Add parallel Print Page Options

Herrens uppdrag att bygga templet

Ett budskap från Herren genom profeten Haggai till Serubbabel, Sealtiels son, landshövding i Juda, och till översteprästen Josua, Josadaks son.På första dagen i sjätte månaden av kung Darejaves andra regeringsår sa Herren:

Varför säger alla att det ännu inte är dags att bygga upp mitt tempel igen? frågar Herren.

3-4 Hans eget svar till dem lyder: Har då tiden kommit för er själva att bo i lyxiga hem, när templet alltjämt ligger öde?

Tänk efter hur ni har det!

Ni sår mycket men skördar lite. Ni har knappast tillräckligt att äta eller dricka och inte tillräckligt med kläder för att hålla er varma. Er inkomst försvinner, som om ni stoppat den i fickor fulla med hål!

Tänk efter! Tänk på vad ni har gjort och vad det har blivit för resultat!

Sedan kan ni gå upp i bergen och hämta ner timmer och bygga upp mitt tempel! Det kommer att glädja mig, och jag ska visa min härlighet där i templet, säger Herren.

Nu hoppas ni så mycket men får så lite. Och när ni för hem det ni har fått blåser jag bort det - det räcker inte på långa vägar. Varför? Jo, därför att mitt tempel ligger i ruiner och ni inte bryr er om det. Det enda ni tänker på är era egna hus.

10 Det är därför jag inte har låtit det regna, så att era skördar blivit dåliga.

11 Jag har låtit en torka komma över hela landet, en torka som förstör all gröda, vin, oliver och all annan skörd, en torka som får både människor och djur att törsta och svälta och som förstör allt det ni arbetat så intensivt för att skaffa er.

12 Landshövdingen Serubbabel, Sealtiels son, och översteprästen Josua, Josadaks son, och de få människor som fanns i landet lyssnade då till Haggais budskap och började allvarligt ropa till Herren, sin Gud.

13 Då talade Herren till dem på nytt genom sin profet Haggai och sa: Jag är med er och ska välsigna er.

14 Och Herren inspirerade Serubbabel och Josua och hela folket att bygga upp templet. De samlades så på den tjugofjärde dagen i sjunde månaden av Darejaves andra regeringsår och började bygga på Herrens tempel.

Uppmuntran att slutföra arbetet på templet

1-2 Den tjugoförsta dagen i sjunde månaden samma år gav Herren dem detta budskap genom Haggai:

Fråga landshövdingen, översteprästen och alla som bor kvar i landet:

Vilka av er kommer ihåg templet som det såg ut en gång? Det var underbart vackert och kan inte jämföras med det ni nu ser framför er.

Men var vid gott mod, Serubbabel och Josua och alla ni andra. Fatta mod och arbeta, för 'jag ska vara med er

'När ni lämnade Egypten lovade jag ju att min Ande skulle bli kvar hos er, och därför ska ni inte vara rädda.'

För Herren, härskarornas Gud, säger: 'Om en kort liten tid ska jag få både himmel och jord att bäva, både havet och det förtorkade landet.

Jag ska skaka om alla folk. Deras skatter ska samlas i detta tempel, och jag ska låta min härlighet uppenbaras där

9-10 'Den kommande härligheten ska bli större än den som har varit! Allt silver och guld tillhör nämligen mig. Och här ska också friden råda

11 På den tjugoförsta dagen i nionde månaden av kung Darejaves andra regeringsår frambar Haggai detta budskap från Herren:

12 Fråga prästerna om lagen och säg:

13 'Om någon av er bär ett heligt offer i sin mantel och då råkar komma i beröring med bröd, vin, kött eller annan mat, kommer då också detta att bli heligt?' Nej, svarade prästerna. Helighet överförs inte på det sättet.

14 Då frågade Haggai: Men om någon rör vid en död och på så sätt blir oren och sedan råkar komma i beröring med någonting, blir detta då orenat? Ja, svarade prästerna.

15 Då talade Haggai å Herrens vägnar till folket: Ni orenade era offer genom er själviskhet och era ogudaktiga hjärtan, och ni orenade inte bara era offer utan allting annat som ni menade vara en gudstjänst åt mig,

16 och så blev allting fel. Men nu har allt blivit annorlunda, därför att ni har börjat bygga upp mitt tempel.

17-18 Förut fick ni bara tio mått säd vid en skörd där ni väntade tjugo, och vinskörden blev inte ens hälften av vad ni hade tänkt er. Jag lönade ert arbete med rost, mögel och hagel. Och ändå vägrade ni att vända tillbaka till mig, säger Herren.

