Herren ska befria Jerusalem

37 När Hiskia fick höra resultatet av mötet, rev han också sönder sina kläder och klädde sig i säcktyg som ett tecken på sin sorg. Sedan gick han bort till templet för att be.

² Han sände chefen för palatset, Eljakim, sin sekreterare Sebna och de ledande bland prästerna till profeten Jesaja, Amos son. De var alla klädda i säcktyg,

³ och de framförde detta budskap från Hiskia:Det här är en dag full av besvärligheter, nöd och hädelse. Det är lika kritiskt för oss nu som när en kvinna ska till att föda men är för svag, så att barnet inte kommer ut.

⁴ Men kanske Herren, din Gud, hörde hädelserna från den assyriske kungens representant, när han hånade den levande Guden. Gud kommer nog inte att låta honom gå fri från detta. Gud ska nog straffa honom för dessa ord. Jesaja, bed för oss som finns kvar!

⁵ När Jesaja hörde detta svarade han:

⁶ Tala om för Hiskia att Herren uppmanar honom att inte oroa sig för de hotelser denne assyriske lakej kom med och inte heller för hans hädelser.

⁷ Ett rykte från Assyrien ska nämligen nå kungen, att han behöver återvända hem. Han ska då vända om till sitt eget land, och där ska jag se till att han blir dödad.

^8-9 Den assyriske befälhavaren lämnade nu Jerusalem och gick för att rådgöra med sin kung, som hade lämnat Lakis för att belägra Libna. Men just då fick kungen beskedet att Tirhaka, kronprinsen i Etiopien, gått till anfall mot honom söderifrån. När han fick höra detta, skickade han sändebud tillbaka till Hiskia i Jerusalem med detta meddelande:

¹⁰ Låt inte den Gud du tror på lura dig genom löften om att Jerusalem inte ska bli intaget av mig!

¹¹ Tänk bara på vad som har hänt där assyriska kungar har farit fram. De har krossat allt motstånd! Tro inte att ni på något sätt är annorlunda.

¹² Blev folken i Gosan, Haran och Resef, eller Edens barn i Telassar, räddade av sina gudar? Nej, de assyriska kungarna utrotade dem fullständigt!

¹³ Och tänk på vad som hände med kungen i Hamat, kungen i Arpad och kungarna från Sefarvaim, Hena och Iva!

¹⁴ När kung Hiskia hade mottagit brevet och läst det, gick han bort till templet och bredde ut det inför Herren

¹⁵ och bad:

^16-17 Herre, Israels Gud, som tronar mellan keruberna, du som är den ende Guden och som härskar över alla kungariken på jorden, det var du ensam som gjorde himmel och jord. Hör min bön och se till mig i min nöd! Se på detta brev från kung Sanherib, som hädar den levande Guden.

¹⁸ Det är sant som han säger, Herre, att kungarna i Assyrien har besegrat alla dessa folk,

¹⁹ och att deras gudar kastats i elden. Men de var ju inga gudar utan bara avbilder som människor hade tillverkat av trä och sten. Därför kunde assyrierna förgöra dem.

²⁰ Herre, vår Gud, rädda oss, så att alla kungariken på jorden förstår att bara du är Gud, den ende Guden!

Herren ska krossa Sanherib

²¹ Då kom det ett besked från Jesaja, Amos son, till kung Hiskia: Herren, Israels Gud, ger dig här sitt svar på din bön beträffande Sanherib, Assyriens kung:

²² Herren säger till Sanherib: Mitt folk, den hjälplösa jungfrun Sions dotter, skrattar åt dig och föraktar dig.

²³ Vem är det egentligen du har hädat? Vem är det du har hånat? Mot vem är det du har höjt rösten och visat upp ditt högmod? Det är mot den Helige i Israel!

²⁴ Du har sänt budbärare för att häda Herren. Du skryter över din väldiga armé, som har bestigit bergen och huggit ner de högsta cedrarna och de dyrbaraste cypresserna i Libanon. Du har intagit deras högsta berg och förstört deras kraftigaste befästningar.

²⁵ Du skryter över alla källor du har grävt i länder som du lagt under dig och menar att Egypten och dess bundsförvanter inte är något hinder för dig!

²⁶ Men har du ännu inte förstått att det var jag som bestämde allt detta för länge sedan? Att det var jag som långt tillbaka i tiden gav dig denna makt? Det är jag som låtit allt detta inträffa och tillåtit dig att inta befästa städer och förvandla dem till ruinhögar!

