Psaltaren 143-145
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
I livsfara
143 Herre, hör min bön! Svara när jag ropar till dig, för du håller dina löften.
2 Ställ mig inte inför rätta, för ingen är oskyldig i dina ögon.
3 Mina fiender förföljde mig och tog mig till fånga. De har slagit ner mig till marken och de tvingar mig att ligga i mörker, precis som de som ligger i graven.
4 Därför har jag förlorat allt mitt hopp och är förlamad av skräck.
5 Jag minns de fantastiska under som du gjorde förr.
6 Jag sträcker mig mot dig, ja, jag längtar efter dig precis som ett förtorkat land törstar efter regn.
7 Kom snart, Herre, och svara mig, för jag blir alltmer deprimerad. Vänd dig inte bort från mig, för då kommer jag att dö.
8 Påminn mig varje morgon om din godhet, för jag litar på dig. Visa mig den väg jag ska gå! Jag behöver dig!
9 Rädda mig från mina fiender! Herre, jag flyr till dig, för det är bara hos dig som jag kan gömma mig.
10 Hjälp mig att leva som du vill, för du är min Gud. Låt din gode Ande leda mig på rätta vägar.
11 Herre, stå vid ditt ord. Det kommer att ge ditt namn ära. Led mig ut ur alla svårigheter.
12 Eftersom du är kärleksfull och god mot mig, ber jag dig att utplåna alla mina fiender och döda alla som tänker skada mig, för jag är din tjänare.
En bön om räddning och befrielse
144 Lovad vare Herren, som beskyddar mig! Han visar mig hur jag ska strida.
2 Han är alltid kärleksfull och god mot mig. Han är min trygghet och min befriare. Han har gjort mig till härskare över sitt folk.
3 Herre, vad är då en människa? Hur kommer det sig att du över huvud taget lägger märke till henne? Varför bekymrar du dig om henne?
4 Hennes liv är som en vindfläkt, och hennes dagar glider bort som skuggor.
5 Herre, dra undan himlen och stig ner till oss! Bergen ryker när du rör vid dem.
6 Herre, släpp loss blixtarna och skjut iväg pilarna så att dina fiender skingras.
7 Sträck ner din hand från himlen och rädda mig ur de djupa vattnen, ur mina fienders våld.
8 De ljuger alltid och kallar till och med lögnen för sanning!
9 För dig Gud vill jag sjunga en ny sång och spela på en harpa med tio strängar,
10 för du låter kungarna segra! Du är den som ska rädda din tjänare David från att dö för svärdet.
11 Fräls mig! Befria mig från dessa grymma fiender, dessa lögnare, dessa opålitliga människor.
12-15 Och så här vill jag beskriva ett verkligt lyckligt land, där Herren är Gud:När Gud ger oss seger och fred råder kan våra barn ostört växa upp.Våra söner blir stora och starka som träd.Våra döttrar blir slanka och sköna som pelarna i ett palats.Våra lador blir fyllda till brädden och vi har mer än vad vi behöver.Ute på våra marker får fåren tusentals med lamm,och oxarna är tungt lastade med spannmål.Då ska ingen mer jämra sig och klaga på gator och torg.Lyckligt är det folk som lever så.Ja, lyckliga är de människor vilkas Gud är Herren!
Guds kärlek är gränslös
1-2 Jag vill prisa dig, min Gud och kung, och för evigt lova ditt namn.
