3 Mosebok 26-27

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Villkor för Guds välsignelse

26 Ni får inte ha några avgudar. Ni får aldrig tillbe uthuggna bilder, pelare eller stenstoder, för jag är Herren, er Gud.

² Ni måste lyda mina sabbatslagar och visa vördnad för mitt tabernakel, för jag är Herren.

Lydnad innebär välsignelse

³ Om ni lyder alla mina bud,

^4-5 ska jag ge er regn regelbundet. Landet ska få ovanligt stora skördar och träden ska vara tunga av frukt! Ni ska vara upptagna med att tröska tills det är dags för druvskörden, och den ska i sin tur pågå tills det åter är dags att så. Ni ska få äta er mätta och bo tryggt i landet.

⁶ Jag kommer att ge er fred, och ni ska kunna gå till vila utan att behöva vara rädda. Jag ska driva bort alla farliga djur.

⁷ Ni ska förfölja era fiender, och de ska dö för era svärd.

⁸ Fem av er ska driva bort hundra och hundra ska driva bort tiotusen. Ni ska besegra alla era fiender.

⁹ Jag ska beskydda er, föröka er och upprätthålla mitt förbund med er.

¹⁰ Ni ska ha ett sådant överflöd av säd, att ni inte kommer att veta vad ni ska göra med den när nästa skörd är mogen.

¹¹ Jag kommer att bo hos er och ska inte överge er.

¹² Jag ska gå omkring bland er och vara er Gud, och ni ska vara mitt folk.

¹³ För jag är Herren, er Gud, som ledde er ut ur Egyptens land, för att ni inte skulle behöva vara slavar. Jag har brutit sönder era bojor, och jag ska se till att ni kan vandra fram med värdighet.

Följden av olydnad

¹⁴ Men om ni inte lyssnar till mig eller lyder mig,

¹⁵ utan förkastar mina lagar,

¹⁶ så ska jag straffa er genom olyckor och ångest och brännande feber. Er syn ska försvagas och era liv förkortas. Ni ska så er säd förgäves, och era fiender ska äta upp skörden.

¹⁷ Jag ska vända mitt ansikte från er, och ni kommer att fly för dem som anfaller er. De som hatar er kommer att regera över er. Ni kommer till och med att fly fast ingen förföljer er!

¹⁸ Om ni då fortfarande är olydiga mot mig, ska jag straffa er sju gånger värre för era synder.

¹⁹ Jag ska krossa er stolta makt och göra så att er himmel blir som järn och er jord som koppar.

²⁰ Ni ska använda era krafter förgäves. Ert land ska inte ge skördar, och era träd ska vara utan frukt.

²¹ Om ni ändå fortsätter på er väg och inte vill lyda mig eller lyssna till mig, ska jag sända sju gånger så svåra olyckor över er.

²² Jag ska sända vilda djur, som ska döda era barn, fördärva era boskapshjordar och minska ert antal, så att vägarna blir övergivna.

²³ Om inte ens detta får er att bättra er, utan ni fortsätter att vandra i strid mot min vilja,

²⁴ ska jag göra likadant mot er och göra det sju gånger värre för er synds skull.

²⁵ Jag ska hämnas för att ni brutit förbundet med mig, och jag ska låta krig komma över er. Ni ska tvingas fly till era städer, jag ska sända sjukdomar bland er där, och ni kommer att besegras av era fiender.

²⁶ Jag ska förstöra era livsmedelsförråd, så att det räcker med en enda ugn för att baka det bröd som måste livnära tio familjer. Ni ska fortfarande vara hungriga efter att ha ätit era ynkliga portioner.

²⁷ Om ni då fortfarande inte lyssnar till mig eller lyder mig,

²⁸ ska jag låta min vrede komma lös över er och sända sju gånger värre straff för era synder.

²⁹ Ni ska äta era egna söner och döttrar,

³⁰ och jag ska hugga ner era rökelsealtaren och lämna era döda kroppar att ligga och ruttna bland avgudarna.

³¹ Jag kommer att avsky er. Jag ska göra era städer öde och förstöra era helgedomar och kommer inte att ta emot era rökelseoffer.

³² Ja, jag ska ödelägga ert land, och era fiender kommer att förvånas.

³³ Jag kommer att sprida ut er bland de olika folken och förfölja er med krig, där ni drar fram. Ert land ska bli öde och era städer förstörda.

^34-35 Då ska landet äntligen få vila och gottgörelse för de många år ni vägrat att låta det vila. Det kommer nämligen att ligga öde alla de år som ni är fångar i fiendeland. Ja, då ska landet vila och njuta av sina sabbater! Det kommer att få gottgörelse för den vila ni inte lät det få vart sjunde år, när ni bodde där.

³⁶ Jag kommer att se till att de som lämnats kvar levande förs bort som krigsfångar och slavar till avlägsna länder. Där ska de leva i ständig fruktan. Ljudet av ett löv som virvlar runt i vinden ska få dem att fly, som om de förföljdes av en man med svärd. De ska falla när ingen jagar dem.

³⁷ Ja, även om ingen förföljer dem, ska de snubbla över varandra i flykten, som om de retirerade efter en strid utan kraft att stå emot sina fiender.

³⁸ Ni ska förgås bland folken och dödas bland era fiender.

³⁹ De som är kvar ska tyna bort i fiendeland, på grund av sina synder, samma synder som deras förfäder begick.

