Add parallel Print Page Options

25 Av David. Till dig, HERRE, upplyfter jag min själ.

Min Gud, på dig förtröstar jag; låt mig icke komma på skam, låt icke mina fiender fröjda sig över mig.

Nej, ingen kommer på skam, som förbidar dig; på skam kommer de som, utan sak, handla trolöst.

HERRE, kungör mig dina vägar, lär mig dina stigar.

Led mig i din sanning, och lär mig, ty du är min frälsnings Gud; dig förbidar jag alltid.

Tänk, HERRE, på din barmhärtighet och din nåd, ty de äro av evighet.

Tänk icke på min ungdoms synder och på mina överträdelser, utan tänk på mig efter din nåd, för din godhets skull, HERRE.

HERREN är god och rättfärdig, därför undervisar han syndare om vägen.

Han leder de ödmjuka rätt, han lär de ödmjuka sin väg.

10 Alla HERRENS vägar äro nåd och trofasthet för dem som hålla hans förbund och vittnesbörd.

11 För ditt namns skull, HERRE, förlåt min missgärning, ty den är stor.

12 Finnes det en man som fruktar HERREN, då undervisar han honom om den väg han bör välja.

13 Han själv skall leva i lycka, och hans efterkommande skola besitta landet.

14 HERREN har sin umgängelse med dem som frukta honom, och sitt förbund vill han kungöra för dem.

15 Mina ögon se alltid till HERREN, ty han drager mina fötter ur nätet.

16 Vänd dig till mig och var mig nådig; ty jag är ensam och betryckt.

17 Mitt hjärtas ångest är stor; för mig ut ur mitt trångmål.

18 Se till mitt lidande och min vedermöda, och förlåt mig alla mina synder.

19 Se därtill att mina fiender äro så många och hata mig med orätt.

20 Bevara min själ och rädda mig; låt mig icke komma på skam, ty jag tager min tillflykt till dig.

21 Ostrafflighet och redlighet bevare mig, ty jag förbidar dig.

22 Förlossa Israel, o Gud, ur all dess nöd.

En bön om nåd, ledning och förlåtelse

25 Av David.

Till dig, Herre, sätter jag mitt hopp,[a]
    du min Gud, på dig förtröstar jag.
Låt mig inte komma på skam,
    och låt inte mina fiender triumfera över mig.
Ingen som hoppas på dig behöver någonsin skämmas.
    Men de som utan orsak handlar svekfullt ska stå där med sin skam.

Herre, visa mig dina vägar,
    lär mig dina stigar!
Led mig i din sanning och undervisa mig,
    du min frälsnings Gud.
    Jag hoppas på dig, alltid.
Herre, tänk på din barmhärtighet
    och nåd som du alltid har visat.
Tänk inte på min ungdoms synder,
    mina överträdelser,
utan kom ihåg mig i din nåd,
    tänk på mig i din godhet, Herre.

Herren är god och rättsinnig,
    därför visar han syndarna vägen.
Han vägleder de ödmjuka rätt,
    han undervisar de ödmjuka om sin väg.
10 Alla Herrens vägar är nåd och trofasthet
    för dem som håller hans förbund och befallningar.
11 Herre, för ditt namns skull,
    förlåt min synd, för den är stor.

12 Vem det än är som fruktar Herren,
    honom låter Herren veta vilken väg han ska välja.
13 Han får leva ett gott liv,
    och hans barn ska ärva landet.
14 Herren har förtroende för dem som fruktar honom,
    och de får insyn i hans förbund.
15 Jag ser alltid upp till Herren,
    för han frigör min fot ur nätet.

16 Vänd dig till mig, var nådig mot mig,
    för jag är ensam och nertyngd.
17 Min ångest blir allt värre.
    Befria mig från min nöd!
18 Se hur jag lider och vilket elände jag har!
    Förlåt mig alla mina synder!
19 Se hur många fiender jag har
    och hur våldsamt de hatar mig!

20 Bevara mitt liv och rädda mig!
    Låt mig inte komma på skam,
    för jag tar min tillflykt till dig.
21 Låt oskuld och uppriktighet bevara mig,
    för mitt hopp står till dig.

