Herre, straffa mig inte längre

^1-2 Nej, Herre! Straffa mig inte på grund av din vrede!

³ Visa medlidande med mig, Herre, för jag är svag! Gör mig frisk,

⁴ för jag är sjuk till både kropp och själ. Mitt inre är fyllt av fruktan och mörker. Varför dröjer du så länge med att hjälpa mig?

⁵ Kom, Herre, och gör mig frisk, för det är du, Gud, som räddar oss från döden.

⁶ När jag är död kan jag inte ge dig ära genom att prisa dig inför mina vänner!

⁷ Jag är utmattad av smärta, och varje natt är min kudde våt av tårar.

⁸ Jag kan knappast se något, för mina ögon har åldrats och blivit svaga, på grund av vad alla mina fiender gjort mig.

⁹ Lämna mig nu, ni onda män, för Herren har sett mina tårar

¹⁰ och kommer att svara på alla mina böner.

¹¹ Mina fiender ska besegras, och skräckslagna och förvirrade ska de ta till flykten. Gud kommer att låta dem stå där med skammen.

Skapelsens krona

^1-2 Herre, vår Gud, ditt namns storhet uppfyller hela jorden och fyller himlen till brädden.

³ Till och med de små barnen sjunger lovsång till dig av hela sitt hjärta, och deras föredöme tystar dina fiender!

⁴ När jag ser din himmel och det du format med dina händer, månen och stjärnorna, som du har skapat

⁵ då kan jag inte fatta att du bryr dig om en ynklig liten människa, att du över huvud taget lägger märke till henne!

⁶ Och ändå har du gjort henne till skapelsens krona, och krönt henne med ära och härlighet. Bara du själv står över henne.

⁷ Du har satt henne att härska över allt du har skapat,

⁸ får, oxar, vilda djur,

⁹ fåglar, fiskar och allt liv i havet.

¹⁰ Herre, vår Herre, ditt namns storhet uppfyller hela jorden!

Herren både dömer och räddar

^1-2 Herre, jag vill prisa dig av allt mitt hjärta och berätta om alla dina under.

³ Jag är glad, och jag jublar inför dig. Jag vill sjunga en lovsång till dig, du den Högste, som är Gud över alla gudar.

⁴ Mina fiender drar sig tillbaka och faller ner döda när du visar dig.

⁵ Du har försvarat mig och min sak som en rättvis domare.

⁶ Du har varnat folken och gjort slut på de ogudaktiga och utplånat deras namn för all framtid.

⁷ Mina fiender är dömda för evigt. Herren kommer att utplåna deras städer, ja, man ska inte ens komma ihåg dem.

^8-9 Men Herren kommer att leva för all framtid. Han sitter på sin tron för att med rättvisa döma folken i världen.

¹⁰ Alla som är förtryckta får komma till honom. Han räddar dem i deras svårigheter.

¹¹ Alla som känner ditt namn, Herre, räknar med din hjälp, för du har ännu aldrig övergett dem som litar på dig.

¹² Sjung din lovsång till Gud, han som bor i Jerusalem! Berätta för världen vad han har gjort!

¹³ Han lyssnar noga till dem som ropar till honom om rättvisa, och han hämnas mord. Han bryr sig om människor i svårigheter, när de ropar till honom om hjälp.

¹⁴ Herre, förbarma dig över mig! Se hur jag får lida, därför att mina fiender hatar mig! Herre, rädda mig från döden

¹⁵ så att jag kan prisa dig öppet inför allt folk i Jerusalem och vara glad över att du har räddat mig!

¹⁶ Folken faller i de gravar de grävt åt andra, och den fälla de har gillrat slår igen över dem själva.

¹⁷ Herren är känd för att han fångar de ogudaktiga i deras egna snaror!

¹⁸ De ogudaktiga ska skickas bort till dödsriket. Detta öde väntar alla som har glömt Herren.

¹⁹ De fattiga ska inte glömmas bort, och de förtrycktas hopp ska inte grusas.

²⁰ Grip in, Herre! Döm och straffa folken! Låt dem inte triumfera!

²¹ Sätt folken på plats, och låt dem darra av fruktan tills de förstår att de inte är något annat än maktlösa människor!

Herre, varför visar du dig inte?

10 Herre, varför står du så långt borta, varför gömmer du dig när jag behöver dig som bäst?

² Kom och ta hand om alla dessa ogudaktiga och högmodiga människor, som av elakhet förföljer de fattiga. Låt all ondska som de tänkt ut för andra komma över dem själva!

³ De skryter med allt ont de tänker göra. De hånar Gud och gratulerar dem som Herren avskyr, dem som bara är ute efter pengar.

⁴ Dessa ogudaktiga människor är högfärdiga och dryga och säger: Det finns ingen Gud. De tänker inte längre än så.

⁵ Ändå lyckas de i allt vad de gör, och deras fiender faller inför dem. De ser inte det straff, som väntar dem.

⁶ De skryter med att varken Gud eller människor kan slå ner dem. På något sätt kommer de att finna en utväg!

⁷ Deras munnar är fyllda av gudlöshet, lögn och utpressning. De skryter alltid med sina onda planer.

⁸ De lägger sig i bakhåll i stadens mörka gränder och mördar dem som går förbi.

⁹ De smyger tysta omkring som lejon och väntar på att få kasta sig över de fattiga, ja, som jägare fångar de sina offer i fällor.

¹⁰ Deras hjälplösa offer krossas brutalt av deras överlägsna styrka och faller av deras slag.

¹¹ Gud ser oss inte, han kommer aldrig att få veta det! säger de ogudaktiga för sig själva.

¹² Herre, res dig! Gud, krossa dem! Glöm inte de fattiga och alla andra som har det svårt!

¹³ Varför låter du de ogudaktiga komma undan? De tror ju att du aldrig kommer att ställa dem inför rätta.

¹⁴ Herre, du ser allt vad de gör. Du har lagt märke till varje ond handling. Du vet vilken nöd och vilka lidanden de har orsakat. Straffa dem nu! Herre, de fattiga litar på dig. Och du är känd som den som hjälper de föräldralösa.

¹⁵ Ta ifrån dessa onda människor deras makt! Förfölj dem tills de allesammans är utrotade.

¹⁶ Herren är kung för evigt. De som följer andra gudar måste försvinna från hans land.

¹⁷ Herre, du känner till de ödmjuka människornas längtan. Du lyssnar till deras rop och tröstar deras hjärtan, och du hjälper dem.

¹⁸ Du hör ropen från de föräldralösa och från alla som är förtryckta, så att dessa dödliga människor inte längre kan skrämma dem.

Det finns ingen som gör något gott

14 Dårarna säger för sig själva: Det finns ingen Gud! De talar om sådant som de inte begriper, de är fulla av ondska och har inte gjort något gott.

² Från himlen ser Herren ner på människorna för han vill se om det åtminstone finns någon med förstånd, någon som frågar efter Gud.

³ Men nej, alla har vänt sig bort, alla är lika korrumperade. Det finns ingen som är god, inte en enda!

⁴ De lever av att slå ihjäl mitt folk, och de kan aldrig tänka sig att be till mig! Vet de verkligen inte av något bättre?

⁵ Men de ska bli skräckslagna, för Gud är med dem som älskar honom.

⁶ Han räddar de fattiga och ödmjuka, när onda människor förtrycker dem.

⁷ O, om deras befrielse redan var här! Tänk om Gud ändå ville komma från berget Sion för att frälsa sitt folk! Vilken glädje det ska bli när Herren har befriat Israel!

Herren är min lycka

16 Skydda mig, Gud, för du är min räddning och min tillflykt.

² Jag sa till Herren: Du är min Herre, och allt gott kommer från dig.

