
  7. 14:33 Enligt bl.a. Septuaginta: …bland dårarna låter den sig inte bli känd.
  8. 15:10 Eller: Fostran är något ont för den som överger vägen…
  9. 16:27 Grundtextens innebörd är osäker.
  10. 17:19 Att göra porten hög tycks symbolisera en skrytsam mun.
  11. 18:1 Grundtextens innebörd är osäker.