Herre, jag behöver dig!

En psalm av David, då han gömde sig i Judeens öken.^1-2 Gud, min Gud! Vad jag längtar efter dig! Jag behöver dig! Jag törstar efter dig i detta förtorkade och plågade land, där det inte finns en droppe vatten. Vad jag längtar efter att finna dig!

³ Jag önskar att jag kunde gå in i din helgedom för att se din makt och härlighet.

⁴ Din kärlek och nåd betyder mer för mig än mitt eget liv. Därför vill jag prisa dig!

⁵ Så länge jag lever tackar jag dig. Och jag lyfter mina händer i bön.

⁶ Jag är mätt och tillfredsställd som efter en festmåltid. Därför prisar jag dig med stor glädje.

⁷ När jag ligger vaken om natten tänker jag på dig.

⁸ Du har alltid hjälpt mig, och under dina skyddande vingars skugga kan jag vara glad!

⁹ Jag klamrar mig fast vid dig, och din starka högra arm skyddar mig.

¹⁰ Alla de som tänker döda mig kommer att fara ner i jordens djup.

¹¹ De kommer att dödas i striden och bli uppätna av vargar.

¹² Men kungen kan vara glad över segern, och alla som tror på honom får också vara glada, medan lögnarna tystas ned.

Ondska lönar sig inte

^1-3 Jag har råkat i svårigheter, Herre. Lyssna därför till min bön. Rädda mig från dessa ligor av brottslingar som har gått samman för att ta livet av mig.

⁴ Deras tungor är vassa som svärd. De avlossar sina grymma ord som pilar riktade mot mitt hjärta.

⁵ Från sina bakhåll skjuter de på den oskyldige. Plötsligt och utan förvarning utför de sina illdåd.

⁶ De eggar varandra till att göra allt ont. De träffas i hemlighet för att sätta ut sina fällor. Ingen kommer att se dem, säger de.

⁷ De väntar på lämpligt tillfälle att sätta in sina stötar och säger till varandra: Vi har planerat det perfekta brottet.

⁸ Men Gud själv skjuter ner dem.

⁹ Plötsligt ska hans pil genomborra dem. Deras egna ord bringar dem på fall, och alla som ser dem ligga på marken ska skaka på huvudet.

¹⁰ Alla kommer att bli rädda och man kommer att säga till varandra: Så gör Gud! Med sådan makt griper han in!

¹¹ De gudfruktiga kommer då att vara glada i Herren och lita på honom och prisa honom.

Gud låter sin godhet flöda över

^1-2 Gud, vi kommer inför dig i stilla tillbedjan på berget Sion för att uppfylla vårt löfte.

³ Eftersom du svarar på bön, kommer alla människor till dig.

⁴ Du förlåter oss de synder som ständigt plågar oss.

⁵ Lyckliga är de som du har utvalt till att bo nära dig i ditt heliga tempel. Där ska du välsigna oss med allt det goda från ditt hus.

⁶ Med väldiga gärningar och med stor makt kommer du att försvara oss mot våra fiender. Gud, du som frälser oss, du är en tillflykt för jordens alla folk, även för dem som bor i avlägsna länder.

⁷ Med din oerhörda styrka har du format bergen.

⁸ Du stillar det stormande havet och låter dess vågor lägga sig. Också de upproriska folken får du att tiga.

⁹ Det du gör förvånar alla jordens innevånare. Från öster till väster jublar man inför dig.

¹⁰ Du vattnar jorden för att göra den bördig. Guds floder torkar aldrig ut! Därför får ditt folk stora och rika skördar.

¹¹ Du vattnar de upplöjda fälten och regnskurar mjukar upp den torra jorden så att säden kan gro.

^12-13 På grund av din godhet skänker du oss rika skördar. Till och med i vildmarken finns gröna, saftiga ängar, och från höjderna hörs glädjerop.

¹⁴ På ängarna trängs fårhjordar, och i dalarna växer säden. Hela världen sjunger och ropar av glädje!

Ett nytt liv

6 Ska vi då fortsätta att synda så att Gud kan fortsätta att visa mer och mer godhet och förlåtelse?

^2-3 Naturligtvis inte! Ska vi hålla på och synda när vi inte behöver det? Syndens makt över oss bröts ju när vi blev kristna, och genom dopet bekänner vi att Jesus Kristus genom sin död besegrade vår syndfulla natur.

⁴ Vår gamla natur, som älskade synden, begravdes med Kristus genom dopet. I stället fick vi del av det nya liv, som Jesus fick när Fadern med sin väldiga makt förde honom tillbaka till livet.

⁵ Vi har alltså blivit förenade med honom genom att dö med honom när han dog, och nu delar vi hans liv och hans uppståndelse.

⁶ Våra gamla onda begär spikades fast vid korset med honom. Vårt gamla jag krossades och sårades till döds så att vi inte längre är i syndens järngrepp och måste vara slavar under den.

⁷ Den som är död är fri från synden med all dess lockelse och makt.

⁸ Och eftersom vår gamla syndälskande natur dog med Kristus, så vet vi att vi kommer att dela hans nya liv.

⁹ Kristus uppstod från de döda och kommer aldrig att dö igen. Döden har inte längre någon makt över honom.

¹⁰ Han dog en gång för alla för att göra slut på syndens makt, och nu lever han för evigt i obruten gemenskap med Gud.

¹¹ Betrakta därför den gamla syndiga naturen som död, och lev i stället för Gud genom Jesus Kristus vår Herre.

¹² Låt inte längre synden härska över era dödliga kroppar, och ge inte efter för dess syndiga drifter.

¹³ Se till att ni inte blir ondskans redskap som används till synd, utan ge er själva helt åt Gud med hela er kropp, för ni har återvänt från döden, och ni vill vara redskap i Guds händer och användas för hans goda syften.

¹⁴ Synden behöver aldrig mer vara er herre. Nu är ni ju inte längre bundna vid en lag som gör er till slavar, utan ni är fria under Guds generösa godhet och nåd.

Fri att lyda

¹⁵ Betyder detta att vi kan hålla på och synda utan att oroa oss över det? Naturligtvis inte!

¹⁶ Förstår du inte att du kan välja din egen herre? Du kan välja synden och dö, eller också lydnaden och bli frikänd. Den som du ger dig åt blir din herre, och du blir hans slav.

¹⁷ Gud vare tack, att trots att ni en gång valde att vara syndens slavar nu med hela hjärtat lyder vad Gud har lärt er.

¹⁸ Nu är ni fria från er gamle herre, synden, och har blivit slavar åt er nye herre, rättfärdigheten.

¹⁹ Jag använder bilden av slavar och herrar, eftersom den är lätt att förstå. På samma sätt som ni brukade vara slavar under alla slags synder, måste ni nu låta er själva bli slavar under allt som är rätt och bli förvandlade.

²⁰ När ni var slavar under synden brydde ni er inte om vad som var gott eller inte.

²¹ Och vad blev resultatet? Ja, i alla fall inget som var gott, för nu skäms ni till och med att tänka på de saker som ni brukade göra, för alltsammans leder till död.

²² Men nu är ni fria från syndens makt och är Guds slavar, och hans godhet mot er förvandlar er och leder till evigt liv.

²³ Syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv genom Jesus Kristus, vår Herre.