Joel 1-3
Svenska Folkbibeln
Guds dom genom gräshoppor
1 Herrens ord, som kom till Joel, Petuels son.
2 Hör detta, ni äldste,
lyssna, alla ni som bor i landet.
Har något sådant skett i era dagar
eller under era fäders tid?
3 Det här skall ni berätta för era barn,
era barn skall säga det till sina barn,
och deras barn till ett kommande släkte.
4 Det som blev kvar efter gräsgnagarna
åt gräshopporna upp,
det som blev kvar efter gräshopporna
åt gräsbitarna upp,
och det som blev kvar efter gräsbitarna
åt gräsätarna upp.
5 Vakna upp, ni som är druckna, och gråt,
jämra er, ni alla som dricker vin,
över att druvsaften har tagits bort från er mun.
6 Ty ett hednafolk har dragit upp över mitt land,
ett mäktigt folk som ingen kan räkna,
med tänder som ett lejon
och kindtänder som en lejoninna.
7 De har ödelagt min vinstock
och förstört mitt fikonträd,
skalat dem nakna och kastat bort barken,
vita har grenarna lämnats.
8 Klaga likt en brud som bär sorgdräkt
efter sin ungdoms brudgum.
9 Matoffer och drickoffer har tagits bort
från Herrens hus,
prästerna, Herrens tjänare, sörjer.
10 Fältet är ödelagt,
marken sörjer,
ty säden är förstörd.
Det nya vinet har torkat bort,
och oljan har sinat.
11 Stå med skam, ni jordbrukare,
jämra er, ni vinodlare,
över vetet och över kornet,
ty skörden på fälten är förstörd.
12 Vinstocken är förtorkad
och fikonträdet har vissnat,
granatträdet, palmen och äppelträdet,
ja, alla träd på marken har torkat bort,
glädjen har vissnat bort från människors barn.
13 Kläd er i säcktyg och klaga, ni präster,
jämra er, ni som tjänar vid altaret.
Gå in och sitt i säcktyg hela natten,
ni min Guds tjänare,
ty matoffer och drickoffer finns inte längre i er Guds hus.
14 Pålys en helig fasta,
lys ut en högtidsförsamling.
Samla de äldste,
samla alla som bor i landet,
till Herrens, er Guds, hus,
och ropa till Herren.
15 Ve oss, vilken dag!
Ty Herrens dag är nära,
som förödelse från den Allsmäktige kommer den.
16 Har inte vårt levebröd tagits bort
inför våra ögon,
glädje och fröjd
från vår Guds hus?
17 Utsädet ligger förtorkat
under klumpar av jord,
förrådshusen står öde
och ladorna förfaller,
ty säden har torkat bort.
18 Hur stönar inte boskapen!
Kreaturshjordarna irrar omkring,
de finner inget bete.
Även fårhjordarna går under.
19 Till dig, Herre, ropar jag,
ty en eld
har förtärt betet i öknen
och en eldslåga
har förbränt träden på marken.
20 Också de vilda djuren
längtar efter dig,
ty vattenbäckarna har torkat ut
och en eld
har förtärt betet i öknen.
Herrens dag
2 Blås i horn på Sion, låt larmet ljuda på mitt heliga berg,
så att alla som bor i landet darrar.
Ty Herrens dag kommer,
ja, den är nära,
2 en dag av mörker och tjocka,
en dag av moln och dimma.
Likt en gryning som breder ut sig över bergen
kommer ett stort och mäktigt folk,
vars like inte har funnits
och aldrig skall uppstå igen
under kommande släkten.
3 Framför dem går en förtärande eld,
bakom dem en förbrännande låga.
Som Edens lustgård låg landet framför dem,
bakom dem är öde öken.
Undan dem finns ingen räddning.
4 De liknar hästar,
som stridshästar rusar de i väg.
5 Med ett ljud som av vagnar
spränger de fram över bergens toppar,
med ett dån som av eld
när den förtär strå.
