Add parallel Print Page Options

Budskap om invadering och ödeläggelse

(1:2—2:17)

Gräshoppor

Herrens ord kom till Joel, Petuels son:

Hör här, ni äldste,
    lyssna, alla som bor i landet!
Har något sådant hänt under hela er livstid
    eller under era förfäders tid?
Ni ska berätta detta för era barn,
    och de ska berätta det för sina,
    och deras barn vidare för nästa generation:
Det som gräshopporna[a] lämnade kvar
    åt gräsgnagarna upp,
det som gräsgnagarna lämnade kvar
    åt gräsbitarna upp,
och det som gräsbitarna lämnade kvar
    åt gräsätarna upp.

Vakna, ni berusade, och gråt,
    klaga, ni drinkare!
För det nya vinet
    har ryckts bort från era läppar.
Ett folk har invaderat mitt land,
    starkt och oräkneligt,
med tänder som ett lejons
    och kindtänder som en lejoninnas.
Det har förstört min vingård
    och brutit mina fikonträd,
skalat dem nakna och kastat bort barken
    och lämnat grenarna vita.

Klaga som en jungfru,
    klädd i sorgdräkt efter sin ungdoms brudgum.
Det är slut med mat- och dryckesoffren
    i Herrens hus.
Herrens tjänare, prästerna, klagar.
10     Fältet är förött,
marken klagar.
    Säden är förstörd,
det nya vinet förtorkat,
    och oljan sinar.

11 Jordbrukarna står där med skam,
    vinodlarna klagar
för vetets och kornets skull,
    för åkerns skörd är förstörd.
12 Vinstocken är förtorkad
    och fikonträdet vissnat.
Granatträd, palmer, äppelträd,
    alla markens träd har torkat ut
och människors glädje förtvinat.

Uppmaning till klagan

13 Klä er i sorgdräkt och klaga,
    ni präster!
Jämra er, ni som tjänar vid altaret!
    Kom, vaka natten igenom i sorgdräkt,
ni min Guds tjänare!
    För mat- och dryckesoffer
finns inte längre i er Guds hus.
14     Utlys en helig fasta
och kalla till en högtidssamling.
    Samla de äldste
och alla som bor i landet
    till Herrens, er Guds hus,
och ropa till Herren.

15 Ve, vilken dag!
    Herrens dag är nära.
Den kommer som förödelse
    från den Väldige.

16 Har inte levebrödet tagits bort inför våra ögon,
    och glädjen och fröjden i vår Guds hus?
17 Utsädet ligger förtorkat under jordklumparna,
    förrådshusen ligger i ruiner
och sädesmagasinen i spillror,
    för säden har torkat bort.
18 Hur stönar inte boskapen!
    Boskapshjordarna irrar omkring,
då det finns inget bete för dem.
    Även fårhjordarna lider.

19 Till dig, Herre, ropar jag!
    En eld har förtärt de öppna betesmarkerna
och en låga bränt upp alla träd.
20     Till och med de vilda djuren ropar till dig,
för bäckarna är uttorkade,
    och en eld har förtärt
de öppna betesmarkerna.

Footnotes

  1. 1:4 I grundtexten finns i denna vers, liksom i 2:25, fyra olika ord för gräshoppor, och översättningen av dem är osäker.