Två sätt att leva.

1 Lyckliga är de som inte följer ogudaktiga människors råd eller är tillsammans med syndare som inte bryr sig om Gud.

² De är i stället glada över att kunna göra det Gud vill. Dag och natt tänker de på hans lag och funderar över hur de bättre ska kunna följa den.

³ De är som träd som växer vid flodstranden. De bär god frukt och deras löv vissnar aldrig. De lyckas med allt de gör.

⁴ Men så är det inte för syndarna! De skingras som agnar för vinden.

⁵ De kan inte känna sig säkra på domens dag och ska inte få vara bland de rättfärdiga.

⁶ Herren vakar ständigt över alla gudfruktiga människors planer och vägar, men de gudlösa är på väg mot domen.

Guds utvalde kung

2 Varför gör folken uppror mot Herren? Och varför smider de planer, som inte leder någonstans?

² De som har makten här i världen har kommit överens om att göra uppror mot Herren och hans Messias - den verklige makthavaren.

³ Kom, låt oss kasta av oss hans bojor, säger de, och befria oss från detta slaveri under Gud.

⁴ Men Gud i himlen ler! Han driver med dem och alla deras ynkliga planer.

⁵ Sedan varnar han dem och hans vrede skrämmer dem.

⁶ Han säger: Detta är den kung som jag har utvalt, och jag har själv satt honom på tronen i min heliga stad, Jerusalem.

⁷ Och kungen svarar: Jag ska göra det känt vad Gud har beslutat, för Herren har sagt till mig: 'Du är nu min son, och idag har jag blivit din Far.

⁸ Bara begär av mig och jag ska ge dig alla folk i hela världen.

⁹ Regera över dem med järnhand, ja, slå sönder dem som lerkrukor!'

¹⁰ Ni kungar och härskare på jorden, ta ert förnuft till fånga och lyssna innan det är för sent!

¹¹ Underordna er Herren och erkänn hans makt. Gläd er även om ni bävar!

¹² Fall ner inför hans son, innan hans vrede uppväcks och ni förgås! Jag varnar er - hans vrede kan snart upptändas. Men vilken glädje det blir för dem som söker skydd hos honom!

På flykt men ändå räddad

^1-2 En psalm av David, när han flydde från sin son Absalom. Herre, överallt stöter jag på fiender. Det är många som försöker skada mig och

³ många som säger att Gud aldrig kommer att hjälpa mig.

⁴ Men du, Herre, är min sköld, min härlighet och mitt enda hopp. Bara du kan lyfta upp mitt huvud, som nu är nerböjt av skam.

⁵ Jag ropade till Herren, och han hörde mig från sitt tempel i Jerusalem.

⁶ Därför kan jag sova lugnt hela natten, för Herren vakar över mig.

⁷ Nu är jag inte längre rädd, trots att tusentals fiender har omringat mig.

⁸ Jag ropar till honom: Stå upp, Herre! Fräls mig, min Gud! Då kommer han att slå dem i ansiktet och slå ut deras tänder.

⁹ Ja, Herren lämnar oss aldrig i sticket. Han låter oss uppleva glädje och fred!

Paulus predikar i Thessalonike

17 Därefter tog Paulus och Silas vägen genom städerna Amfipolis och Apollonia och kom till Thessalonike, där det fanns en judisk synagoga.

² Paulus gick som vanligt dit för att samtala med människorna, och under tre sabbatsdagar i rad förmedlade han Skriftens ord till dem.

³ Han förklarade profetiorna om hur Messias måste lida och uppstå från de döda och bevisade att Jesus är Messias.

⁴ Några av de judar som lyssnade blev övertygade och stödde Paulus och Silas. Det gjorde också många greker, liksom ett stort antal förnäma kvinnor med högt anseende i staden.

⁵ Men de judiska ledarna blev avundsjuka och lyckades få en massa löst folk från gatorna att attackera de troende. De stormade fram mot Jasons hus och tänkte ställa Paulus och Silas till svars inför myndigheterna och få dem straffade.

⁶ Eftersom de inte fann dem där, släpade de ut Jason och några av de andra troende och tog i stället med sig dem till myndigheterna. Paulus och Silas har vänt upp och ner på hela världen, och nu är de här och ställer till bråk i vår stad, ropade de.

⁷ Och Jason har låtit dem komma in i sitt hem. Allihop är skyldiga till förräderi för de säger att de har en annan kung än kejsaren, en egen kung som heter Jesus.

^8-9 Folket i staden, liksom domarna, blev mycket oroade av dessa rapporter och släppte dem inte fria förrän de hade fått borgen för dem.

Paulus i Beroia

¹⁰ Samma natt såg de kristna till att Paulus och Silas kom iväg till Beroia. Också där gick de till synagogan för att predika.

¹¹ Människorna i Beroia var mer mottagliga för Guds ord än de i Thessalonike och de lyssnade med glädje till budskapet. De granskade skrifterna varje dag för att kontrollera det som Paulus och Silas predikade, och för att se om det verkligen var riktigt.

¹² Resultatet blev att många av dem började tro, däribland flera välkända grekiska kvinnor och män.

¹³ Men när judarna i Thessalonike fick reda på att Paulus predikade i Beroia, kom de dit och ställde till oro bland folket.

¹⁴ De troende handlade snabbt och skickade Paulus vidare till kusten, medan Silas och Timotheos stannade kvar.

¹⁵ De som följde med Paulus fortsatte med honom till Athen. Sedan återvände de till Beroia med ett meddelande till Silas och Timotheos att de skulle skynda sig att komma efter.