²⁷ Detta är anledningen till att folket i de städerna hade så liten makt och så lätt blev ett byte för dig. De var lika hjälplösa som spröda plantor under dina fötter, som gräs på taket, som snart förbränns av solen.

²⁸ Men jag känner dig väl och vet allt vad du har för dig och det sätt på vilket du rasat mot mig.

²⁹ Därför att du har rasat mot mig har jag satt en ring i din näsa och ett betsel i din mun, och jag ska leda dig tillbaka till ditt eget land samma väg som du kom.

³⁰ Sedan sa Gud till Hiskia: Här är beviset på att jag är den som befriar denna stad från kungen i Assyrien. I år ska du få äta av det som växer av sig självt, och nästa år det som kommer upp av detta. Men om två år ska ni på nytt ha allt ni behöver och kunna så, skörda och plantera i vanlig ordning.

³¹ Ni som är kvar i Juda ska slå rot i er egen jord och blomstra och förökas.

³² För en del av dem som överlevt ska gå ut från Jerusalem och än en gång befolka hela landet. Herren själv ska genom sin makt se till att allt detta sker.

³³ Beträffande kungen i Assyrien och hans trupper, ska de inte komma in i Jerusalem, och inte heller ska de skjuta sina pilar ditin. De ska inte marschera fram utanför murarna eller bygga upp jordvallar mot dem.

³⁴ Han ska vända tillbaka till sitt eget land samma väg han kom och han ska inte komma in i staden, säger Herren.

³⁵ Jag ska försvara den för min äras skull och till minne av min tjänare David.

³⁶ Den natten kom Herrens ängel till assyrierna och dödade 185.000 man i deras läger. När de som överlevt vaknade nästa morgon låg de bland alla dessa döda.

³⁷ Då vände Sanherib, kungen i Assyrien, tillbaka till Nineve i sitt eget land.

³⁸ Och en dag när han tillbad i guden Nisroks tempel, dödade hans söner Adrammelek och Sareser honom med sina svärd. De flydde sedan till Ararat, och hans son Esarhaddon blev kung efter honom.

Herren förlänger Hiskias liv

38 Just vid den tid då detta hände blev Hiskia dödligt sjuk, och profeten Jesaja, Amos son, besökte honom och gav honom en hälsning från Herren:Ordna upp dina affärer och allt annat som behöver göras, för du kommer att dö i denna sjukdom.

² När Hiskia fick detta besked, vände han sig mot väggen och bad:

³ Herre, kommer du inte ihåg hur ärlig och uppriktig jag varit mot dig och hur jag alltid försökt lyda dig och göra allt vad du sagt? Sedan började han gråta bittert.

⁴ Då kom ett nytt budskap från Herren till Jesaja:

⁵ Gå och tala om för Hiskia att Herren, hans fäders Gud, har hört hans bön och sett hans gråt. Jag ska förlänga hans liv med femton år.

⁶ Jag ska hjälpa honom och rädda staden från kungen i Assyrien. Jag ska försvara dig, säger Herren,

⁷ och detta är mitt tecken:

⁸ Jag ska låta skuggan gå tio steg tillbaka på Ahas solur!Solen gick alltså baklänges motsvarande tio steg på soluret!

⁹ När kung Hiskia blev frisk igen, skrev han detta om sin upplevelse:

¹⁰ Jag är i mina bästa år, och jag måste lämna livet. Jag har berövats resten av det, och nu måste jag gå till dödsriket. Aldrig mer ska jag få se Herren i de levandes land.

¹¹ Aldrig mer ska jag få se mina vänner här i världen.

¹² Mitt liv har tagits ner som en herdes tält. Min livsväv har skurits ner från vävbommen och rullats ihop efter arbetet. Dag och natt hänger mitt liv som på en tråd.

¹³ Hela natten jämrade jag mig. Det var som att bli söndersliten av lejon.

¹⁴ I min yrsel skrek jag som en svala och kuttrade som en duva, och mina ögon sved av trötthet när jag sökte efter hjälp. 'O Gud

¹⁵ Men vad ska jag säga? För det är ju Gud själv som har talat och låtit detta ske. Jag får vandra i ödmjuk tacksamhet den tid jag har kvar.

¹⁶ Herre, din fostran är god och ger liv och hälsa. Men du har gjort mig frisk, Herre, och låter mig få leva!

¹⁷ Nu kan jag förstå alltsammans. Det var nyttigt för mig att gå igenom denna prövning, för du har i din kärlek räddat mig från döden. Du har förlåtit alla mina synder.

¹⁸ Döda kan inte prisa dig. De har inget hopp och ingen glädje.

¹⁹ De levande, och bara de levande, kan prisa dig som jag gör i dag. Från far till son berättar man om din trofasthet.

²⁰ Herren har gjort mig frisk! Nu ska jag sjunga lovsång i templet till stränginstrument.

²¹ Jesaja hade bett Hiskias tjänare att göra en salva av fikon och lägga den på svulsten, så att han skulle bli frisk igen.

²² Då hade Hiskia frågat: Vilket tecken ska Herren ge mig på att han botar mig?

Lev det nya livet

3 Ni fick liv igen när Kristus uppstod från döden. Rikta därför blicken mot glädjen och de rika skatterna i himlen, där Kristus sitter på hedersplatsen vid Guds högra sida.

² Ha himlen i era tankar och använd inte er tid till att oroa er över saker och ting som hör jorden till, utan tänk på vad som ska komma.

³ Ni borde ha lika lite begär efter detta jordiska liv som en död människa har. Ert verkliga liv finns i himlen med Kristus och Gud.

⁴ Och när Kristus, som är vårt verkliga liv, kommer tillbaka, ska ni dela den härlighet som omger honom.

⁵ Därför ska ni sluta upp med att synda. Döda de onda begär som döljer sig inom er. Håll er borta från sexuell synd och orena tankar, och se till att ni inte grips av penningbegär för det är det samma som avgudadyrkan,

⁶ och Guds vrede kommer att drabba dem som håller på med sådant.

⁷ Ni ägnade er åt det när ni fortfarande var en del av den här världen,

⁸ men nu är det dags att kasta bort vredens, hatets, förbannelsens och det smutsiga språkets orena kläder.

⁹ Ljug inte för varandra! Ert gamla jag, med all dess ondska, sysslade med sådant. Nu har det dött och är borta.

¹⁰ Nu lever ni ett helt nytt liv, där man hela tiden lär sig mer och mer, och blir alltmer lik Kristus, som skapade detta nya liv i er.

¹¹ I det livet är sådant som nationalitet, hudfärg och social ställning betydelselöst och utan intresse. Det enda som betyder något är förhållandet till Kristus. Han är allt, och han finns i allt och alla.

¹² Gud har utvalt er, och han har gett er detta nya liv på grund av sin stora kärlek och omsorg om er. Därför bör ni visa medkänsla, godhet och vänlighet mot andra. Ansträng er inte för att synas, utan visa tålamod och håll er i bakgrunden.

¹³ Var alltid beredda att förlåta. Tänk inte illa om någon enda människa. Kom ihåg att Herren har förlåtit er. Därför måste ni förlåta andra.

¹⁴ Låt era liv vara fyllda av kärlek för den är det band som håller samman hela församlingen i fullständig harmoni.

¹⁵ Låt den frid som Kristus ger alltid behärska era liv, för det är både er skyldighet och er förmån som medlemmar i hans kropp. Och var alltid tacksamma!

¹⁶ Kom ihåg vad Kristus undervisade om, och låt hans ord få breda ut sig bland er. Det är ju bara hans ord som gör er visa och förståndiga. Då kan ni vägleda och undervisa andra. Och sjung psalmer och sånger och andliga visor med tacksamhet och av hela hjärtat till Guds ära.

¹⁷ Och vad ni än säger eller gör, gör det i Herren Jesu namn, och tacka alltid Gud vår Far för vad Jesus har gjort.

Relationer i familj och arbete

¹⁸ Ni hustrur ska underordna er era män, för det förväntar sig Herren av er.

¹⁹ Och ni män ska älska era hustrur, och inte vara hårda och ovänliga mot dem.

²⁰ Ni barn måste alltid lyda era föräldrar, för det är Herrens vilja.

²¹ Och ni föräldrar, gräla inte så mycket på era barn att de tappar självförtroendet.

²² Ni slavar måste alltid lyda era jordiska herrar, inte bara när de råkar se er! Var inte ögontjänare! Lyd dem villigt, därför att ni älskar Herren och därför att ni vill göra det han önskar.

²³ Arbeta flitigt och ordentligt och med gott humör vad ni än gör. Gör det för Herren och inte för människor.

²⁴ Kom ihåg att det är Herren Kristus som ska ge er lön och av hans arv ska ni få del. I själva verket är det honom som ni arbetar för.

²⁵ Och om ni inte gör ert bästa för honom, kommer också er lön att bli därefter, för Gud behandlar alla lika.