De är som ett mäktigt folk,
ordnat till strid.
6 Inför dem grips folken av ångest,
alla ansikten skiftar färg.
7 Som hjältar jagar de i väg,
likt stridsmän stiger de upp på murarna.
Var och en går sin väg rakt fram,
ingen viker av från sin stråt.
8 Den ene tränger inte den andre,
var och en går sin givna bana.
Mitt igenom vapnen störtar de fram
utan att hejdas.[a]
9 De stormar in i staden,
rusar fram på murarna,
klättrar upp på husen,
går in genom fönstren som tjuvar.
10 Inför dem darrar jorden,
himlen bävar,
solen och månen förmörkas,
stjärnorna mister sitt sken.
11 Herren låter sin röst höras
framför sin här.
Mycket stort är hans härläger,
stark är den som utför hans order.
Ty stor är Herrens dag
och mycket fruktansvärd.
Vem kan uthärda den?
Kallelse till omvändelse
12 Men nu, säger Herren,
vänd om till mig av hela ert hjärta,
med fasta, gråt och klagan.
13 Riv sönder era hjärtan, inte era kläder,
och vänd om till Herren, er Gud.
Ty nådig och barmhärtig är han,
sen till vrede och stor i nåd,
och han ångrar det onda.
14 Vem vet, kanske vänder han om och ångrar sig
och lämnar en välsignelse kvar efter sig
till matoffer och drickoffer
åt Herren, er Gud.
15 Blås i horn på Sion,
pålys en helig fasta,
lys ut en helig sammankomst.
16 Samla folket,
helga församlingen,
kalla samman de äldste,
samla de små barnen,
också dem som diar vid bröstet.
Må brudgummen komma ut ur sin kammare
och bruden ut ur sitt gemak.
17 Må prästerna, Herrens tjänare,
gråta mellan förhuset och altaret och säga:
" Herre, skona ditt folk
och låt inte din arvedel hånas
och bli till en nidvisa bland hednafolken.
Varför skulle man få säga bland folken:
Var är nu deras Gud?"
Herrens svar
18 Då fylldes Herren av nitälskan för sitt land,
och han förbarmade sig över sitt folk.
19 Herren svarade och sade till sitt folk:
Se, jag skall sända er
säd och vin och olja,
så att ni blir mätta.
Och jag skall inte längre
låta hednafolken förakta er.
20 Fienden från norr
skall jag driva långt bort ifrån er,
jag skall driva ut honom till ett torrt och öde land,
hans förtrupp till havet i öster
och hans eftertrupp till havet i väster.
Stank skall stiga upp från honom,
ja, vedervärdig lukt skall stiga upp från honom,
ty stora ting har han gjort.
21 Frukta inte, du land,
utan fröjda dig och gläds,
ty stora ting har Herren gjort.
22 Frukta inte, ni djur på fältet,
ty betesmarkerna i öknen grönskar,
och träden bär sin frukt,
fikonträden och vinstockarna
ger sin rikedom.
23 Fröjda er, ni Sions barn,
var glada i Herren, er Gud,
ty han har givit er Läraren[b] som ger rättfärdighet.
Han skall låta rikligt med regn komma ner över er,
både höstregn och vårregn som tidigare.
24 Så skall logarna fyllas med säd
och pressarna flöda över av vin och olja.
25 Jag skall ersätta er för de årsgrödor
som åts upp av gräshopporna och gräsbitarna,
av gräsätarna och gräsgnagarna,
den stora här som jag sände ut mot er.
26 Ni skall äta och bli mätta,
och ni skall lova Herrens, er Guds, namn,
hans som har handlat så underbart med er,
och mitt folk skall aldrig mer komma på skam.
27 Ni skall förstå att jag är mitt i Israel,
att jag är Herren, er Gud, och ingen annan.
Och mitt folk skall aldrig komma på skam.
28 Och det skall ske därefter
att jag skall utgjuta min Ande över allt kött.