^40-41 Men till slut ska de bekänna både sina egna och sina förfäders synder, bekänna att de och deras förfäder syndat genom att handla så trolöst mot mig att jag tvingats överlämna dem i fiendens hand. När slutligen deras onda hjärtan ödmjukar sig och accepterar straffet jag låtit komma över dem för deras synder,

⁴² ska jag på nytt komma ihåg mina löften till Abraham, Isak och Jakob, och jag ska tänka på landet.

⁴³ Landet ska njuta av sina sabbater, medan det ligger öde. Men då ska de äntligen sona sitt brott, för att de förkastat mina lagar och för att de avskydde mina regler.

⁴⁴ Trots allt vad de har gjort ska jag inte utrota dem och bryta mitt förbund med dem, för jag är Herren, deras Gud.

⁴⁵ För deras skull ska jag tänka på mitt löfte till deras förfäder att vara deras Gud. För jag ledde deras förfäder ut ur Egypten, medan alla folk såg på i stor förundran.

⁴⁶ Det här var de lagar, stadgar och föreskrifter som Herren gav Israels folk genom Mose på Sinai berg.

Ersättning till Herren

^1-2 Herren sa till Mose: Säg till Israels folk, att när någon genom ett särskilt löfte bestämts för tjänst inför Herren, kan detta regleras enligt följande:

³ För en man i åldern tjugo till sextio år gäller femtio siklar silver enligt tempelsikeln.

⁴ För en kvinna i åldern tjugo till sextio år gäller trettio siklar.

⁵ För en pojke mellan fem och tjugo år gäller tjugo siklar och för en flicka tio.

⁶ För en pojke i åldern från en månad upp till fem år gäller fem siklar. För en flicka i samma ålder gäller tre siklar.

⁷ För en man över sextio år gäller femton, och för en kvinna tio siklar.

⁸ Men om någon är alltför fattig att betala den fastställda summan ska han föras till prästen, och de ska talas vid om saken. Sedan ska han betala det pris som prästen bestämmer.

⁹ Om det är ett djur som blivit lovat till Herren som ett offer, måste det också ges.

¹⁰ Löftet får inte ändras. Givaren får varken ångra sig beträffande gåvan till Herren eller ersätta gott med dåligt eller dåligt med gott. Om han gör det, ska både det första och det andra djuret tillhöra Herren.

^11-12 Men om djuret som blivit lovat till Herren inte är av det slag som är tillåtet för offer, ska ägaren föra det till prästen för värdering, och han ska då få reda på hur mycket han ska betala i stället.

¹³ Om djuret är av det slag som kan frambäras som offer, men mannen vill lösa in det, ska han betala tjugo procent mer än det värde som prästen fastställt.

^14-15 Om någon skänker sitt hem till Herren och sedan vill köpa tillbaka det, ska prästen fastställa dess värde, och det ska ersättas med denna summa plus tjugo procent.

¹⁶ Om en man överlämnar ett stycke åkermark till Herren, ska det värderas i förhållande till den mängd utsäde som krävs för att beså det. En åker som kräver 360 liter korn för att besås värderas till femtio siklar silver.

¹⁷ För den som överlämnar sin åker under jubelåret ska det värdet gälla.

¹⁸ Men om det sker mellan två jubelår, ska värdet vara i förhållande till det antal år som är kvar till nästa jubelår.

¹⁹ Om mannen bestämmer sig för att köpa tillbaka åkern, ska han betala tjugo procent utöver prästens värdering, och så ska åkern bli hans igen.

²⁰ Men om han bestämmer sig för att inte lösa in åkern, eller om han har sålt åkern till någon annan och har gett Herren sin rätt till den under jubelåret, ska den inte lämnas tillbaka till honom mer.

²¹ När den blir fri på jubelåret, ska den tillhöra Herren, som en åker helgad åt honom, och den ska ges till prästerna.

²² Om en man till Herren överlämnar en åker som inte är en del av hans familjeegendom,

²³ ska prästen uppskatta värdet på den fram till jubelåret. Mannen ska omgående ge det fastställda värdet till Herren,

²⁴ och vid jubelåret ska åkern lämnas tillbaka till den ursprunglige ägaren.

²⁵ Alla värden ska fastställas i gångbar valuta.

²⁶ Du får inte helga det förstfödda från en ko eller ett får åt Herren, för det är redan hans.

²⁷ Men om det förstfödda är av ett djur som inte kan offras och inte finns med på förteckningen över de djur som Herren uppskattar, ska ägaren betala efter det värde som prästen fastställer plus tjugo procent. Om ägaren inte löser tillbaka det kan prästen sälja det till någon annan.

²⁸ Men sådant som är fullkomligt helgat åt Herren - människor, djur eller ärvd mark ska inte säljas eller återlösas, för det är mycket heligt inför Herren.

²⁹ Ingen som av domstol dömts till döden kan betala böter i stället. Han måste dö.

³⁰ En tiondel av landets alla produkter, vare sig det gäller säd eller frukt, är avskilda åt Herren.

³¹ Om någon skulle vilja köpa tillbaka sådan frukt eller säd, måste han lägga en femtedel till dess värde.

³² Herren äger också vart tionde djur, både bland nötkreatur och all den småboskap som era herdar räknar in.

³³ Tiondet som ges till Herren ska inte väljas efter vad som är gott eller dåligt och får inte ersättas med något. Om man byter ut ett djur, ska både det ursprungliga djuret och det som valts i dess ställe tillhöra Herren och inte kunna köpas tillbaka!

³⁴ Det här är de bud för Israels folk som Herren gav Mose på Sinai berg.