³ Min största lycka är att vara tillsammans med människor som gör din vilja, för de är de verkligt ädla människorna i landet.

⁴ Alla som väljer andra gudar kommer att dra olycka över sig. Jag tänker inte offra tillsammans med dem, och jag vill inte ens uttala deras gudars namn.

⁵ Herren själv är mitt arv, ja, mitt allt. Han ger mig allt jag behöver,

⁶ och min framtid ligger i hans händer. Vilket underbart arv!

⁷ Jag vill lova Herren, som ger mig råd och under natten talar till mitt samvete. Det är då Herren säger till mig vad jag ska göra.

⁸ Jag tänker alltid på honom, och eftersom han är så nära, behöver jag aldrig snubbla eller falla.

⁹ Mitt hjärta är fyllt av glädje, och jag får bo i trygghet, för du kommer inte att lämna mig bland de döda.

¹⁰ Du tänker inte tillåta att den som du älskar får ruttna i graven.

¹¹ Du har låtit mig uppleva livets glädje och din egen underbara, eviga närvaro.

Guds storhet och Guds lagar

^1-2 Himlen visar Guds storhet och höghet. På ett fantastiskt sätt visar den vad han har gjort.

³ Varje dag berättar om det för nästa och varje natt gör likadant.

^4-5 Tyst, utan ett ljud och utan ett ord, når dess budskap ut över hela världen. Solen har sitt hem i himlen, där Gud satt den,

⁶ och den rör sig i rymden. Den är lika strålande som en brudgum, som kommer till sitt bröllop, lika ivrig som en löpare som segervisst ser fram emot en tävling!

⁷ Solen rör sig över himlen från den ena ändan till den andra, och ingen kan gömma sig för dess hetta.

^8-9 Guds lagar är fullkomliga. De skyddar oss, gör oss visa och ger oss glädje och ljus.

¹⁰ Guds lagar är rena, eviga och rättvisa.

¹¹ De kan inte ens jämföras med guld. De är sötare än honungen som droppar från vaxkakan.

¹² De varnar oss för det onda och ger framgång åt dem som lyder dem.

¹³ Men hur kan jag någonsin veta vilka synder som gömmer sig i mitt inre? Herre, rena mig från dessa hemliga synder som jag själv inte är medveten om

¹⁴ och bevara mig så att hänsynslösa människor inte får inflytande över mitt liv! Då först kan jag bli fri från anklagelser och vara utan skuld till alla svåra brott.

¹⁵ Herre, jag vill så gärna att mina ord och outtalade tankar ska vara behagliga även för dig. Du är min klippa och räddare!

Kungen som segrar

^1-2 Herre, kungen är glad över din styrka! Han jublar högt över att du har låtit honom segra.

³ Du har gett honom vad han innerst inne ville, allt vad han bett dig om.

⁴ När du satte honom på tronen, gav du honom framgång och lycka. Du satte en krona av renaste guld på hans huvud.

⁵ Han bad om ett långt, innehållsrikt liv, och du har gett honom det han önskade. Hans livsdagar sträcker sig framåt i evighet.

⁶ Genom din seger har du gett honom ära och beröm. Du har gjort honom hög och mäktig. Du har skänkt honom evig lycka.

⁷ Du har gett honom glädjen att ständigt få vara i din närhet.

⁸ Eftersom kungen litar på Herren och är beroende av hans orubbliga kärlek ska han aldrig stappla eller falla.

⁹ Med din hand, Herre, ska du fånga dina fiender, ja, alla som hatar dig.

^10-11 När du visar dig, kommer din förtärande eld att förgöra dem. Du ska utrota dessa människor

¹² som gör uppror mot dig, Herre. De kommer inte att lyckas.

¹³ De ska vända sig om och fly, när de ser hur dina pilar riktas mot dem.

¹⁴ Ta emot vår lovsång, Herre, för all din härliga makt! Vi vill sjunga om dig och fira din stora seger.