Psaltaren 79-80

Svenska Folkbibeln

Gud, hednafolken har fallit in i din arvedel,
de har orenat ditt heliga tempel,
    de har gjort Jerusalem till en stenhop.
² De har givit dina tjänares kroppar
    till mat åt himlens fåglar,
dina frommas kött åt markens djur.
³ De har utgjutit deras blod som vatten
runt omkring Jerusalem,
    ingen fanns som begravde dem.
⁴ Vi föraktas av våra grannar,
    vi hånas av dem som är omkring oss.

⁵ Hur länge, Herre?
    Skall du vredgas för evigt?
Hur länge skall din iver brinna som eld?
⁶ Utgjut din vrede över hednafolken
    som inte känner dig,
över riken som inte åkallar ditt namn.
⁷ Ty de har ätit upp Jakob
    och förstört hans boning.
⁸ Tillräkna oss inte våra fäders missgärningar,
låt din barmhärtighet snart komma oss till mötes,
ty vi har sjunkit mycket djupt.
⁹ Hjälp oss, du vår frälsnings Gud,
    för ditt namns äras skull!
Rädda oss och förlåt oss våra synder
för ditt namns skull!
¹⁰ Varför skulle hednafolken få säga:
"Var är nu deras Gud?"
Låt det inför våra ögon bli känt bland hednafolken,
hur du hämnas dina tjänares utgjutna blod.
¹¹ Låt de fångnas klagorop komma inför ditt ansikte,
låt dödens barn få leva genom din starka arm.
¹² Låt våra grannar få sjufalt igen
    för sina smädelser mot dig, Herre.

¹³ Vi som är ditt folk och får i din hjord,
vi vill tacka dig för evigt,
    vi vill förkunna ditt lov från släkte till släkte.

² Lyssna, du Israels herde,
    du som leder Josef som en hjord,
du som tronar på keruberna,
    träd fram i glans.
³ Låt din makt vakna upp till att gå
    framför Efraim och Benjamin och Manasse.
Kom till vår frälsning.
⁴ Gud upprätta oss,
    låt ditt ansikte lysa så att vi blir frälsta.

⁵ Herre Gud Sebaot,
    hur länge skall du vredgas på ditt folks bön?
⁶ Du har låtit dem äta tårars bröd
    och givit dem tårars dryck i fullt mått.
⁷ Du gör oss till ett stridsämne för våra grannar,
och våra fiender hånar oss.
⁸ Gud Sebaot, upprätta oss,
    låt ditt ansikte lysa så att vi blir frälsta.

⁹ En vinstock flyttade du från Egypten,
du jagade bort hednafolken och planterade den.
¹⁰ Du röjde rum för den
    och den slog rot och uppfyllde landet.
¹¹ Bergen övertäcktes av dess skugga
och Guds cedrar av dess rankor.
¹² Den bredde ut sina revor ända till havet
och sina skott ända till floden.
¹³ Varför har du brutit ner dess mur,
så att alla som går förbi kan plocka av den?
¹⁴ Vildsvinet från skogen frossar på den,
smådjuren på marken äter av den.
¹⁵ Gud Sebaot, vänd åter,
    blicka ner från himlen,
se till och vårda dig om denna vinstock!
¹⁶ Skydda den vinstock som din högra hand har planterat,
den son som du har fostrat åt dig.
¹⁷ Den är förbränd av eld och nerhuggen.
Inför din förebrående blick går de under.

¹⁸ Håll din hand över mannen vid din högra sida,
över den människoson som du har fostrat åt dig.
¹⁹ Då skall vi inte vika ifrån dig.
    Behåll oss vid liv, och vi skall åkalla ditt namn.
²⁰ Herre Gud Sebaot, upprätta oss,
    låt ditt ansikte lysa så att vi blir frälsta.