19-20 Men kom ihåg detta: Från och med i dag, den tjugoförsta dagen i nionde månaden, den dag då grunden till templet blev färdig, ska jag välsigna er. Lägg märke till att jag ger detta löfte innan ni ens har börjat bygga på själva templet och innan ni bärgat in er skörd och innan vingårdar, fikonträd, granatträd och olivträd har gett sin skörd. Från och med denna dag ska jag välsigna er.

21 Samma dag kom ännu ett budskap från Herren till Haggai:

22 Säg till Serubbabel, landshövdingen i Juda: 'Jag ska få himmel och jord att bäva,

23 och jag ska störta omkull kungatroner och göra slut på kungadömens makt.Jag ska göra slut på arméernas styrka, och bröder och vänner ska döda varandra.

24 Men när detta händer ska jag ta dig, Serubbabel, min tjänare, och behandla dig som min ögonsten, för jag har utvalt just dig

Uppdraget att återuppbygga templet

I kung Dareios andra regeringsår, på första dagen i sjätte månaden[a], kom Herrens ord genom profeten Haggaj till Serubbabel, Shealtiels son, ståthållare i Juda, och till översteprästen Josua, Josadaks son:

Så säger härskarornas Herre: ”Detta folk säger att det ännu inte är dags att bygga upp Herrens hus igen.” Så kom Herrens ord genom profeten Haggaj: ”Är det då dags för er själva att bo i panelade hus, när detta hus ligger i ruiner?”

Så säger nu härskarornas Herre: ”Tänk efter hur ni har det! Ni sår mycket men skördar lite. Ni äter men blir inte mätta. Ni dricker men blir inte druckna. Ni klär er men blir inte varma. Den som får någon inkomst stoppar sin lön i en börs med hål.”

Så säger härskarornas Herre: ”Tänk efter hur ni har det! Gå upp i bergen och hämta ner timmer, bygg upp mitt hus! Jag ska se på det med välvilja och visa min härlighet, säger Herren. Ni har hoppats på mycket men fått lite. Och när ni fört hem det har jag blåst bort det. Varför? säger härskarornas Herre. Därför att mitt hus ligger i ruiner, medan ni jäktar var och en med sitt eget hus. 10 Därför har himlen hållit tillbaka sin dagg och jorden sin skörd. 11 Jag har kallat fram en torka över landet och över bergen, över säd, vin och olja, över det som marken producerar, över människor och djur och över era händers arbete.”

12 Serubbabel, Shealtiels son, och översteprästen Josua, Josadaks son, och hela den rest av folket som fanns kvar lyssnade då till Herren, sin Gud, och till profeten Haggajs budskap som Herren, deras Gud, hade sänt, och folket fruktade Herren.

13 Då förmedlade Haggaj, Herrens sändebud, detta budskap från Herren till folket: ”Jag är med er, säger Herren.” 14 Och Herren inspirerade Serubbabel, Shealtiels son och ståthållare i Juda, och översteprästen Josua, Josadaks son, och hela den rest av folket som fanns kvar, så att de kom och började bygga upp härskarornas Herres, sin Guds, tempel.

Uppmuntran att slutföra arbetet på templet

Det var den tjugofjärde dagen i sjätte månaden av Dareios andra regeringsår.[b]

Den tjugoförsta dagen i sjunde månaden[c] kom Herrens ord genom profeten Haggaj: ”Fråga ståthållaren i Juda, Serubbabel, Shealtiels son, och översteprästen Josua, Josadaks son, och den rest av folket som finns kvar: ’Finns det någon bland er som är kvar som såg detta tempel i dess forna härlighet? Och vad är det ni ser nu? Ser det inte ut för er som ingenting? Men var vid gott mod, Serubbabel! säger Herren. Var vid gott mod, överstepräst Josua, Josadaks son! Var vid gott mod, allt folk i landet, säger Herren, och arbeta, för jag är med er, säger härskarornas Herre. Det var ett löfte jag gav er när ni drog ut ur Egypten, och min Ande förblir mitt ibland er. Var inte rädda.’

För så säger härskarornas Herre: ’Inom en mycket kort tid ska jag skaka både himmel och jord och hav och land. Jag ska skaka om alla folk, och alla folks dyrbarheter ska föras dit[d]. Jag ska fylla detta hus med härlighet, säger härskarornas Herre. Mitt är silvret och mitt är guldet, säger härskarornas Herre.

10 Härligheten hos detta hus ska bli större än den som har varit, säger härskarornas Herre. På denna plats ska jag också ge frid, säger härskarornas Herre.’ ”

Välsignelser för ett orent folk

11 På den tjugofjärde dagen i nionde månaden av Dareios andra regeringsår[e] kom Herrens ord till profeten Haggaj: 12 ”Så säger härskarornas Herre: ’Fråga prästerna vad lagen säger: 13 Om någon bär heligt kött i sin mantelflik och fliken råkar komma i beröring med bröd eller kokt mat, vin, olja eller annan mat, blir då också detta heligt?’ ”

Prästerna svarade: ”Nej.”

14 Då frågade Haggaj: ”Men om någon som blivit oren genom en död kropp råkar komma i beröring med något av allt detta, blir detta då orent?”

”Ja,” svarade prästerna, ”det blir orent.”

15 Då sa Haggaj: ”Så är det med detta folk, så är det med denna nation inför mig, säger Herren. Så är allt som de gjort med sina händer, och det som de offrar här orent.

16 Tänk nu efter hur det blir, från och med idag. Innan sten var lagd på sten i Herrens tempel, 17 hur var det? Om någon kom till en sädeshög på tjugo mått, fanns där bara tio, och om någon kom till en vinpress på femtio mått, fanns där bara tjugo. 18 Jag lät er säd drabbas av mjöldagg och mögel och slog ner ert arbete med hagel, och ändå vände ni er inte till mig, säger Herren. 19 Tänk efter hur det blir, från och med i dag, den tjugofjärde dagen i nionde månaden, då grunden till Herrens tempel blev lagd. Tänk efter! 20 Finns det någon säd kvar i logen? Ännu har varken vinstocken, fikonträdet, granatträdet eller olivträdet gett någon skörd.

Men från och med denna dag ska jag ge välsignelse.”

Serubbabel som Herrens sigillring

21 Herrens ord kom denna dag, den tjugofjärde i månaden, en andra gång till Haggaj: 22 ”Säg till Serubbabel, ståthållaren i Juda: Jag ska skaka himmel och jord. 23 Jag ska störta omkull kungatroner och göra slut på främmande kungadömens makt. Jag ska välta stridsvagnar och deras förare, både hästar och ryttare ska falla, den ene för den andres svärd.

24 Den dagen, säger härskarornas Herre, ska jag ta dig, Serubbabel, Shealtiels son, min tjänare, säger Herren, och göra dig till min sigillring[f], för dig har jag utvalt, säger härskarornas Herre.”

Footnotes

  1. 1:1 Den 29. aug. 520 f.Kr. Dareios regerade i Persien 522-486 f.Kr.
  2. 2:1 Den 21 sept. 520 f.Kr.
  3. 2:2 Den 17 okt. 520 f.Kr.
  4. 2:8 Ev: De ska komma till alla folks dyrbarhet.Kan tänkas syfta på templet och utgöra en parallell till det som följer.
  5. 2:11 Den 18 dec. 520 f.Kr.
  6. 2:24 Sigillring stod för bekräftelse av ett dokuments giltighet och dess bärares samhörighet med den som gett ringen.

Babylon - den stora skökan

17 En av de sju änglarna, som hade tömt ut plågorna, kom fram och talade med mig. Kom med mig, så ska jag visa dig vad som ska hända med den ökända, prostituerade kvinnan, den väldiga staden vid stora vatten.

Jordens mäktiga män har haft förbindelser med henne, och människorna i hela världen har blivit berusade av hennes oanständighet och skamliga förslag.

Ängeln förde mig därefter i anden till öknen. Där fick jag se en kvinna, som satt på ett scharlakansrött djur, översållat av hädiska namn, och det hade sju huvuden och tio horn.

Kvinnan bar en klänning i purpur och scharlakansrött, och hon hade vackra smycken, gjorda av guld och dyrbara ädelstenar och pärlor. I sin hand höll hon en guldbägare som var fylld av oanständigheter.

Och på hennes panna fanns en hemlighetsfull inskrift: Det stora Babylon, moder till prostituerade och avgudadyrkare i hela världen.

Jag kunde se att hon var berusad - drucken av blodet från alla de människor som tillhört Gud och blivit dödade därför att de varit trogna Jesus och jag stirrade förskräckt på henne.

Varför är du så förvånad? frågade ängeln. Jag ska säga dig vem hon är och vem djuret hon rider på representerar.

Djuret har levt, men lever inte längre. Och ändå ska det snart komma upp ur den bottenlösa avgrunden, och gå sin eviga undergång till mötes. Och alla jordens människor vars namn inte skrivits i livets bok före världens skapelse kommer att bli häpna, när det efter att ha varit dött ändå kommer igen.

Använd nu ditt förstånd! De sju huvudena representerar en viss stad på vars sju kullar denna kvinna sitter.

