Nehemja 6-7

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Fortsatt motstånd

6 När Sanballat, Tobia, araben Gesem och våra övriga fiender upptäckte att vi var färdiga med arbetet på muren, och att det inte någonstans fanns ett hål i den även om vi inte hade hunnit hänga upp alla dörrar i portarna,

² sände de bud och bad mig träffa dem i en av byarna i Onos dal. Men jag förstod att de hade onda avsikter och

³ svarade: Jag är strängt upptagen! Varför skulle jag avbryta arbetet för att resa och träffa er?

⁴ Fyra gånger sände de samma bud till mig, och varje gång gav jag dem samma svar.

^5-6 Femte gången kom Sanballats tjänare till mig med ett brev, som inte var förseglat, så att vem som helst kunde ta del av innehållet. Han skrev:Gesem har berättat för mig att han, vart han än kommer, får höra att ni judar tänker göra uppror och att det är därför ni bygger upp muren. Han påstår också att man säger att du tänker bli deras kung,

⁷ och att du har tillsatt profeter som ska ropa ut detta i Jerusalem. Jag kommer att vidarebefordra dessa uppgifter till kung Artasasta och föreslår att du kommer hit, så att vi får resonera om saken först.

⁸ Mitt svar löd: Du vet mycket väl att det du säger inte är sant. Du har själv hittat på alltsammans.

⁹ Från alla håll försökte man skrämma oss till att sluta med arbetet på muren, men jag bad till Gud om förnyad styrka.

¹⁰ Några dagar senare gick jag för att besöka Semaja, Delajas son och Mehetabels sonson, som påstod att han hade fått ett budskap från Gud.Vi ska gömma oss i templet och bomma igen dörren, för i kväll kommer de och dödar dig, sa han.

¹¹ Skulle jag fly? sa jag. Om jag som inte är präst skulle gå in i templet, mister jag dessutom livet. Nej, det vill jag inte göra!

^12-13 Då förstod jag att det inte var Gud som hade talat genom honom, utan att Tobia och Sanballat hade lejt honom för att skrämma mig och få mig att synda genom att fly in i templet. Då skulle de verkligen få en anledning att anklaga mig.

¹⁴ Gud, glöm inte allt ont som Tobia, Sanballat, profetissan Noadja och alla de andra profeterna gjort i sina försök att skrämma mig! bad jag.

Muren uppbyggd

¹⁵ Tidigt på hösten, femtiotvå dagar efter det att arbetet påbörjats, blev muren färdig.

¹⁶ När våra fiender och de angränsande folken fick reda på detta, blev de förskräckta och förstod att det var Gud som hjälpt oss i arbetet.

¹⁷ Under hela denna tid hade det pågått en livlig brevväxling mellan Tobia och de rika i Juda.

¹⁸ Det var nämligen många i Juda som hade svurit honom trohet, därför att Sekanja, Aras son, var hans svärfar och för att hans son Johanan hade gift sig med en dotter till Mesullam, Berekjas son.

¹⁹ Alla lät de mig veta vilken underbar man Tobia var, och sedan berättade de för honom allt jag sagt. Tobia skickade också många hotelsebrev till mig.

Bevakningen av muren

7 När muren var färdig och vi hade hängt upp portar överallt, utsåg jag dörrvaktare, sångare och leviter.

² Jag överlämnade ansvaret för ledningen av Jerusalem till min bror Hanani tillsammans med Hananja, befälhavaren i borgen, en mycket pålitlig man, som var gudfruktigare än de flesta.

³ De fick order att inte öppna Jerusalems portar förrän en bra stund efter soluppgången och att stänga och låsa dem medan vakterna ännu var i tjänst. Jag bad dem också att välja ut vakter bland Jerusalems invånare och föreslog att vissa skulle utposteras på särskilda platser och att andra skulle sköta vakthållningen från en plats nära sin bostad.

⁴ Staden var nämligen stor men befolkningen liten, och det var glest mellan de få husen.

Förteckning över dem som återvände

⁵ Gud sa sedan till mig att sammankalla alla de som återvänt, både de rika och förnäma och folket i övrigt. Jag fann släktregistren över dem som kommit tillbaka, och så här stod det skrivet:

⁶ Detta är en förteckning över de judar som återvände till Jerusalem och Juda från fångenskapen i Babylon, dit de hade blivit landsförvisade av kung Nebukadnessar.