3 Stor är Herren! Prisa honom därför alltid! Hans storhet är ofattbar!
4 Generation efter generation kommer att berätta för sina barn om allt det underbara han har gjort.
5 Din härlighet och ditt majestät kommer att vara på allas läppar.
6 Man kommer att tala om dina mäktiga gärningar, och jag vill då också berätta om hur stor du är.
7 Ja, alla kommer att tala om hur god du är och sjunga om din rättfärdighet.
8 Herren är god och barmhärtig. Hans tålamod tar aldrig slut, och hans kärlek är gränslös.
9 Han är god mot alla, och han visar medlidande med alla.
10 Alla levande varelser ska därför tacka dig, Herre, och ditt folk ska prisa dig.
11 Tillsammans ska de tala om ditt rikes härlighet och ge exempel på din makt.
12 De ska berätta hur du regerar i makt och härlighet.
13 Ditt rike tar aldrig slut, och du ska regera för evigt.
14 Herren reser upp dem som har fallit och dem som är nertyngda av sina bördor.
15 Allt levande ser förväntansfullt upp till dig för att få hjälp. Du ger mat åt alla, allteftersom de behöver.
16 Du mättar ständigt de hungriga, och du ger de törstiga att dricka, ja, du fyller varje behov.
17 Herren är rättvis i allt han gör. Han är fylld av godhet.
18 Han är nära dem som ärligt söker honom.
19 De som respekterar och litar på honom ger han allt de begär. Han hör deras rop om hjälp och räddar dem.
20 Han skyddar alla dem som älskar honom, men de som inte vill ha med honom att göra kommer han att döda.
21 Jag vill lova Herren, och allt som lever ska i alla tider prisa honom, för han är en helig Gud.
Psaltaren 143-145
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Ångerpsalm; bön om räddning
143 En psalm av David.
Herre, hör min bön!
Lyssna till min åkallan,
befria mig i din trofasthet och rättfärdighet.
2 Ställ inte din tjänare inför rätta,
för ingen levande är rättfärdig i dina ögon.
3 Min fiende har förföljt mig
och krossat mig.
Han har placerat mig i mörker,
precis som de som dött för länge sedan.
4 Jag är färdig att ge upp
och mitt hjärta är förlamat.
5 Jag minns tider som gått,
jag tänker på allt som du gjort,
begrundar dina händers verk.
6 Jag sträcker mina händer mot dig,
jag törstar efter dig som ett förtorkat land. Séla
7 Skynda dig, Herre, och svara mig,
för jag blir alltmer deprimerad.
Vänd dig inte bort från mig,
för då blir jag som de som ligger i sina gravar.
8 Låt mig varje morgon erfara din nåd,
för jag förtröstar på dig.
Visa mig den väg jag ska gå,
för jag sätter mitt hopp till dig.
9 Rädda mig från mina fiender!
Herre, jag flyr till dig.
10 Lär mig att göra din vilja,
för du är min Gud.
Låt din goda Ande leda mig på jämn mark.
11 Herre, bevara mitt liv för ditt namns skull.
Led mig ut ur nöden för din rättfärdighets skull.
12 Utplåna mina fiender i din nåd,
förgör dem som är ute efter mitt liv,
för jag är din tjänare.
Glädje över Guds omsorg
144 Av David.
Lovad vare Herren, min klippa,
han som lär mina händer att kriga
och mina fingrar att strida,
2 han som är nådig mot mig,
min klippa, min borg,
min befriare och min sköld.
Hos honom söker jag tillflykt.
Han har lagt mitt folk under mig.
3 Herre, vad är en människa, att du bryr dig om henne,
ett människobarn för din omtanke?
4 Människan är som en vindfläkt,
hennes liv som en flyende skugga.
5 Herre, dra undan himlen och stig ner!
Rör vid bergen, så att de ryker.
6 Släpp loss blixtarna och skingra dem,
skjut iväg pilarna och driv bort dem.
7 Sträck ner dina händer från höjden,
rädda mig, befria mig ur de djupa vattnen,
ur främlingarnas våld.
8 Deras mun är full av lögn
och deras högra hand av bedrägeri.
9 För dig, Gud, vill jag sjunga en ny sång
och spela på en tiosträngad harpa,
10 för du räddar kungarna från nederlaget
och befriar din tjänare David från det onda svärdet.
11 Rädda mig! Befria mig från främlingarnas våld!
De, vars munnar är fulla av lögner
och vilkas högra hand är redo till bedrägeri.
12 Våra unga söner blir som välväxta plantor,
våra döttrar som pelare, uthuggna för palats.
13 Våra lador blir fyllda till brädden
av livets förnödenheter av alla slag.
Ute på våra marker får fåren tusentals,
ja, tiotusentals med lamm,
14 och oxarna är tungt lastade med spannmål.
