Jeremia 12-14
Svenska Folkbibeln
Profeten undrar över Herrens handlande
12 Rättfärdig är du, Herre, när jag vill gå till rätta med dig.
Ändå måste jag tala med dig om dina domslut.
Varför lyckas de ogudaktiga så väl?
Varför lever alla trolösa så trygga?
2 Du planterar dem och de slår rot,
de växer och bär frukt.
Nära är du i deras mun,
men långt borta från deras innersta.
3 Men du, Herre, känner mig.
Du ser mig och prövar
hur mitt hjärta är mot dig.
Ryck bort dem som får till slakt
och förbered dem för dagen då de skall dödas.
4 Hur länge skall landet sörja
och gräset på marken förtorka,
så att både fyrfotadjur och fåglar går under
på grund av invånarnas ondska?
De säger: "Han kan inte se vår framtid."
Guds svar
5 Om du springer ikapp med fotgängare och de tröttar ut dig,
hur skulle du då kunna tävla med hästar?
Det må vara att du känner dig trygg i fredligt land,
men hur skall du klara dig i Jordanbygdens täta snår?
6 Dina bröder och din fars hus, också de är trolösa mot dig.
De ropar för full hals bakom din rygg.
Lita inte på dem,
även om de talar vänligt med dig.
7 Jag har övergivit mitt hus,
lämnat mitt arv,
och givit min älskade
i fiendens hand.
8 Min arvedel blev mot mig
som ett lejon i skogen.
Hon har höjt sin röst mot mig,
därför hatar jag henne.
9 Har inte min arvedel blivit för mig
som en spräcklig rovfågel,
som angrips av andra rovfåglar runt omkring?
Gå och samla ihop alla markens djur
och låt dem komma för att äta!
10 Många herdar har fördärvat min vingård
och trampat ner mitt land.
De har gjort mitt härliga land till en öde öken,
till en ödemark.
11 Sörjande och öde ligger det framför mig.
Hela landet ligger öde,
ty ingen bryr sig om det.
12 Över alla höjder i öknen rycker plundrare fram,
ty Herrens svärd slukar allt
från den ena änden av landet till den andra.
Ingen kan känna sig trygg.
13 De har sått vete men skördat törne.
Förgäves tröttar de ut sig.
Ni kommer att skämmas över er gröda
på grund av Herrens brinnande vrede.
Israels grannar
14 Så säger Herren om alla onda grannar som förgriper sig på det arv jag har givit åt mitt folk Israel: Se, jag skall rycka bort dem ur deras land och Juda hus skall jag rycka undan ifrån dem. 15 Men sedan jag har ryckt bort dem, skall jag åter förbarma mig över dem och låta dem komma tillbaka, var och en till sin arvedel, var och en till sitt land. 16 Om de då verkligen lär sig mitt folks vägar så att de svär vid mitt namn: "Så sant Herren lever", liksom de förut lärde mitt folk att svära vid Baal, då skall de bli upprättade mitt ibland mitt folk. 17 Men om de inte vill lyssna skall jag fullständigt rycka bort det folket och förgöra det, säger Herren.
Profetens höftskynke
13 Då sade Herren till mig: "Gå och köp dig ett höftskynke av linne och sätt det omkring dina höfter, men låt det inte bli vått." 2 Jag köpte ett höftskynke, som Herren hade befallt, och satte det omkring mina höfter. 3 Då kom Herrens ord till mig för andra gången. Han sade: 4 "Tag höftskynket som du har köpt och som du bär omkring dina höfter och stå upp och gå till Eufrat och göm det i en bergsskreva." 5 Och jag gick och gömde det vid Eufrat, så som Herren hade befallt mig.
6 En lång tid därefter sade Herren till mig: "Stå upp och gå till Eufrat och hämta höftskynket som jag befallde dig att gömma där." 7 Jag gick då bort till Eufrat och grävde och tog fram höftskynket från det ställe där jag hade gömt det. Men se, nu var höftskynket fördärvat och det dög inte längre till någonting.
8 Då kom Herrens ord till mig. Han sade: 9 Så säger Herren: På samma sätt skall jag göra slut på Judas och Jerusalems stora högmod. 10 Detta onda folk, som inte vill lyssna till mitt ord utan följer sitt hårda hjärta och håller sig till andra gudar, tjänar och tillber dem, det skall bli som detta höftskynke som inte duger till något. 11 Ty liksom en mans höftskynke sluter sig tätt omkring hans höfter, så lät jag hela Israels hus och hela Juda hus sluta sig till mig, säger Herren, för att de skulle vara mitt folk, till berömmelse, pris och ära för mig. Men de ville inte lyssna.
Juda liknas vid ett vinkärl
12 Säg därför till dem: Så säger Herren, Israels Gud: Alla vinkärl är till för att fyllas med vin. Och när de då säger till dig: "Skulle vi inte veta att alla vinkärl är till för att fyllas med vin?" 13 så svara dem: Så säger Herren: Se, jag skall fylla alla dem som bor i detta land så att de blir berusade, kungarna som sitter på Davids tron, prästerna och profeterna, ja, alla Jerusalems invånare. 14 Och jag skall krossa dem, den ene mot den andre, både fäder och barn, säger Herren. Jag skall inte förbarma mig, inte vara skonsam och inte ha medlidande, så att jag låter bli att förgöra dem.
Ohörsamhet leder till fångenskap
15 Hör och lyssna till detta,
var inte högmodiga, ty Herren har talat.
16 Ge Herren, er Gud, ära
innan han låter mörkret komma
och innan era fötter snubblar på bergen när det skymmer.
Ni väntar på ljus,
men han skall förvandla det till dödsskugga,
till tjockt mörker.
17 Men vill ni inte höra på detta,
skall jag i det fördolda gråta över sådant högmod.
Bittert gråter jag och tårar strömmar från mina ögon,
därför att Herrens hjord förs bort i fångenskap.
18 Säg till kungen och kungamodern:
Stig ner från er tron,
ty den praktfulla kronan
har fallit från era huvuden.
19 Städerna i Negev är stängda
och ingen finns som öppnar dem.
Hela Juda är bortfört i fångenskap,
ja, bortfört helt och hållet.
20 Lyft er blick och se dem som kommer norrifrån.
Var är hjorden du fick,
din härliga hjord?
21 Vad kommer du att säga,
när han till härskare över dig sätter män
som du själv har gjort till dina förtroliga vänner?
Skall du då inte gripas av vånda
som en kvinna i födslosmärtor?
22 Men om du säger i ditt hjärta:
"Varför har detta hänt mig?"
så vet att det var för din stora missgärnings skull
som ditt mantelsläp lyftes upp
och din kropp utsattes för våld.
23 Kan en nubier förvandla sin hud
eller en leopard sina fläckar?
Då skulle också ni kunna göra gott,
ni som är så vana att göra ont.
24 Därför vill jag skingra dem likt strå som förs bort
av ökenvinden.
25 Detta skall vara din lott,
den del du får av mig, säger Herren,
därför att du har glömt mig
och förtröstat på lögn.
26 Därför skall jag också dra upp mantelsläpet över ditt ansikte,
så att man får se din skam,
27 ditt äktenskapsbrott, ditt liderliga frustande,
din skamliga otukt.
På höjderna och på fältet
har jag sett dina vedervärdigheter.
Ve dig, Jerusalem!
Hur länge skall det dröja innan du blir ren?
Den stora torkan
14 Detta är Herrens ord till Jeremia angående torkan.
2 Juda sörjer,
dess portar tynar bort,
de lutar sig sörjande mot jorden,
och ett klagorop stiger upp från Jerusalem.
3 De mäktiga sänder sina tjänare efter vatten,
men när de kommer till dammarna
finner de inget vatten
utan måste vända tillbaka med tomma kärl.
De är skamsna och förtvivlade
och täcker huvudet.
4 Eftersom marken spricker upp,
då det inte regnar i landet,
står jordbrukarna med skam
och täcker sina huvuden.
5 Också hinden på fältet
överger sin nyfödda kalv,
därför att det inte finns något grönt.
6 Vildåsnorna står på höjderna
och flämtar efter luft som schakaler.
Deras ögon är matta,
ty det finns inget gräs.
7 Även om våra missgärningar vittnar mot oss,
grip ändå in, för ditt namns skull, Herre.
Ja, gång på gång har vi avfallit och syndat mot dig.
8 Du Israels hopp,
dess frälsare i nödens tid,
varför är du som en främling i landet,
lik en vägfarande som stannar för en natt?
9 Varför är du som en rådlös man,
lik en hjälte som inte kan hjälpa?
Du finns ju mitt ibland oss, Herre,
och vi är uppkallade efter ditt namn.
Överge oss inte!
10 Så säger Herren om detta folk:
På detta sätt vill de gärna driva omkring,
de håller inte sina fötter i styr.
Därför har Herren inte behag till dem.
Han minns nu deras missgärning
och skall straffa dem för deras synder.
11 Herren sade till mig: Du skall inte be om något gott för detta folk. 12 Ty även om de fastar vill jag inte lyssna till deras rop, och även om de offrar brännoffer och matoffer finner jag ingen glädje i dem, utan jag tänker göra slut på dem med svärd, hungersnöd och pest. 13 Då sade jag: "O, Herre, Herre! Profeterna säger ju till dem: Ni skall inte se något svärd, inte heller skall hungersnöd drabba er, utan jag skall ge er en varaktig fred på denna plats."
14 Men Herren sade till mig: Profeterna profeterar lögn i mitt namn. Jag har inte sänt dem eller givit dem någon befallning eller talat till dem. Falska syner, tomma spådomar, löst prat och sina egna hjärtans svek är vad de profeterar för er. 15 Därför säger Herren så om de profeter som profeterar i mitt namn fast jag inte har sänt dem, de som säger att svärd och hungersnöd inte skall komma i detta land: Genom svärd och hunger skall dessa profeter gå under. 16 Och folket som de profeterar för, männen och deras hustrur, deras söner och döttrar, skall kastas ut på Jerusalems gator slagna av hunger och svärd och ingen skall begrava dem. Jag skall låta deras ondska drabba dem själva.
17 Tala till dem detta ord:
Natt och dag strömmar tårar från mina ögon,
och må de inte upphöra,
ty jungfrun, dottern mitt folk,
har drabbats av ett förkrossande slag,
av ett svårt och oläkligt sår.
18 Går jag ut på fälten
ligger där män genomborrade av svärd,
och kommer jag in i staden
möts jag av hungerns plågor.
Både profet och präst
drar vidare mot ett land de inte känner.
Profetens förbön
19 Har du då alldeles förkastat Juda?
Känner du avsky för Sion?
Eller varför har du slagit oss
så att ingen kan bota oss?
Vi väntar på välgång,
men inget gott kommer,
på en tid med läkedom,
men se, förskräckelse råder.
20 Herre, vi erkänner vår ogudaktighet
och våra fäders missgärning,
ty vi har syndat mot dig.
21 För ditt namns skull:
Förkasta oss inte,
låt inte din härlighets tron bli föraktad.
Kom ihåg ditt förbund med oss
och bryt det inte.
22 Kan någon av hednafolkens förgängliga avgudar ge regn?
Kan himlen av sig själv låta skurar falla?
Nej, endast du, Herre, vår Gud!
Vi hoppas på dig,
ty du har gjort allt detta.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln