Sändebud från Babylon

39 Strax efteråt skickade kungen i Babylon, Merodak-Baladan, Baladans son, gåvor och hälsningar till Hiskia, därför att han hört att denne varit svårt sjuk men blivit frisk igen.

² Hiskia uppskattade detta mycket och tog med sig sändebuden från Babylon på en rundvandring i palatset och visade dem allt silver och guld, alla välluktande kryddor och parfymer. Han lät dem också komma in i skattkammaren och öppnade kassakistan. Han undanhöll inte något för dem.

³ Profeten Jesaja kom då till kungen och frågade: Vad ville dina besökare? Var kom de ifrån? De kom ända bortifrån Babylon, svarade Hiskia.

⁴ Hur mycket lät du dem se? undrade Jesaja.Jag visade dem allt. Jag dolde ingenting.

⁵ Då sa Jesaja till honom: Hör här vad Herren, härskarornas Gud, säger till dig:

⁶ 'Den tid ska komma då allt du äger, alla skatter som dina förfäder har samlat, ska föras bort till Babylon. Ingenting kommer att lämnas kvar.

⁷ Och några av dina egna söner kommer att bli slavar i den babyloniske kungens palats.'

⁸ Jaha, kommenterade Hiskia. Allt som Herren säger är rätt och riktigt. Men för sig själv tänkte han: Det kommer åtminstone att vara fred under min livstid!

Herren ska sörja för sitt folk

40 Trösta, ja trösta mitt folk, säger Herren er Gud.

² Uppmuntra Jerusalem och säg att hennes sorgedagar är över. Hennes synd är förlåten, och Herren ska ge dubbelt så mycket välsignelse som han förut gett straff.

³ Lyssna! Jag hör någon som ropar: Gör en väg genom ödemarken för Herren! Gör en rak och jämn väg genom öknen.

⁴ Fyll igen dalarna och jämna ut höjderna! Räta de krokiga stigarna och jämna till alla vägar!

⁵ Hela mänskligheten ska få se Herrens härlighet. Herren har talat, och så ska det ske.

⁶ Rösten säger: Ropa ut mitt budskap!Vilket budskap ska jag ropa ut? frågar jag.Ropa ut att människan är lik gräset som dör bort och att hennes härlighet är som blommor som vissnar.

⁷ Gräset torkar bort och blommorna vissnar när Herrens vind blåser på dem. Så skröplig är människan.

⁸ Gräset torkar bort och blommorna vissnar, men vår Guds ord förblir i evighet.

⁹ Du, som ropar ut goda nyheter, ropa till Jerusalem från bergstopparna! Ropa högre och var inte rädd! Tala om för städerna i Juda att deras Gud kommer.

¹⁰ Ja, Herren Gud kommer med kraft, och han ska regera med kraft. Han har med sig lön åt alla, efter vad de har gjort.

¹¹ Han ska sörja för sin hjord som en herde. Lammen ska han bära i sina armar, och försiktigt ska han leda de dräktiga tackorna framåt.

¹² Vem har hållit haven i sin hand och mätt upp himlarna med sina fingrar? Vem har burit jorden i sin korg, och vem väger bergen och höjderna på sin våg?

¹³ Vem kan sätta gränser för Herrens Ande, undervisa honom eller ge honom råd?

¹⁴ Har han någonsin behövt hjälp? Skulle han behöva undervisning om vad som är rätt och riktigt?

¹⁵ En nation är bara som en droppe i havet, lite damm i vågskålen, i jämförelse med honom. Han väger öar som om de var fint damm.

¹⁶ Alla Libanons skogar tillsammans innehåller inte tillräckligt med offerved, och inte heller finns där tillräckligt med djur för ett offer åt honom.

¹⁷ Alla nationer sammanräknade är ingenting i jämförelse med honom. I hans ögon betyder de ingenting.

¹⁸ Hur kan vi då beskriva Gud? Vad kan vi jämföra honom med?

¹⁹ Med en avgud? En avgud, gjuten i en form och överdragen med guld och med silverkedjor runt halsen?

²⁰ Den som är alltför fattig för att köpa en sådan bild får ta ett stycke trä som är fritt från röta och anställa någon för att skära ut ett ansikte i det, och så blir detta hans gud. En gud som inte ens kan röra sig!

