Add parallel Print Page Options

Då gav konung Darejaves befallning att man skulle göra efterforskningar i kansliet i Babel, där skatterna nedlades.

Och i Ametas borg, i hövdingdömet Medien, fann man en bokrulle i vilken följande var upptecknat till hågkomst:

»I konung Kores' första regeringsår gav konung Kores denna befallning: 'Guds hus i Jerusalem, det huset skall byggas upp till att vara en plats där man frambär offer; och dess grundvalar skola göras fasta. Det skall byggas sextio alnar högt och sextio alnar brett,

med tre varv stora stenar och med ett varv nytt trävirke; och vad som fordras för omkostnaderna skall utgivas från konungens hus.

De kärl av guld och silver i Guds hus, som Nebukadnessar tog ur templet i Jerusalem och förde till Babel, skall man ock giva tillbaka, så att de komma åter till sin plats i templet i Jerusalem, och man skall sätta in dem i Guds hus.' --

Alltså, du Tattenai, som är ståthållare i landet på andra sidan floden, och du Setar-Bosenai, och I afarsekiter, de nämndas medbröder på andra sidan floden: hållen eder fjärran därifrån.

Lämnen arbetet på detta Guds hus ostört. Judarnas ståthållare och judarnas äldste må bygga detta Guds hus på dess plats.

Och härmed giver jag befallning om huru I skolen förfara med dessa judarnas äldste, när de bygga på detta Guds hus. Av de penningar som givas åt konungen i skatt från landet på andra sidan floden skall vad som fordras för omkostnaderna redligt utgivas åt dessa män, så att hinder icke uppstår i arbetet.

Och vad de behöva, ungtjurar, vädurar och lamm till brännoffer åt himmelens Gud, så och vete, salt, vin och olja, det skall, efter uppgift av prästerna i Jerusalem, utgivas åt dem dag för dag utan någon försummelse,

10 för att de må kunna frambära offer, till en välbehaglig lukt åt himmelens Gud, och för att de må bedja för konungens och hans söners liv.

11 Och härmed giver jag befallning, att om någon överträder denna förordning, så skall en bjälke brytas ut ur hans hus, och på den skall man upphänga och fästa honom, och hans hus skall göras till en plats för orenlighet, därför att han har så gjort.

12 Och må den Gud som har låtit sitt namn bo där slå ned alla konungar och folk som uträcka sin hand till att överträda denna förordning, och till att förstöra detta Guds hus i Jerusalem. Jag, Darejaves, giver denna befallning. Blive den redligt fullgjord!»

13 Alldenstund nu konung Darejaves hade sänt ett sådant bud, blev detta redligt fullgjort av Tattenai, ståthållaren i landet på andra sidan floden, och av Setar-Bosenai, så ock av deras medbröder.

14 Och judarnas äldste byggde vidare och hade god framgång i arbetet genom profeten Haggais och Sakarjas, Iddos sons, profetiska tal; man byggde och fullbordade det såsom Israels Gud hade befallt, och såsom Kores och Darejaves och Artasasta, den persiske konungen, hade befallt.

15 Och huset blev färdigt till den tredje dagen i månaden Adar, i konung Darejaves' sjätte regeringsår.

16 Och Israels barn, prästerna och leviterna och de övriga som hade återkommit ifrån fångenskapen, firade invigningen av detta Guds hus med glädje.

17 Och till invigningen av detta Guds hus offrade de ett hundra tjurar, två hundra vädurar och fyra hundra lamm, så ock till syndoffer för hela Israel tolv bockar, efter antalet av Israels stammar.

18 Och man anställde prästerna, efter deras skiften, och leviterna, efter deras avdelningar, till att förrätta Guds tjänst i Jerusalem, såsom det var föreskrivet i Moses bok.

19 Och de som hade återkommit ifrån fångenskapen höllo påskhögtid på fjortonde dagen i första månaden.

20 Ty prästerna och leviterna hade då allasammans renat sig, så att de alla voro rena; och de slaktade påskalammet för alla dem som hade återkommit ifrån fångenskapen, också för sina bröder, prästerna, likasåväl som för sig själva.

21 Och de israeliter som hade återvänt ifrån fångenskapen åto därav, jämte alla sådana som hade avskilt sig från den hedniska landsbefolkningens orenhet och slutit sig till dem för att söka HERREN, Israels Gud.

22 Och de höllo det osyrade brödets högtid i sju dagar med glädje; ty HERREN hade berett dem glädje, i det att han hade vänt den assyriske konungens hjärta till dem, så att han understödde dem i arbetet på Guds, Israels Guds, hus.

Efter en tids förlopp, under den persiske konungen Artasastas regering, hände sig att Esra, son till Seraja, son till Asarja, son till Hilkia,

son till Sallum, son till Sadok, son till Ahitub,

son till Amarja, son till Asarja, son till Merajot,

son till Seraja, son till Ussi, son till Bucki,

son till Abisua, son till Pinehas, son till Eleasar, son till Aron, översteprästen --

det hände sig att denne Esra drog upp från Babel; han var en skriftlärd, väl förfaren i Moses lag, den som HERREN, Israels Gud, hade utgivit. Och konungen gav honom allt vad han begärde, eftersom HERRENS, hans Guds, hand var över honom.

Också en del av Israels barn och av prästerna, leviterna, sångarna, dörrvaktarna och tempelträlarna drog upp till Jerusalem i Artasastas sjunde regeringsår.

Och han kom till Jerusalem i femte månaden, i konungens sjunde regeringsår.

Ty på första dagen i första månaden blev det bestämt att man skulle draga upp från Babel; och på första dagen i femte månaden kom han till Jerusalem, eftersom Guds goda hand var över honom.

10 Ty Esra hade vänt sitt hjärta till att begrunda HERRENS lag och göra efter den, och till att i Israel undervisa i lag och rätt.

11 Så stod nu skrivet i den skrivelse som konung Artasasta gav åt prästen Esra, den skriftlärde, som var lärd i det som HERREN hade bjudit och stadgat för Israel:

12 »Artasasta, konungarnas konung, till prästen Esra, den i himmelens Guds lag lärde, o. s. v. med övlig fortsättning.

13 Jag giver härmed befallning att var och en i mitt rike av Israels folk och av dess präster och leviter, som är villig att fara till Jerusalem, må fara med dig,

14 alldenstund du är sänd av konungen och hans sju rådgivare till att hålla undersökning om Juda och Jerusalem efter din Guds lag, som är i din hand,

15 och till att föra dit det silver och guld som konungen och hans rådgivare av fritt beslut hava givit åt Israels Gud, vilken har sin boning i Jerusalem,

16 så ock allt det silver och guld som du kan få i hela Babels hövdingdöme, tillika med de frivilliga gåvor som folket och prästerna giva till sin Guds hus i Jerusalem.

17 Alltså skall du nu för dessa penningar såsom en redlig man köpa tjurar, vädurar och lamm, jämte sådant som behöves till dithörande spisoffer och drickoffer; och detta skall du offra på altaret i eder Guds hus i Jerusalem.

18 Och vad du och dina bröder finnen för gott att göra med det silver och guld som bliver över, det mån I göra efter eder Guds vilja.

19 Och alla de kärl som givas dig till tempeltjänsten i din Guds hus skall du avlämna inför Jerusalems Gud.

20 Och vad du måste utbetala för det som härutöver behöves till din Guds hus, det må du låta utbetala ur konungens skattkammare.

21 Och jag, konung Artasasta, giver härmed befallning till alla skattmästare i landet på andra sidan floden att allt vad prästen Esra, den i himmelens Guds lag lärde, begär av eder, det skall redligt göras och givas,

22 ända till hundra talenter silver, hundra korer vete, hundra bat vin och hundra bat olja, så ock salt utan särskild föreskrift.

23 Allt vad himmelens Gud befaller skall noggrant göras och givas till himmelens Guds hus, för att icke vrede må komma över konungens och hans söners rike.

24 Och vi göra eder veterligt att ingen skall hava makt att lägga skatt, tull eller vägpenningar på någon präst eller levit, sångare, dörrvaktare, tempelträl eller annan tjänare i detta Guds hus.

25 Och du, Esra, må, efter din Guds vishet, den som har blivit dig betrodd, förordna domare och lagkloke till att döma allt folket i landet på andra sidan floden, alla dem som känna din Guds lagar; och om någon icke känner dessa, skolen I lära honom dem.

26 Och var och en som icke gör efter din Guds lag och konungens lag, över honom skall dom fällas med rättvisa, vare sig till död eller till landsförvisning eller till penningböter eller till fängelse.»

27 Lovad vare HERREN, våra fäders Gud, som ingav konungen sådant i hjärtat, nämligen att han skulle förhärliga HERRENS hus i Jerusalem,

28 och som lät mig finna nåd inför konungen och hans rådgivare och inför alla konungens mäktiga hövdingar!