Era söner och era döttrar skall profetera,
era gamla män skall ha drömmar,
era unga män skall se syner.
29 Också över tjänare och tjänarinnor
skall jag i de dagarna utgjuta min Ande.
30 Och jag skall låta tecken synas
på himlen och på jorden:
blod, eld och rökpelare.
31 Solen skall vändas i mörker
och månen i blod,
innan Herrens dag kommer,
den stora och fruktansvärda.
32 Och det skall ske
att var och en som åkallar Herrens namn
skall bli frälst.
Ty på Sions berg och i Jerusalem
skall det finnas en räddad skara så som Herren har sagt,
bland kvarlevan som Herren kallar.
Guds dom över Israels fiender
3 Ty se, i de dagarna och på den tiden,
när jag gör slut på
Judas och Jerusalems fångenskap,
2 skall jag samla alla hednafolk
och föra dem ner till Josafats[c] dal.
Där skall jag hålla dom över dem
för mitt folks, min arvedel Israels, skull,
som de har förskingrat bland hednafolken.
De har delat mitt land
3 och kastat lott om mitt folk.
En sköka betalade de med en pojke,
och en flicka sålde de för vin som de drack upp.
4 Och du Tyrus och du Sidon, och ni Filisteens alla trakter, vad vill ni mig? Vill ni vedergälla mig för något? Om ni vill hämnas på mig, skall jag snabbt och med hast låta er hämnd vända tillbaka över era egna huvuden, 5 eftersom ni har tagit mitt silver och mitt guld och fört det dyrbaraste jag ägde in i era tempel. 6 Folket i Juda och Jerusalem har ni sålt till grekerna för att de skulle sändas bort från sitt land. 7 Se, jag skall väcka upp dem från den ort dit ni har sålt dem, och det ni har gjort skall jag låta komma över era egna huvuden. 8 Jag skall sälja era söner och döttrar till folket i Juda och de skall sälja dem till sabeerna,[d] ett folk långt bort i fjärran land. Ty så har Herren talat.
9 Ropa ut detta bland hednafolken,
kalla till helig strid.
Väck upp hjältarna,
låt alla krigsmän komma och rycka fram.
10 Smid era plogbillar till svärd
och era vingårdsknivar till spjut.
Låt den svage säga: "Jag är stark."
11 Skynda er att komma,
alla ni hednafolk häromkring,
och församla er.
Sänd, Herre, dina hjältar dit ner.
12 Låt hednafolken resa sig och dra ut
till Josafats dal,
ty där skall jag sitta till doms
över alla hednafolk häromkring.
13 Låt lien gå, ty skörden är mogen.
Kom och trampa, ty pressen är full,
presskaren flödar över,
ty deras ondska är stor.
14 Det är skaror på skaror i Domens dal,
ty Herrens dag är nära i Domens dal.
15 Solen och månen förmörkas,
och stjärnorna mister sitt sken.
16 Herren ryter från Sion,
från Jerusalem låter han sin röst höras,
så att himlen och jorden bävar.
Men Herren är en tillflykt för sitt folk,
ett skydd för Israels barn.
17 Och ni skall förstå att jag är Herren, er Gud,
som bor på Sion, mitt heliga berg.
Jerusalem skall vara heligt,
och främlingar skall inte mer ta vägen genom henne.
18 Och det skall ske på den tiden
att bergen skall drypa av druvsaft
och höjderna flöda av mjölk.
Alla bäckar i Juda
skall flöda av vatten.
En källa skall utgå från Herrens hus
och vattna Akaciedalen.
19 Egypten skall bli en ödemark
och Edom en öde öken,
därför att de har brukat våld mot Juda folk
och utgjutit oskyldigt blod i deras land.
20 Juda skall vara bebott för alltid
och Jerusalem från släkte till släkte.
21 Jag skall utplåna deras blodskulder,
dem som jag inte redan har utplånat.
Herren bor på Sion.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln