Jesaja 40-43
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Hotet från Babylon, befrielse och återuppbyggnad
(40:1—66:24)
Tröst för Guds folk
40 Trösta, trösta mitt folk,
säger er Gud.
2 ”Uppmuntra Jerusalem
och säg att dess trältjänst är över,
dess skuld är försonad,
och Herren har gett det dubbelt igen
för alla dess synder.”
3 En röst ropar:
”Bana väg genom ödemarken för Herren!
Jämna en väg genom vildmarken för vår Gud!
4 Varje dal ska höjas,
alla berg och höjder sänkas.
Oländig mark ska jämnas
och kullar bli till slätt.
5 Herrens härlighet ska visa sig,
och alla människor ska få se den.”
Herren har talat.
6 En röst säger:
”Förkunna!”
Jag frågar:
”Vad ska jag förkunna?”
”Människan[a] är som gräset,
och all hennes prakt är
som ängsblomman.
7 Gräset torkar
och blomman vissnar,
när Herrens vind blåser på dem.
Ja, människorna är gräs.
8 Gräset torkar och blomman vissnar,
men vår Guds ord består i evighet.”
9 Gå upp på ett högt berg,
du Sion, som bringar glada nyheter,
höj din röst, du som kommer med glädjebud,
höj din röst, Jerusalem,
ropa, var inte rädd!
Tala om för städerna i Juda:
”Se, er Gud!”
10 Ja, Herren, Herren kommer med kraft,
och han ska regera med makt.
Han har med sig sin lön,
hans arbetslön går före honom.
11 Han vallar sin hjord som en herde.
Lammen samlar han i sina armar
och bär dem i sin famn,
och varsamt leder han tackorna.
12 Vem kan mäta vattnen i sin kupade hand
och himlarna med sina fingrar?
Vem kan lägga jordens stoft i ett mått,
och vem väger bergen och höjderna på en våg?
13 Vem kan granska Herrens Ande?
Vem kan ge honom råd?
14 Vem rådfrågar han
för att få upplysning
och undervisning om den rätta vägen?
Vem kan ge honom kunskap
och visa honom insiktens väg?
15 Folken är bara som en droppe i en spann,
som damm i vågskålen.
Han väger öar som om de var fint damm.
16 Libanons skogar räcker inte till ved,
dess djur inte till brännoffer.
17 Folken på jorden är ingenting inför honom.
I hans ögon betyder de ingenting.
18 Vem kan ni då likna Gud vid?
Vad kan ni jämföra honom med?
19 Med en avgud
som gjuts av en hantverkare
och som guldsmeden drar över med guld
och gör silverkedjor åt? [b]
20 Den fattige som inte kan ge ett sådant offer
väljer ett stycke trä som inte ruttnar,
och anlitar en skicklig hantverkare
som ställer upp en avgudabild
som inte faller omkull.
21 Förstår ni inte? Har ni inte hört?
Har det inte berättats för er från början?
Har ni inte insett det
sedan jorden grundlades?
22 Han sitter högt ovanför jordens rund,
och dess befolkning är
som gräshoppor för honom.
Han breder ut himlarna som en duk
och spänner upp den som ett tält att bo i.
23 Han gör furstarna till intet
och jordens domare till ingenting.
24 Knappt har de hunnit planteras,
knappt sås, knappt slå rot,
förrän han blåser på dem,
och de vissnar
och förs bort av stormvinden som agnar.
25 ”Vem kan ni jämföra mig med?
Vem är lik mig?” frågar den Helige.
26 Se upp mot himlen!
Vem har skapat allt detta?
Han leder stjärnornas skaror
och kallar var och en av dem vid namn.
Hans makt och styrka är så stor
att inte en enda av dem fattas.
27 Hur kan du, Jakob, säga,
och du, Israel, klaga:
”Herren ser inte till mig,
min Gud tar sig inte an min sak?”
28 Vet du inte, har du inte hört
att Herren är en evig Gud,
som har skapat hela jorden?
Han blir aldrig trött och svag.
Ingen kan utforska hans förstånd.
29 Han ger kraft åt den trötte
och styrka åt den svage.
30 Unga kan bli trötta och utmattade,
och unga män kan falla.
31 Men de som hoppas på Herren
får ny kraft,
de får vingar som örnar.
De springer utan att bli trötta
och vandrar utan att mattas.
Herren ska hjälpa Israel
41 ”Var tysta inför mig,
ni länder bortom havet!
Låt folken få ny kraft.
