och någon av eder då sade till denne: »Gå i frid, kläd dig varmt, och ät dig mätt» -- vartill gagnade detta, såframt han icke därjämte gåve honom vad hans kropp behövde?
och ni säger till honom: Ja, adjö då, och Gud välsigne dig, håll dig varm och ät dig mätt, och inte ger honom kläder eller mat, vad ligger det för värde i ett sådant handlingssätt?