16 Jag hör det och darrar i mitt innersta,
vid dånet skälver mina läppar.
    Röta tränger in i benen i min kropp.
Jag darrar där jag står,
    ty jag måste stilla vänta på olyckans dag,
att den skall komma över det folk som angriper oss.
17 Fikonträdet blomstrar inte mer,
    och vinstocken ger ingen skörd.
Olivträdets frukt slår fel,
    och fälten ger ingen föda.
Fåren rycks bort ur fållorna,
    och ingen boskap finns i stallen.
18 Men jag vill jubla i Herren
    och glädja mig i min frälsnings Gud.

19 Herren, Herren är min starkhet.
    Han gör mina fötter som hjortens
och låter mig gå fram över mina höjder.

För sångmästaren, med mitt strängaspel.

Read full chapter