Låt dem komma fram och tala,
låt oss tillsammans komma inför rätta.
2 Vem har satt honom i rörelse från öster,
kallat honom i rättfärdighet?
Folk överlämnas åt honom,
kungar underkuvas.
Hans svärd gör dem till stoft,
de blåser bort som agnar för hans båge.[c]
3 Han förföljer dem
och drar oskadd vidare
på vägar där han inte färdats tidigare.
4 Vem har planerat och gjort detta?
Han som kallat fram människosläktena i begynnelsen,
jag, Herren,
som är den förste och den siste.”
5 Länderna bortom havet
ser på detta med skräck,
hela jorden darrar. De närmar sig,
de kommer samman,
6 den ene vill hjälpa den andre
och säger till honom: ”Var stark!”
7 Träsnidaren uppmuntrar guldsmeden,
och den som gjuter uppmuntrar den som står vid städet.
Han säger om lödningen:
”Det här blir bra.”
Han spikar fast avgudabilden,
så att den står stadigt.
8 ”Men du, Israel, min tjänare,
du Jakob, som jag har utvalt,
du Abrahams ättling, min vän,
9 du som jag har hämtat från jordens ände
och kallat från dess mest avlägsna hörn,
till dig har jag sagt: ’Du är min tjänare,’
jag har utvalt dig
och ska inte stöta bort dig.
10 Var inte rädd, jag är med dig.
Var inte ängslig, jag är din Gud.
Jag ger dig styrka och hjälper dig.
Jag uppehåller dig med min rättfärdighets hand.
11 Alla som rasar mot dig
ska få blygas och stå med skam.
De som står emot dig
kommer att göras till intet och förgås.
12 Du letar efter dina motståndare
men kommer inte att finna dem,
de som fört krig mot dig
ska omintetgöras och bli till intet.
13 Jag är Herren, din Gud,
jag håller dig vid handen
och säger till dig: Var inte rädd.
Jag hjälper dig.
14 Var inte rädd, du mask Jakob,
du lilla Israel.
Jag hjälper dig, säger Herren,
din befriare[d], Israels Helige.
15 Jag ska göra dig till en tröskmaskin,
ny och med vassa taggar.
Du ska tröska bergen till grus
och höjderna till agnar.
16 Du ska kasta upp dem i luften,
och vinden ska blåsa bort dem.
En stormvind ska sprida dem åt alla håll.
Men du ska glädja dig i Herren,
jubla över Israels Helige.
17 De fattiga och lidande söker vatten,
men det finns inget.
Deras tungor torkar ut av törst.
Men jag, Herren, ska svara dem.
Jag, Israels Gud, ska aldrig överge dem.
18 Jag ska låta floder rinna fram uppe på höjderna
och källor av vatten springa upp i dalarna.
Jag ska göra öknen vattenrik
och förtorkade områden rika på källor.
19 I öknen ska jag plantera ceder,
akacia, myrten och olivträd,
jag ska sätta cypresser i ödemarken
tillsammans med alm och pinje.
20 Så ska alla se och veta,
begrunda och förstå,
att det är Herren som har gjort det,
att Israels Helige har skapat det.
21 Lägg fram er sak, säger Herren,
presentera era argument, säger Jakobs kung.
22 Låt dem stiga fram och tala om för oss
vad som händer,
och vad som har hänt,
för att vi ska kunna begrunda hur det blev.
Eller berätta för oss
vad som ska ske i framtiden.
23 Tala om för oss vad som ligger i framtiden,
så att vi förstår att ni är gudar.
Gör något, gott eller ont,
så att vi alla kan se det och förundras.
24 Men ni är mindre än ingenting
och kan inte göra något alls.
Den som väljer er är avskyvärd.
25 Men jag har satt en man i rörelse från norr,
han kommer från öster och åkallar mitt namn.
Han trampar ner furstar som om de vore grus,
så som en krukmakare knådar sin lera.
26 Vem har talat om detta från början,
så att vi fick veta det,
i förväg, så att vi kunde säga att han hade rätt?
Det fanns ingen,
inte en enda förutsade något,
inte ett ord hördes från er.
27 Jag är den förste som säger till Sion:
’Se! De är här!’
Jag kommer med glädjebudskap till Jerusalem.
28 Jag ser mig om,
men här finns ingen.
Bland dessa finns ingen som har råd att ge,
ingen som svarar när jag frågar.
29 De är värdelösa,
de uträttar ingenting.
Dessa beläten är bara luft och tomhet.
Herrens utvalde
42 Detta är min tjänare som jag uppehåller,
min utvalde som jag håller kär!
Jag låter min Ande komma över honom,
han ska föra ut rätten för folken.
2 Han ropar inte, han skriker inte,
han låter inte sin röst höras på gatorna.
3 Han krossar inte ett brutet strå,
han släcker inte en veke som tynar.
Troget för han fram rättvisan.
4 Han ska inte tyna bort eller krossas
förrän han upprättat rättvisan på jorden.
Fjärran länder väntar på hans undervisning[e].”
5 Så säger Gud, Herren,
som har skapat himlarna
och spänt upp dem,
brett ut jorden och allt som kommer upp ur den,
han som ger liv åt människorna
och livsande till alla som bor där:
6 ”Jag, Herren, har kallat dig i rättfärdighet.
Jag tar dig vid handen och uppehåller dig.
Jag gör dig till ett förbund för mitt folk
och till ett ljus för alla andra folk.
7 Du ska öppna de blindas ögon
och befria de fångna ur fängelset,
ur fångenskap dem som sitter i mörkret.
8 Jag är Herren.
Det är mitt namn,
jag ger inte min ära till någon annan,
inte mitt lov till avgudar.
9 Det som har varit förut är nu förbi,[f]
nu förkunnar jag något nytt.
Innan det sker ska jag låta er höra om det.
En ny sång
10 Sjung en ny sång till Herren!
Sjung hans pris från jordens alla ändar,
låt havet brusa och allt som finns där,
länderna bortom havet och alla som bor där.
11 Låt öknen och dess städer höja sin röst,
byarna där Kedar bor.
Låt Selas befolkning sjunga av glädje,
ropa från bergens toppar.
12 Ge Herren äran,
förkunna hans lov i länderna bortom havet.
13 Herren drar ut med stor makt,
som en krigare upptänd av stridslust,
han ger upp ett krigsrop
och övervinner sina fiender.
14 Länge har jag varit tyst,
tigit och lagt band på mig,
men nu skriker jag som en kvinna i födslovåndor,
flämtar och drar efter andan på samma gång.
15 Jag ska ödelägga bergen och höjderna
och låta gräset på dem torka bort.
Jag ska förvandla floder till land
och torka ut dammarna.
16 Jag ska leda de blinda på en väg som de inte känner,
föra dem fram längs okända stigar.
Jag ska göra mörkret till ljus framför dem
och göra den oländiga marken jämn.
Detta ska jag göra,
och jag ska inte överge dem.
17 Men de som litar på avgudar och kallar dem gudar
kommer att få ge sig iväg
i skam och förnedring.
Blinda och döva för Herrens ord
18 Hör, ni döva!
Se, ni blinda!
19 Vem är så blind som min tjänare,
så döv som min budbärare?
Vem är så blind som min förtrogne[g],
så blind som Herrens tjänare?
20 Han ser mycket
men bryr sig inte om det.
Han hör, men utan att lyssna.”
21 Herren är rättfärdig,
därför vill han visa
att hans lag är härlig och stor.
22 Men detta är ett plundrat och skövlat folk.
Alla har legat bundna i hålor,
undangömda i fängelser.
De blev utplundrade
men ingen har hjälpt dem,
de har skövlats
men ingen har sagt: ”Ge tillbaka!”.
23 Vem av er vill höra det här,
ta vara på det och lyssna hädanefter?
24 Vem har utlämnat Jakob åt skövling,
Israel åt plundrare?
Var det inte Herren,
han som vi har syndat mot?
De ville inte gå hans vägar
och inte heller lyssna till hans lag.
25 Därför lät han sin brinnande vrede komma över dem
och drabbas av krig och våld.
Men fastän de blev prövade i eld
förstod de inte;
fastän de brändes av lågor
tog de inte varning.
Bara Herren kan rädda sitt folk
43 Men nu säger Herren,
han som har skapat dig, Jakob,
han som har format dig, Israel:
”Var inte rädd,
för jag har befriat dig.
Jag har kallat dig vid namn,
och du är min.
2 När du måste gå genom vatten
är jag med dig,
eller genom floder,
ska de inte dränka dig.
När du måste gå genom eld,
ska du inte bli bränd.
Lågorna ska inte skada dig.
3 Jag är Herren, din Gud,
Israels helige, din räddare.
Jag ger Egypten till lösen för dig,
och Kush och Seba i utbyte.