22 O, Gud, befria Israel från all dess nöd!

Footnotes

  1. 25:1 Ordagrant: lyfter jag min själ

29 En psalm av David. Given åt HERREN, I Guds sönder, given åt HERREN ära och makt;

given åt HERREN hans namns ära, tillbedjen HERREN i helig skrud.

HERRENS röst går ovan vattnen; Gud, den härlige, dundrar, ja, HERREN, ovan de stora vattnen.

HERRENS röst ljuder med makt, HERRENS röst ljuder härligt.

HERRENS röst bräcker cedrar, HERREN bräcker Libanons cedrar.

Han kommer dem att hoppa likasom kalvar, Libanon och Sirjon såsom unga vildoxar.

HERRENS röst sprider ljungeldslågor.

HERRENS röst kommer öknen att bäva, HERREN kommer Kades' öken att bäva.

HERRENS röst bringar hindarna att föda; skogarnas klädnad rycker den bort. I hans himmelska boning förkunnar allting hans ära.

10 HERREN på sin tron bjöd floden komma, och HERREN tronar såsom konung evinnerligen.

11 HERREN skall giva makt åt sitt folk, HERREN skall välsigna sitt folk med frid.

Herrens ära och makt

29 En psalm av David.

Ge Herren, ni Guds söner,
    ge Herren ära och makt!
Ära honom för hans härliga namn!
    Böj er inför Herren i helig skrud[a].

Herrens röst hörs över vattnen,
    Gud, den upphöjde, dundrar.
    Herrens röst hörs över de stora vattnen.
Herrens röst är väldig,
    Herrens röst är praktfull.
Herrens röst knäcker cedrar,
    Herren knäcker Libanons cedrar.
Han får Libanon att hoppa som en kalv
    och Sirjon som en vildoxe.
Herrens röst slår med ljungande blixtar.
Herrens röst skakar öknen,
    Herren skakar Kadeshöknen.
Herrens röst får hindarna att kalva,
    den klär av träden i skogarna.
Allting i hans tempel ropar: ”Ära!”

10 Herren satt på sin tron vid syndafloden,
    Herren sitter på sin tron för evigt.
11 Herren ger sitt folk styrka.
    Herren välsignar sitt folk med frid.

Footnotes

  1. 29:2 Eller härlighet/glans, vilket i så fall syftar på Herren och inte på dem som uppmanas till tillbedjan.

33 Jublen i HERREN, I rättfärdige; lovsång höves de redliga.

Tacken HERREN på harpa, lovsjungen honom till tiosträngad psaltare.

Sjungen honom en ny sång, spelen skönt med jubelklang.

Ty HERRENS ord är rätt, och allt vad han gör är gjort i trofasthet.

Han älskar rättfärdighet och rätt; jorden är full av HERRENS nåd.

Himmelen är gjord genom HERRENS ord och all dess här genom hans muns anda.

Han samlar havets vatten såsom i en hög; han lägger djupen i deras förvaringsrum.

Hela jorden frukte HERREN; för honom bäve alla som bo på jordens krets.

Ty han sade, och det vart; han bjöd, och det stod där.

10 HERREN gjorde hedningarnas råd om intet, han lät folkens tankar komma på skam.

11 Men HERRENS råd består evinnerligen, hans hjärtas tankar från släkte till släkte.

12 Saligt är det folk vars Gud HERREN är, det folk som han har utvalt till arvedel åt sig.

13 Ja, från himmelen skådade HERREN ned, han såg alla människors barn.

14 Från sin boning blickade han ned till alla dem som bo på jorden,

15 han som har danat allas deras hjärtan, han som aktar på alla deras verk.

16 En konung segrar icke genom sin stora styrka, en hjälte räddas icke genom sin stora kraft.

17 Förgäves väntar man sig seger genom hästar, med all sin styrka rädda de icke.

18 Se, HERRENS öga är vänt till dem som frukta honom, till dem som hoppas på hans nåd;

19 han vill rädda deras själ från döden och behålla dem vid liv i hungerns tid.

20 Vår själ väntar efter HERREN; han är vår hjälp och sköld.

21 Ty i honom gläder sig vårt hjärta, vi förtrösta på hans heliga namn.

22 Din nåd, HERRE, vare över oss, såsom vi hoppas på dig.

Lovprisning till Skaparen och Herren

33 Jubla i Herren, ni rättfärdiga,
    för det hör till de rättsinniga att prisa honom!
Prisa Herren med lyra,
    sjung lovsång till honom med tiosträngad harpa!
Sjung en ny sång för honom,
    spela ljuvligt och ropa av glädje!

Herrens ord är tillförlitligt,
    allt han gör sker i trofasthet.
Han älskar rätt och rättfärdighet.
    Jorden är full av Herrens nåd.

Genom Herrens ord blev himlarna till,
    dess här genom hans muns ande.
Han samlade havsvattnen till en plats,
    han lade djupen där de skulle förvaras.
Låt alla i hela världen frukta Herren,
    alla jordens invånare visa vördnad för honom.
För han talade, och det blev till,
    han befallde, och det stod där.

10 Herren gör folkens planer om intet,
    han avvisar deras målsättningar.
11 Herrens plan består för evigt,
    hans avsikter från generation till generation.

12 Lyckligt är det folk vars Gud Herren är,
    det folk som han har utvalt till sitt eget!
13 Från himlen blickar Herren ner,
    han ser varje människa.
14 Han betraktar från sin boning
    alla som bor på jorden,
15 han som har skapat allas hjärtan
    och vakar över allt de gör.

16 Ingen kung kan räddas av en stor armé,
    ingen kämpe kommer undan för sin stora styrka.
17 Stridshästar ger falska hopp om räddning.
    De är starka, men de kan inte rädda någon.
18 Men Herrens ögon följer dem som fruktar honom
    och hoppas på hans nåd.
19 Han räddar dem från döden
    och håller dem vid liv under hungersnöd.

20 Vi väntar på Herren,
    han är vår hjälp och sköld.
21 I honom har vi vår innerliga glädje.
    Vi förtröstar på hans heliga namn.
22 Herre, låt din nåd vila över oss,
    för vi hoppas bara på dig.

36 För sångmästaren; av HERRENS tjänare David.

I mitt hjärta betänker jag vad synden säger till den ogudaktige, till den för vilkens ögon Guds fruktan ej finnes.

Den intalar ju honom vad som är behagligt i hans ögon: att man icke skall finna hans missgärning och hata den.

Hans muns ord äro fördärv och svek; han vill icke göra vad förståndigt och gott är.

Fördärv tänker han ut på sitt läger, han träder på den väg som icke är god; han skyr icke för något ont.

HERRE, upp i himmelen räcker din nåd, och din trofasthet allt upp till skyarna.

Din rättfärdighet är såsom väldiga berg, dina rätter såsom det stora havsdjupet; både människor och djur hjälper du, HERRE.

Huru dyrbar är icke din nåd, o Gud! Människors barn hava sin tillflykt under dina vingars skugga.

De varda mättade av ditt hus' rika håvor, och av din ljuvlighets ström giver du dem att dricka.

10 Ty hos dig är livets källa, i ditt ljus se vi ljus.

11 Låt din nåd förbliva över dem som känna dig och din rättfärdighet över de rättsinniga.

12 Låt icke de högmodigas fot komma över mig eller de ogudaktigas hand driva mig bort.

13 Ja, där ligga ogärningsmännen fallna; de äro nedstötta och kunna icke mer resa sig.

Guds trofasthet, rättvisa och kärlek i motsats till människors synd och ondska

36 För körledaren. Av Herrens tjänare David.

I mitt innersta hör jag synden viska till den gudlöse,
    i hans ögon finns ingen gudsfruktan.[a]

Han inbillar sig att den orätt han gjort aldrig upptäcks,
    att den aldrig blir förhatlig.[b]
Men allt han säger är orätt och svek.
    Han gör inte längre det som är förståndigt och gott.
Till och med på sin bädd smider han onda planer,
    han har hängett sig åt en väg som inte är god,
    han skyr inget ont.

Herre, till himlen når din nåd,
    din trofasthet upp till skyarna.
Din rättfärdighet är som väldiga berg,
    din rättvisa som det stora djupet.
    Både människor och djur räddar du, Herre.
Hur dyrbar är inte din nåd, Gud!
    Människobarnen har sin tillflykt under dina vingars skugga.
De får njuta av överflödet i ditt hus,
    du låter dem dricka ur dina glädjeströmmar.
10 Hos dig är livets källa,
    i ditt ljus ser vi ljuset.