I muren finns inte längre någon rämna,
ingen fördrivs,
på våra gator finns inte längre någon som klagar.
15 Lyckligt är det folk som har det så.
Ja, lyckligt är det folk vars Gud är Herren!
Lova Herren, allt skapat
145 En lovsång av David.
Jag vill upphöja dig, min Gud och kung,
och för evigt prisa ditt namn.
2 Jag vill prisa dig varje dag,
för evigt lovsjunga ditt namn.
3 Stor är Herren och högt prisad!
Hans storhet är outgrundlig.
4 I alla tider ska människor hylla dina verk
och berätta om dina mäktiga gärningar.
5 Din härliga prakt, dina underbara verk och ditt majestät
vill jag begrunda.
6 De talar om dina fruktansvärda gärningars makt,
och jag vill förkunna din storhet.
7 De ska hylla minnet av din stora godhet
och jubla över din rättfärdighet.
8 Herren är nådig och barmhärtig,
sen till vrede, rik på nåd.
9 Herren är god mot alla,
han är barmhärtig mot alla som han har skapat.
10 Alla dina verk prisar dig, Herre,
och dina fromma lovprisar dig.
11 De talar om ditt rikes härlighet
och förkunnar din makt,
12 för att alla människor ska lära känna din makt,
ditt rikes ära och härlighet.
13 Ditt rike består för evigt
och ditt välde från generation till generation.
Herren är trofast i allt han säger,
nådig i allt han gör.[a]
14 Herren uppehåller alla som håller på att falla
och reser upp dem som är nertyngda.
15 Allas ögon är riktade mot dig,
och du ger dem mat i rätt tid.
16 Du öppnar din hand
och mättar allt levande som hungrar.
17 Herren är rättfärdig i allt han gör,
nådig mot allt han skapat.
18 Herren är nära alla som ropar,
som ärligt ropar till honom.
19 Han gör vad de som fruktar honom begär.
Han hör deras rop och räddar dem.
20 Herren skyddar alla dem som älskar honom,
men alla onda förgör han.
21 Jag vill lova Herren,
och allt som lever ska prisa hans heliga namn,
nu och för evigt.
Footnotes
- 145:13 Den senare hälften av versen saknas i grundtexten men finns bland Dödahavsrullarna, i Septuaginta m.fl. och har här översatts från dessa. Eftersom psalmen är alfabetisk kan man utgå ifrån att denna senare del bör finnas med, för att inte en bokstav (hebr. nun) skulle fattas.
1 Korinthierbrevet 14:21-40
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
21 Det står i de gamla Skrifterna att Gud ska sända män från andra länder till att tala till sitt folk på främmande språk, men inte ens då ska de lyssna.
22 Att be på ett okänt språk för inte människor till tro, men det profetiska talet övertygar och skapar tro.
23 Anta att en som inte tror kommer till församlingen och hör er tala på olika språk. Nog kommer han att tro att ni är galna.
24 Däremot om ni alla profeterar, så kan era vittnesbörd övertyga hans samvete om att han är en syndare.
25 Hans hemliga tankar kommer att bli kända, och han kommer att falla ner på sina knän och tillbe Gud och förklara att Gud verkligen finns där ibland er.
Regler för gudstjänsten
26 Mina bröder, låt oss nu sammanfatta vad jag har sagt. När ni kommer tillsammans bör det fungera på det sättet att några sjunger, andra undervisar eller berättar något som Gud har låtit dem förstå, andra talar tungomål eller uttyder någon annans tungotal. Men allt som görs måste vara nyttigt för alla och tjäna till att bygga upp dem i tron på Herren.
27 Inte fler än två eller högst tre bör tala på okända språk,
28 och om ingen som kan tolka finns närvarande bör de inte tala högt. De kan tala tyst för sig själva och för Gud, men inte offentligt.
29-30 Två eller tre kan profetera, om de har gåvan, men bara en i taget, medan de andra lyssnar. Om någon får ett budskap eller en uppenbarelse från Herren ska den som då talar sluta.
31 På det sättet kan alla som har profetians gåva få tala, den ene efter den andre, och alla kommer att lära sig något och bli uppmuntrade och hjälpta.