29 Och jag kände mig frimodig, eftersom HERRENS, min Guds, hand var över mig, och jag församlade en del av huvudmännen i Israel till att draga upp med mig.

Kung Dareios godkänner tempelbygget

Kung Dareios befallde då att man skulle gå igenom de babyloniska arkiven i skattkammaren.

Man fann en skriftrulle på borgen i Ekbatana i provinsen Medien där det stod en minnesanteckning:

”Under första året av kung Kyros regering gav kungen en befallning angående Guds hus i Jerusalem:

’Det ska återuppbyggas så att man kan offra där igen. Grunden ska läggas fast.[a] Höjden ska vara 30 meter och bredden 30 meter med tre varv av stora stenar och ett varv av stockar. Alla utgifter ska betalas av kungen. Guld- och silverkärlen, som Nebukadnessar tog från Guds hus och förde till Babylon, ska föras tillbaka till sina platser i templet i Jerusalem och sättas in i Guds hus.’

Tattenaj, guvernören i provinsen väster om Eufrat, Shetar Bosnaj och era kolleger, tjänstemännen i provinsen väster om Eufrat, håll er borta därifrån. Låt arbetet på detta Guds hus vara i fred. Låt judarnas guvernör och de judiska äldste bygga upp detta Guds hus på dess plats.

Dessutom ger jag befallning om hur ni ska gå till väga med judarnas äldste vid byggandet av detta Guds hus: hela kostnaden ska betalas till dessa män ur den skatt som insamlas i provinsen väster om Eufrat, så att arbetet inte avstannar. Ge prästerna i Jerusalem vad de än behöver, unga tjurar, baggar och lamm till brännoffer åt himlens Gud. Ge dem också vete, salt, vin och olja utan försummelse varje dag, 10 så att de kan ge behagliga offer åt himlens Gud och be för kungens och hans söners liv. 11 Jag befaller också att om någon överträder denna order ska en stock brytas loss ur hans hus och han hängas upp och spetsas på den, och hans hus ska för detta göras till en grushög. 12 Må Gud, som har låtit sitt namn bo där slå ner varje kung eller folk som räcker ut sin hand för att överträda denna förordning och för att förstöra detta Guds hus i Jerusalem. Jag, Dareios, har utfärdat denna befallning, och den ska följas noggrant.”

Templet invigs

13 Tattenaj, guvernören i provinsen väster om Eufrat, Shetar Bosnaj och deras kolleger följde noggrant den befallning kung Dareios hade utfärdat.

14 De judiska äldste fortsatte framgångsrikt med byggandet, under profetisk förkunnelse av profeten Haggaj och Sakarja, Iddos son.

De byggde färdigt, precis som Israels Gud hade befallt och som Persiens kungar Kyros, Dareios och Artaxerxes hade påbjudit. 15 Den tredje dagen i månaden adar i kung Dareios sjätte regeringsår var templet färdigbyggt.

16 Israeliterna, prästerna och leviterna och de övriga som hade återvänt från fångenskapen, invigde detta Guds hus med glädje. 17 Vid invigningen offrade de 100 tjurar, 200 baggar och 400 lamm. Som syndoffer för hela Israel offrades 12 bockar, en för var och en av Israels stammar. 18 De installerade prästerna i deras ordningar och leviterna i sina avdelningar, för att göra tjänst i Guds hus i Jerusalem i enlighet med det som var föreskrivet i Moses bok.

Påskhögtiden firas

19 De som hade återvänt firade påsken den fjortonde dagen i första månaden. 20 Prästerna och leviterna hade renat sig, så att de var rena. Leviterna slaktade påsklammen för alla dem som hade återvänt och för sina bröder prästerna och sig själva. 21 Sedan åt alla israeliter det, de som hade återvänt från fångenskapen och de som tagit avstånd från folken i landet och deras orenhet för att söka Herren, Israels Gud. 22 Under sju dagar firade de med glädje det osyrade brödets högtid, för Herren hade gjort dem glada i och med att han gjort Assyriens kung välvilligt stämd gentemot dem, så att han hjälpte dem med arbetet med Guds, Israels Guds, tempel.

Esras grupp

(7:1—10:44)

Den andra gruppen av återvändande

(7:1—8:36)

Esras förfäder

Efter en tid, under den persiske kungen Artaxerxes regering, återvände Esra, son till Seraja, son till Asarja, son till Hilkia, son till Shallum, son till Sadok, son till Achituv, son till Amarja, son till Asarja, son till Merajot, son till Serachja, son till Ussi, son till Bucki, son till Avishua, son till Pinechas, son till Elasar, son till översteprästen Aron.