²¹ Är ni då så oförståndiga? Är ni alldeles döva för Guds ord, de ord som gällt från tidernas början? Har ni aldrig hört eller förstått någonting?

²² Det är Gud som sitter över jordens rund. Människor måste se ut som kryp för honom! Han är den som breder ut himlarna som en duk och gör ett tält av dem.

²³ Han gör de stora männen i världen till ingenting.

²⁴ Knappast har de hunnit slå rot, förrän han blåser på dem, och deras verk vissnar och förs bort av vinden som torr halm.

²⁵ Vem vill du jämföra mig med? Vem är lik mig? frågar den Helige.

²⁶ Se upp mot himlen! Vem skapade alla dessa stjärnor? Vem kallar var och en av himlakropparna vid namn och räknar dem för att se till att ingen fattas?

²⁷ Hur kan du, Jakob, och du, Israel, säga att Herren inte ser era svårigheter och att han inte är rättvis? Förstår ni ingenting?

²⁸ Förstår ni ännu inte att den evige Guden, han som har skapat hela jorden, aldrig blir trött och svag? Ingen kan utforska hans förstånd.

²⁹ Han ger ny kraft åt de trötta och ny styrka åt de svaga.

³⁰ Till och med unga människor kan bli uttröttade, och unga män kan ge upp.

³¹ Men de som väntar på Herren ska få ny kraft. De ska få nya vingfjädrar som örnarna, de ska kunna springa utan att bli trötta och de ska inte ge upp under vägen.

4 Ni slavägare måste vara rättvisa mot alla era slavar. Se till att de får vad de ska ha. Och kom alltid ihåg att ni också har en Herre i himlen som noga följer vad ni gör.

² Tröttna inte i er bön, utan håll ut! Förvänta er att Gud ska svara er och glöm inte att tacka honom.

³ Glöm inte heller att be för oss att Gud ska ge oss många möjligheter att predika Kristi goda nyheter, för vars skull jag sitter här i fängelset.

⁴ Be att jag ska få mod att tala fritt och att jag kan göra det så enkelt och klart som möjligt.

⁵ Ta vara på alla möjligheter att berätta de goda nyheterna för andra. Uppträd alltid förståndigt i era kontakter med andra människor.

⁶ Tänk på vad ni säger, så att ni kan ge de rätta svaren till alla som frågar.

Personliga hälsningar

⁷ Vår högt älskade broder Tychikos kommer att berätta för er hur jag har det. Han arbetar hårt och tjänar Herren tillsammans med mig.

⁸ Jag skickar iväg honom på denna speciella resa bara för att få veta hur ni har det och för att han ska trösta och uppmuntra er.

⁹ Jag skickar också Onesimos till er, en trofast och kär broder, en av era egna. Han och Tychikos kommer att berätta de senaste nyheterna för er.

¹⁰ Aristarchos, som sitter i fängelset här tillsammans med mig, hälsar er hjärtligt och det gör också Markus som är kusin med Barnabas. Och som jag sagt förut: Ge Barnabas ett riktigt varmt välkomnande om han kommer till er.

¹¹ Jesus, som också kallas Justus, skickar även han sina hälsningar. Dessa är de enda judar som arbetar med mig här som tror på Jesus, och ni kan inte ana vilken uppmuntran de har varit för mig.

¹² Epafras, Jesu Kristi tjänare, sänder sina varma hälsningar. Han ber med stort allvar för er att Gud ska göra er starka och fullkomliga, och att ni ska förstå vad som är hans vilja i allt ni gör.

¹³ Jag kan försäkra er om att han har kämpat mycket för er i sina böner och likaså för de kristna i Laodikeia och Hierapolis.

¹⁴ Vår käre Lukas, läkaren, sänder sina hälsningar, och likaså Demas.

¹⁵ Hälsa till de kristna i Laodikeia och till Nymfas och den grupp som samlas i hans hem.

¹⁶ Vill ni förresten skicka det här brevet vidare till Laodikeia, när ni har läst det? Och läs själva det brev som jag skrev till dem.

¹⁷ Och säg till Archippos: Se till att du gör allt det som Herren har sagt till dig att göra.

¹⁸ Här skriver jag min egen hälsning med min egen handstil. Kom ihåg mig här i fängelset! Välsignelse från Gud till er alla!HälsningarPaulus