⁷ De återvände var och en till sin ort, och deras ledare var Serubbabel, Jesua, Nehemja, Asarja, Raamja, Nahamani, Mordokai, Bilsan, Misperet, Bigvai, Nehum och Baana.Till Israel återvände följande antal, grupperade efter familjenamn eller ursprung i Israel:

^8-38 Pareos 2.172Sefatja 372Aras 652Pahat-Moab, ättlingar till Jesua och Joab 2.818Elam 1.254Sattu 845Sackai 760Binnui 648Bebai 628Asgad 2.322Adonikam 667Bigvai 2.067Adin 655Ater (Hiskias ättlingar) 98Hasum 328Besai 324Harif 112Betlehem och Netofa 188Anatot 128Bet-Asmavet 42Kirjat-Jearim, Kefira och Beerot 743Rama och Geba 621Mikmas 122Betel och Ai 123Nebo (det andra) 52Elam (den andre) 1.254Barim 320Jeriko 345Lods, Hadids och Onos 721Senaa 3.930

^39-42 återvändande präster, ättlingar till Jedaja:Jesua 973Immer 1.052Pashur 1.247

^43-45 återvändande leviter, ättlingar till Jesua och Kadmiel:Hodeva 74sångare av Asafs familj 148dörrvaktare: ättlingar till Sallum, Ater, Talmon, Ackub, Hatita och Sobai 138

^46-56 Bland tempeltjänarna var följande familjer representerade:Siha, Hasufa, Tabbaot, Keros, Sia, Padon, Lebana, Hagaba, Salmai, Hanan, Giddel, Gahar, Reaja, Resin, Nekoda, Gassam, Ussa, Pasea, Besai, Meunim, Nefusesim, Bakbuk, Hakufa, Harhur, Baslit, Mehida, Harsa, Barkos, Sisera, Tema, Nesia och Hatifa.

^57-59 Detta är förteckningen över de familjer bland Salomos tjänare som återvände:Sotai, Soferet, Perida, Jaala, Darkon, Giddel, Sefatja, Hattil, Pokeret-Hassebaim och Amon.

⁶⁰ Tillsammans utgjorde tempeltjänarna och de som härstammade från Salomos tjänare 392 personer.

⁶¹ En annan grupp återvände vid den tiden till Juda från de persiska städerna Tel-Mela, Tel-Harsa, Kerub, Addon och Immer. De hade förlorat sina släktregister och kunde inte bevisa sin judiska härkomst.

⁶² Det var Delajas, Tobias och Nekodas familjer, tillsammans 642 personer.

^63-65 Det fanns också flera prästfamiljer, som förlorat sina släktregister, ättlingar till Habaja, Hackos och Barsillai. Den senare var gift med en dotter till gileaditen Barsillai och hade tagit hennes familjenamn. De kunde alltså inte tillåtas att vara präster i fortsättningen eller få prästernas del av maten från offren, förrän urim och tummim hade rådfrågats, så att man kunde få bekräftat att de verkligen var av prästsläkt.

⁶⁶ Det var sammanlagt 42.360 personer som återvände till Juda vid den tiden.

⁶⁷ Dessutom återvände 7.337 tjänare och 245 sångare, både män och kvinnor.

^68-69 De förde med sig 736 hästar, 245 mulåsnor, 435 kameler och 6.720 åsnor.

⁷⁰ En del av deras ledare gav gåvor till arbetet. Landshövdingen gav guld till en vikt av 8,5 kilo, 50 skålar och 530 dräkter till prästerna.

⁷¹ De övriga ledarna gav sammanlagt guld till en vikt av 170 kilo och silver till en vikt av 1330 kilo,

⁷² och andra personer ur folket bidrog med guld till en vikt av 170 kilo, silver till en vikt av 1250 kilo och 67 prästdräkter.

⁷³ Präster, leviter, dörrvakter, sångare och tempelarbetare bosatte sig i likhet med folket i övrigt i de städer och byar över hela Juda som de ursprungligen kommit ifrån.