10 Huvudena representerar också sju kungar. Fem har redan fallit, den sjätte regerar nu och den sjunde ska komma, men hans regeringsperiod kommer att bli kort.

11 Det scharlakansröda djuret som dog, är den åttonde kungen, och han har regerat en gång tidigare som en av de sju. Efter sin andra regeringsperiod kommer han också att få sin dom.

12 Och djurets tio horn är tio kungar, som ännu inte har kommit till makten. De ska tillsättas i sina riken för att regera tillsammans med djuret under en kort tid.

13 De kommer alla att underteckna ett avtal, som överlåter deras makt och styrka åt djuret.

14 Tillsammans ska de börja krig mot Lammet, och Lammet ska besegra dem, för han är Herre över alla herrar, han är kungarnas Kung, och hans folk är de som är kallade och utvalda och trogna.

15 Haven, sjöarna och floderna där kvinnan sitter, är en bild av folk och stammar, språk och länder.

16 Det scharlakansröda djuret och dess tio horn, som du såg hatar kvinnan, och kommer att anfalla henne och slita kläderna av henne och bränna upp henne i eld.

17 För Gud kommer att få dem att utföra hans plan. De ska komma överens om att ge sin makt till det scharlakansröda djuret, tills dess att Guds ord går i uppfyllelse.

18 Och kvinnan, som du såg i din syn, representerar den stora stad, som regerar över de mäktiga på jorden.

Den prostituerade kvinnan

17 En av de sju änglarna som hade de sju skålarna kom nu fram och talade till mig. Han sa: ”Kom, så ska jag visa dig domen som ska drabba den stora prostituerade kvinnan som sitter vid många vatten. Kungarna på jorden har legat med henne, och jordens invånare har berusat sig av vinet från hennes sexuella lössläppthet.[a]

Sedan förde ängeln mig i anden ut i öknen. Där fick jag se en kvinna som satt på ett lysande rött odjur[b] som var täckt av hädiska namn, och det hade sju huvuden och tio horn. Kvinnan bar kläder av purpur och lysande rött[c] tyg, och hon var smyckad med guld, ädelstenar och pärlor. I sin hand höll hon en guldbägare som var fylld av vidrigheter och smutsen från hennes sexuella lössläppthet. På hennes panna stod det skrivet ett namn, en hemlighet:

Det stora Babylon

Modern till all prostituerade

Och alla skamligheter på jorden.

Jag såg också att kvinnan var berusad av blodet från de heliga och från Jesus vittnen.

Jag såg på henne med stor förvåning. ”Varför är du så förvånad?” frågade ängeln. ”Jag ska tala om för dig hemligheten med kvinnan och odjuret som hon rider på, det som har sju huvuden och tio horn. Odjuret som du såg har varit och är inte längre, men det ska komma upp ur avgrunden och sedan gå under. De av jordens invånare vilkas namn inte sedan världens skapelse står skrivna i livets bok[d] ska bli mycket förvånade när de ser att odjuret, som har varit och inte längre är, kommer igen.

Här krävs både vishet och förstånd. De sju huvudena är sju berg som kvinnan sitter på, men de är samtidigt sju kungar. 10 Fem har redan fallit, en finns nu, och en har inte kommit än men ska komma och bara stanna en kort tid. 11 Odjuret som har varit och inte längre är, det är den åttonde men ändå en av de sju, och han ska gå under.

12 De tio hornen som du såg är tio kungar som ännu inte har börjat regera. De ska under en timme få regera tillsammans med odjuret. 13 De har en och samma målsättning och ger sin makt och myndighet åt odjuret. 14 De ska sedan strida mot Lammet. Men Lammet ska, tillsammans med sina kallade, utvalda och trogna, besegra dem, för han är herrarnas Herre och kungarnas Kung.”

15 Sedan sa han till mig: ”Vattnen som du såg, där den prostituerade bor, är länder och människomassor och folk och språk. 16 Odjuret och de tio hornen som du såg ska hata den prostituerade och göra henne barskrapad och naken, äta hennes kött och bränna upp henne i eld. 17 Detta har Gud ingett dem i hjärtat, så att de fullföljer hans plan med en och samma målsättning och överlåter sitt rike åt odjuret, ända tills Guds ord har gått i uppfyllelse. 18 Kvinnan som du såg är den stora staden, den som regerar över kungarna på jorden.”

Footnotes

  1. 17:2 Jfr Jer 51:7.
  2. 17:3 Jfr 13:1-10.
  3. 17:4 Färgerna var symboler för makt och lyx.
  4. 17:8 Se not till 3:5.