Guds tempel och Davids kungahus

^1-2 Herre, du glömmer väl inte vilka prövningar David fick gå igenom. Tänk på de högtidliga löften han gav dig, vår stamfar Jakobs Gud, när han lovade och sa:

^3-5 Jag vill inte gå in i mitt hus, och jag vill inte lägga mig i min säng. Jag vill inte heller gå till vila förrän jag byggt ett bestående hem åt Herrens ark, ett tempel åt Israels mäktige.

⁶ Först fick vi höra att arken fanns i Betlehem och sedan att den var i skogstrakterna.

⁷ Men nu ska den få stå i ett tempel, där Gud ska bo här på jorden. Det är dit vi ska gå för att be till honom.

⁸ Res dig, Herre, och gå för alltid in i ditt tempel tillsammans med arken, som vittnar om din stora styrka.

⁹ Prästerna som tjänar dig ska alltid hålla sig till det förbund, som du har ingått med oss. Var och en som älskar dig ska då jubla av glädje.

¹⁰ Förkasta inte din tjänare David, den kung du har utvalt åt ditt folk,

¹¹ för du har lovat honom: En av dina söner ska jag göra till tronföljare!

¹² Och om dina efterlevande håller förbundet med mig och lyder mina bud, så ska en av dem för alltid vara kung!

¹³ Herre, du har utvalt berget Sion till ditt hem.

¹⁴ Detta är den plats där jag vill slå mig ner. Här är den viloplats som jag har valt, sa du.

¹⁵ Hela denna stad ska få allt den behöver, och de fattiga ska kunna äta sig mätta.

¹⁶ Jag ska välsigna stadens präster i allt de gör, och dess invånare ska ropa och sjunga av glädje.

¹⁷ Här vill jag göra en av Davids söner till en stor kung, och hans kungahus ska bestå för alltid.

¹⁸ Hans fiender ska komma att skämmas, men hans rike ska ha framgång och blomstra.

När bröder bor tillsammans

133 Vad underbart och skönt det är när bröder kan bo tillsammans i harmoni.

² Det är lika välgörande som doften av den dyrbara olja, som hälldes i håret på prästen Aron och som sedan rann ner i hans skägg, ända till kraglinningen.

³ Denna gemenskap är lika uppfriskande som daggen på berget Hermon eller på Sions sluttningar. Ja, Guds välsignelse vilar över bröder som lever tillsammans i frid. Han ger dem ett liv utan slut.

En lovsång om natten

134 Kom och sjung lovsång till Herren, ni som tjänar honom i templet varje natt.

² Lyft upp era händer i bön och prisa Herren i hans tempel.

³ Herren, som skapade himmel och jord, välsignar dig från berget Sion.

Herrens måltid

¹⁷ Nästa punkt på min lista med sådant som jag vill ta upp med er är också något som jag har reagerat emot. Det låter som om det är till mer skada än nytta, när ni samlas för att fira Herrens måltid.

¹⁸ Alla berättar för mig om de diskussioner som pågår vid dessa samlingar och de splittringar som uppstår bland er, och jag tror säkert att det är så.

¹⁹ Jag förmodar att ni anser att detta är nödvändigt, för att ni som alltid har rätt ska synas och bli erkända.

²⁰ På det sätt som ni nu kommer tillsammans för att äta, är det inte Herrens måltid ni äter

²¹ utan er egen. Det sägs att alla skyndar sig att kasta i sig all mat de kan få, utan att vänta och dela med sig åt andra. På så sätt får några för lite och andra av allt att döma för mycket.

²² Är det verkligen sant? Kan ni inte äta och dricka hemma för att undvika att vanhedra församlingen och få de fattiga att skämmas, eftersom de inte kan ta med sig någon mat? Tror ni att ni ska få beröm för detta? Ni kommer i alla fall inte att få det av mig.

²³ Av Herren själv har jag fått veta hur vi ska göra och jag har sagt det förut: Den natt när Judas förrådde honom, tog Herren Jesus ett bröd.

²⁴ Då han hade tackat Gud för det, bröt han det och gav det till sina lärjungar och sa: Detta är min kropp som offras för er. Ät det till minne av mig.

²⁵ På samma sätt tog han bägaren med vin efter måltiden och sa: Denna bägare är det nya förbundet som bekräftas genom mitt blod. Varje gång ni dricker ur den, gör det till minne av mig.

²⁶ Varje gång ni äter brödet och dricker vinet påminner ni alltså varandra om Herrens död. Gör detta tills han kommer tillbaka.

²⁷ Om någon äter detta bröd och dricker ur Herrens bägare på ett ovärdigt sätt, gör han sig skyldig till synd mot Herrens kropp och blod.

²⁸ Det är därför som en människa bör granska sig själv noggrant innan hon äter av brödet och dricker vinet.

²⁹ För om hon gör det på ett ovärdigt sätt och inte tänker på vems kropp det gäller, så äter och dricker hon Guds dom över sig själv. Hon gycklar nämligen med Kristi död.

³⁰ Det är därför som många av er är svaga och sjuka och en del till och med har dött.

³¹ Men om ni prövar er själva innan ni äter, så slipper ni att bli dömda och straffade.

³² Men när vi döms och blir tillrättavisade av Herren, är det för att vi inte ska bli dömda tillsammans med resten av världen.

³³ Kära bröder, när ni samlas till Herrens måltid så vänta på varandra.

³⁴ Om någon verkligen är hungrig bör han äta hemma, så att han inte drar en dom över sig själv när ni kommer tillsammans.Om allt det andra ska jag tala mer om när jag kommer till er.