Denne Esra kom från Babylon. Han var skriftlärd och hade mycket goda kunskaper om Moses lag, den som Herren, Israels Gud hade gett. Kungen gav honom allt han begärde, därför att Herren, hans Gud, höll sin hand över honom. Också en del israeliter, däribland präster, leviter, sångare, dörrvaktare och tempeltjänare kom till Jerusalem under Artaxerxes sjunde regeringsår. Esra kom till Jerusalem i den femte månaden i kungens sjunde regeringsår. Han hade påbörjat sin resa från Babylon den första dagen i första månaden, och den första dagen i femte månaden kom han till Jerusalem, för hans Gud höll sin goda hand över honom. 10 Esra hade vigt sitt liv åt att studera och lyda Herrens lag och att undervisa Israel om lag och rätt.

Brevet från kung Artaxerxes

11 Detta är en avskrift av det brev som kung Artaxerxes överlämnade till prästen och den skriftlärde Esra, som var kunnig i Herrens bud och stadgar som han hade gett Israel:

12 ”Från Artaxerxes, kungars kung, till prästen Esra, som undervisar i lagen från himlens Gud, och så vidare.

13 Jag ger härmed en befallning om att varje israelit i mitt rike, även präster och leviter som vill resa till Jerusalem tillsammans med dig, får resa. 14 Kungen och hans sju rådgivare sänder dig för att undersöka om förhållandena i Juda och Jerusalem är i överensstämmelse med din Guds lag, som du förvaltar[b]. 15 Du ska också ta med dig det silver och guld som kungen och hans rådgivare har skänkt åt Israels Gud, som har sin boning i Jerusalem. 16 Dessutom ska du samla in det silver och guld du kan få från provinsen Babylonien liksom de frivilliga gåvor folket och prästerna skänker till sin Guds hus i Jerusalem. 17 För dessa pengar ska du köpa in tjurar, baggar och lamm, med tillhörande matoffer och drickoffer, och offra dem på altaret i er Guds hus i Jerusalem.

18 Det silver och guld som blir över kan du och dina bröder använda på det sätt som ni anser lämpligt enligt Guds vilja. 19 De kärl du fått för tjänsten i din Guds hus ska du lämna inför din Gud i Jerusalem. 20 Det du ytterligare behöver för din Guds hus och ska skaffa ska du få ut från de kungliga skattkamrarna.

21 Jag, kung Artaxerxes, sänder nu denna befallning till alla skattmästare i provinsen väster om Eufrat: Ni ska noggrant ge prästen Esra, som är lärare i himlens Guds lag, vad han än begär av er, 22 upp till tre och ett halvt ton silver, 35 kubik vete, tre och en halv kubik vin och tre och en halv kubik olja[c], och obegränsade mängder av salt. 23 Allt som himlens Gud kräver för sitt tempel ska noggrant göras, för varför skulle vi riskera Guds vrede mot kungen och hans söner? 24 Vi kungör också för er att ingen ska lägga vare sig skatt, avgifter eller tull på någon präst, levit, sångare, dörrvaktare, tempeltjänare eller annan arbetare i detta Guds hus.

25 Och du, Esra, ska efter den visdom som Gud har gett dig, utse domare och lagmän att skipa rätt bland allt folket i provinsen väster om Eufrat, alla dem som känner till Guds lagar. Om någon inte känner till dem, ska ni undervisa dem. 26 Var och en som inte följer din Guds lag och kungens lag, ska omedelbart dömas, antingen till döden, förvisning[d], böter eller fängelse.”

Esra tackar Herren

27 Välsignad vare Herren, våra fäders Gud, som har ingett kungen att göra Herrens hus i Jerusalem så härligt 28 och som har låtit mig möta välvilja inför kungen, hans rådgivare och alla hans mäktiga ämbetsmän! Jag fattade mod, därför att Herren, min Gud, höll sin hand över mig, och jag samlade en del av Israels ledare för att de skulle återvända med mig.

Footnotes

  1. 6:3 Grundtextens innebörd är osäker.
  2. 7:14 Ordagrant: som är i din hand.
  3. 7:22 De hebreiska måtten är 100 talenter silver, 100 kor vete, 100 bat vin, 100 bat olja; omvandlingen till våra mått är ungefärlig.
  4. 7:26 Det hebreiska ordets betydelse är osäker.