11 Låt din nåd förbli hos dem som känner dig,
    din rättfärdighet i uppriktiga hjärtan.
12 Låt inte de stolta få trampa på mig,
    och låt inte de onda driva bort mig.
13 Där ligger de, de som gör orätt,
    de har kastats ner
och kommer aldrig mer att resa sig.

Footnotes

  1. 36:2 Grundtextens innebörd är osäker.
  2. 36:3 Grundtextens exakta innebörd är osäker.

39 För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David.

Jag sade: »Jag vill akta på vad jag gör, så att jag icke syndar med min tunga; jag vill akta på att tygla min mun, så länge den ogudaktige är för mina ögon.»

Jag blev stum och tyst, jag teg i min sorg; man jag upprördes av smärta.

Mitt hjärta blev brinnande i mitt bröst: när jag begrundade, upptändes en eld i mig; jag talade med min tunga.

HERRE, lär mig betänka att jag måste få en ände, och vad som är mina dagars mått, så att jag förstår huru förgänglig jag är.

Se, såsom en handsbredd har du gjort mina dagars mått, och min livslängd är såsom intet inför dig; fåfänglighet allenast äro alla människor, huru säkra de än stå. Sela.

Såsom en drömbild allenast gå de fram, fåfänglighet allenast är deras ävlan; de samla tillhopa och veta icke vem som skall få det.

Och nu, vad förbidar jag, Herre? Till dig står mitt hopp.

Befria mig från alla mina överträdelser, låt mig icke bliva till smälek för dåren.

10 Jag tiger och upplåter icke min mun; ty det är du som har gjort det.

11 Vänd av ifrån mig din plåga; för din hands aga försmäktar jag.

12 Om du tuktar någon med näpst för missgärning, så är det ute med hans härlighet, såsom när mal krossas. Fåfänglighet allenast äro alla människor. Sela.

13 Hör min bön, o HERRE, och lyssna till mitt rop, tig icke vid mina tårar; ty jag är en främling i ditt hägn, en gäst såsom alla mina fäder.

14 Vänd ifrån mig din blick, så att jag får vederkvickas, innan jag går hädan och icke mer är till.

En vädjan om Guds nåd – livet är så kort

39 För körledaren, till Jedutun[a]. En psalm av David.

Jag sa: ”Jag ska ta mig i akt
    och hålla min tunga från synd,
sätta ett lås för min mun,
    så länge de gudlösa finns i min närhet.”
Men när jag blev tyst och stum
    och inte ens kunde säga det som var gott,[b]
    ökade ångesten bara inom mig.
Mitt hjärta brände inom mig,
    och ju mer jag grubblade,
desto mer brände elden.
    Jag måste tala:

Herre, hjälp mig att inse att mitt liv har ett slut
    och hur få mina dagar är,
    låt mig förstå min egen förgänglighet.
Du har gett mig en handfull dagar,
    hela min livstid är ingenting för dig.
    En människas liv är bara en vindfläkt. Séla

Som en skugga går människan omkring,
    hastar hit och dit för ingenting,
samlar ihop rikedomar utan att veta vem som ska få dem.

Herre, vad har jag då att hoppas på?
    Mitt hopp står till dig.
Befria mig från alla mina synder,
    låt mig inte bli hånad av dårar![c]
10 Jag ska hålla tyst och inte öppna munnen,
    för det är du som gjort detta.
11 Ta bort din plåga från mig,
    för jag går under av slagen från din hand.
12 När du tuktar en människa för hennes synd,
    gör du likt malen slut på allt som är henne kärt.
Människan är ingenting mer än en vindfläkt. Séla

13 Hör min bön, Herre, lyssna när jag ropar!
    Var inte döv för min gråt.
Jag är en gäst hos dig
    och en främling, som mina förfäder.
14 Vänd bort din blick från mig,
    så att jag får glädjas innan jag går bort
        och inte längre finns till.”

Footnotes

  1. 39:1 Jedutun var en av Davids musiker, se 1 Krön 16:41.
  2. 39:3 Grundtextens innebörd är osäker.
  3. 39:9 Eller: …låt mig inte bli hånad som en dåre.