32 Kom ihåg att en person som har ett budskap från Gud, också har kraft att behärska sig själv eller att vänta på sin tur.
33 Gud tycker inte om när det är oordning. Han vill att det ska råda harmoni i församlingen.
34 Kvinnorna bör vara tysta under sammankomsterna. De ska inte vara med i diskussionerna, för de är enligt Skriften underordnade männen.
35 Om de undrar över något kan de fråga sina män efteråt i hemmet, för det är olämpligt för kvinnor att ta till orda i församlingen.
36 Håller ni inte med mig? Tror ni att kunskapen om Guds vilja börjar och slutar med er korinthier? Ja, då har ni misstagit er!
37 Ni som gör anspråk på att ni har profetians gåva liksom andra gåvor från den helige Ande borde vara de första att förstå att vad jag säger är en befallning från Herren själv.
38 Men om någon fortfarande inte håller med mig så måste vi lämna honom i hans okunnighet.
39 Därför, kära vänner i tron, var angelägna om att bli profeter, så att ni kan förkunna Guds budskap klart, men säg aldrig att det är fel att tala i tungor.
40 Se till att allt sker värdigt och med ordning.
Read full chapter
1 Korintierbrevet 14:21-40
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
21 Det står ju i lagen:
” ’Jag ska tala till detta folk på ett okänt språk
och med främlingars mun.
Men ändå ska de inte lyssna på mig’, säger Herren.”[a]
22 Att tala andra språk är ett tecken för de icke-troende, inte för de troende, medan profeterandet är ett tecken för de troende, inte för de icke-troende. 23 Föreställ er att, när hela församlingen kommer tillsammans, alla talar olika främmande språk. Om det då kommer in människor som inte förstår, eller några som inte alls tror, så kommer de självklart att säga att ni är fullständigt galna. 24 Men om alla i stället talar profetiskt, och det kommer in någon som inte tror, eller någon som inte förstår dessa saker, då avslöjas han av alla och ställs till svars av alla, 25 och vad som gömmer sig i hans hjärtas blottas. Då faller han ner på sitt ansikte och tillber Gud och ropar: ”Hos er finns verkligen Gud.”
Ordning vid de troendes samlingar
26 Hur ska det då vara, syskon? Jo, när ni möts ska var och en bidra med något: sång, undervisning, uppenbarelse, tal på andra språk eller tolkning av det. Men målet med allt ska vara att församlingen byggs upp. 27 När man talar ett annat språk, får bara två eller tre tala, en i taget, och någon ska tolka. 28 Om ingen kan tolka, måste talaren vara tyst under samlingen och bara tala tyst inom sig inför Gud.
29 På samma sätt får bara två eller tre profetera i en samling, och de andra ska pröva budskapet. 30 Om någon i samlingen får en uppenbarelse, ska den förste sluta tala. 31 Alla kan ni profetera, en i taget, så att var och en kan lära sig något och bli uppmuntrad. 32 Profeternas ande kan styras av profeterna. 33 Gud är inte oordningens utan fridens Gud. Liksom det är i de heligas alla församlingar, 34 ska kvinnorna tiga i era församlingar. De får inte lov att tala, utan ska underordna sig, som det står i lagen[b]. 35 Om de undrar över något ska de fråga sina män när de kommer hem, eftersom det inte är lämpligt att en kvinna talar i församlingen.[c]
36 Var det från er som Guds ord kom från början? Är det bara till er det har kommit? 37 Om någon anser sig vara en profet, eller andlig, ska han veta att det jag skriver till er är en befallning från Herren. 38 Men om någon inte vill acceptera detta, ska han inte heller bli accepterad.
39 Alltså, mina syskon: sträva efter att profetera, och hindra inte någon från att tala andra språk. 40 Se bara till att allt sker värdigt och med ordning.
Read full chapterFootnotes
- 14:21 Jfr Jes 28:11-12.
- 14:34 Paulus syftade på 1 Mos 3:16.
- 14:35 Kvinnorna hade rätt att be högt vid samlingarna och att använda de andliga gåvor Gud hade gett dem, men samhället accepterade inte att en kvinna undervisade männen.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.