Psaltaren 51-53

Svenska Folkbibeln

³ Gud, var mig nådig enligt din godhet,
utplåna mina överträdelser enligt din stora barmhärtighet.
⁴ Två mig ren från min missgärning,
rena mig från min synd.
⁵ Ty jag känner mina överträdelser
    och min synd är alltid inför mig.
⁶ Det är mot dig jag har syndat
    och gjort det som är ont i dina ögon.
Du är rättfärdig när du talar,
    du är ren när du dömer.
⁷ Se, i synd är jag född,
    och i synd blev jag till i min moders liv.
⁸ Du vill ju ha sanning i mitt innersta,
lär mig då vishet i mitt hjärtas djup.
⁹ Rena mig med isop, så att jag blir ren,
två mig, så att jag blir vitare än snö.
¹⁰ Låt mig få höra fröjd och glädje,
    låt de ben som du har krossat få jubla.
¹¹ Vänd bort ditt ansikte från mina synder,
utplåna alla mina missgärningar.
¹² Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta
    och ge mig på nytt en frimodig ande.
¹³ Förkasta mig inte från ditt ansikte
och tag inte din helige Ande ifrån mig.
¹⁴ Låt mig åter få jubla över din frälsning
och håll mig uppe med en villig ande.
¹⁵ Jag vill lära överträdarna dina vägar,
så att syndare omvänder sig till dig.

¹⁶ Rädda mig från blodskulder, Gud,
du min frälsnings Gud,
    så skall min tunga jubla över din rättfärdighet.
¹⁷ Herre, öppna mina läppar,
    så skall min mun förkunna ditt lov.
¹⁸ Slaktoffren gläder dig inte,
    annars skulle jag ge dig sådana,
brännoffren tycker du inte om.
¹⁹ Offer som Gud vill ha är en förkrossad ande,
ett förkrossat och bedrövat hjärta
    föraktar du inte, Gud.

²⁰ Gör väl mot Sion i din nåd,
    bygg upp Jerusalems murar.
²¹ Då skall du glädja dig åt rätta offer,
brännoffer och heloffer,
    då skall tjurar offras på ditt altare.

³ Varför skryter du med det onda, du som är så mäktig?
Guds nåd varar för alltid.
⁴ Din tunga tänker ut fördärv,
    den är lik en skarp rakkniv,
du handlar bedrägligt.
⁵ Du älskar ont mer än gott,
    lögn mer än sanning. Sela.
⁶ Du älskar allt tal som gör skada,
    du falska tunga.
⁷ Därför skall Gud slå ner dig för alltid,
gripa dig och rycka dig ut ur din hydda,
utrota dig ur de levandes land. Sela.
⁸ De rättfärdiga skall se det och frukta,
de skall le åt honom:
⁹ "Se, där är en man
    som ej gjorde Gud till sitt värn!
Han litade på sin stora rikedom,
    han sökte styrka genom att roffa åt sig."

¹⁰ Men jag är som ett grönskande olivträd i Guds hus.
Jag förtröstar på Guds nåd,
    alltid och för evigt.
¹¹ Jag skall alltid tacka dig
    för vad du har gjort.
Inför dina fromma skall jag hoppas på ditt namn,
ty det är gott.

² Dåren säger i sitt hjärta:
    "Det finns ingen Gud."
Onda och avskyvärda är deras gärningar,
ingen finns som gör det goda.
³ Gud blickar ner från himlen
    på människors barn
för att se om det finns någon förståndig,
någon som söker Gud.
⁴ Alla har avfallit,
    alla är fördärvade.
Ingen finns som gör det goda,
    inte en enda.

⁵ Förstår de ingenting,
    alla dessa ogärningsmän,
som äter mitt folk som om de åt bröd
och som inte åkallar Gud?
⁶ Där grips de av förfäran
    men ingenting finns att frukta,
ty Gud skingrar deras ben
    när de lägrar sig mot dig.
Du låter dem komma på skam,
    ty Gud har förkastat dem.

⁷ O att det från Sion kom frälsning för Israel!
När Gud gör slut på sitt folks fångenskap,
då skall Jakob jubla, Israel glädja sig.