4 Du är dyrbar för mig,
och jag ärar och älskar dig.
Därför ger jag människor i utbyte mot dig,
folk i stället för ditt liv.
5 Var inte rädd, för jag är med dig.
Jag ska leda dina barn från öster
och samla dig från väster.
6 Till norden säger jag: ’Släpp dem!’
och till södern: ’Håll dem inte kvar!’
För hit mina söner från fjärran
och mina döttrar från jordens ände,
7 alla som bekänner mitt namn
och som jag har skapat till min ära,
format och gjort.”
8 Led ut de blinda som ändå har ögon,
och de döva som har öron.
9 Alla nationer samlas,
folken kommer samman.
Vem bland dem har kunnat förutsäga detta,
eller tala om för oss vad som förut har skett?
Låt dem föra fram sina vittnen, så att de får rätt,
och de som hör kan säga att det är sant.
10 ”Men ni är mina vittnen, säger Herren,
min tjänare som jag har utvalt,
för att ni ska känna och tro mig
och förstå att jag är Gud.
Ingen annan Gud finns gestaltad före mig,
och ingen kommer att finnas efter mig.
11 Jag är Herren,
och det finns ingen annan räddare.
12 Det är jag som har uppenbarat, räddat och förkunnat,
ingen främmande gud bland er.
Ni är mina vittnen,” säger Herren, ”och jag är Gud.
13 Ja, ända från första dagen.
Ingen kan rycka något ur min hand.
När jag handlar,
finns ingen som kan hindra det.”
Löfte om seger
14 Så säger Herren,
er befriare[h], Israels Helige:
”För er skull har jag sänt bud till Babylon
och ska bryta ner dem alla, som ingenting,
även kaldéerna, i de skepp de varit så stolta över.[i]
15 Jag är Herren, er Helige,
Israels skapare, er kung.”
16 Så säger Herren,
som gjorde en väg genom havet,
en stig genom mäktiga vatten,
17 han som förde ut vagnar och hästar
och en stark armé.
Där blev de liggande för att aldrig resa sig igen,
utsläckta, som en släckt veke.
18 ”Glöm det som har varit,
bli inte kvar i det förgångna.
19 Nu gör jag något nytt.
Det spirar redan, ser ni det inte?
Jag ska göra en väg genom öknen
och strömmar i ödemarken.
20 De vilda djuren, schakaler och berguvar, ska prisa mig,
för av mig får öknen vatten
så att mitt folk, mina utvalda, kan dricka.
21 Det folk som jag har skapat åt mig
ska förkunna mitt lov.
22 Men du har inte kallat på mig, Jakob,
inte tröttat ut dig för min skull, Israel.[j]
23 Du har inte gett mig får som brännoffer
och inte ärat mig med slaktoffer.
Ändå har jag inte betungat dig med matoffer,
inte tröttat ut dig med krav på rökelse.
24 Du har inte köpt kalmus åt mig
eller slösat dina slaktoffers fett på mig.
Nej, du har betungat mig med dina synder,
tröttat ut mig med dina överträdelser.
25 Jag är den som utplånar dina försyndelser,
för min egen skull,
och jag kommer inte mer ihåg dina synder.
26 Påminn mig,
låt oss gå till rätta med varandra!
Lägg fram din sak,
så att du kan få rätt.
27 Din stamfader syndade,
dina talesmän gjorde uppror mot mig.
28 Därför har jag förnedrat dina heliga furstar,
överlämnat Jakob åt förintelse
och Israel åt att skymfas.
Footnotes
- 40:6 Ordagrant: Allt kött
- 40:19 I slutet av v. 19 och i början av v. 20 är grundtextens innebörd osäker.
- 41:2 Grundtexten är svårförståelig och översättningen osäker.
- 41:14 Se 4 Mos 35:12 med not.
- 42:4 Det hebreiska ordet torah syftar dels på lagen, dels helt enkelt på undervisning. Jfr med Rom 8:2, där det grekiska ordet för lag i Nya Testamentet används för att anspela på denna ”undervisning” av Kristus.
- 42:9 Tanken kan också vara att det som förutsagts har gått i uppfyllelse.
- 42:19 Grundtextens innebörd är oviss.
- 43:14 Se 4 Mos 35:12 med not.
- 43:14 Grundtexten är svårförståelig och översättningen osäker.
- 43:22 Eller: …du har tröttnat på mig, Israel. Här har översättningen hämtat hjälp från Septuaginta och Vulgata.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.