Add parallel Print Page Options

Klagosång över farao

32 I det tolfte året, på första dagen i tolfte månaden[a] kom Herrens ord till mig: ”Du människa, sjung en klagosång över farao, kungen av Egypten, och säg till honom:

’Du var som ett ungt lejon bland folken,
    som ett odjur i havet.
Du for fram utmed dina floder,
    rörde upp vattnet med dina fötter
och grumlade dess flöden.

Så säger Herren, Herren:

Jag ska kasta mitt nät över dig,
    en mängd av många folk,
och de ska dra upp dig i min trål.
    Jag ska kasta upp dig på land
och slunga iväg dig ut på marken.
    Himlens fåglar ska slå ner på dig,
och markens djur ska äta sig mätta på dig.
    Jag ska sprida ut ditt kött bland bergen
och fylla dalarna med dina kvarlevor.
    Jag ska dränka jorden i flödet av ditt blod,
ända upp till bergen,
    och fylla bäckarna med dig.
När jag utplånar dig
    ska jag täcka över himlen
och förmörka stjärnorna.
    Jag ska gömma solen i moln,
och månen ska inte ge något sken.
    Alla ljus som lyser på himlen
ska jag förmörka för din skull,
    jag ska låta mörker komma över ditt land, säger Herren, Herren.
Jag ska låta en oro drabba många folk
    när jag tillkännager din undergång bland folken,
i länder som du inte känner till.
10     Jag ska låta många folk förfära sig över dig,
och deras kungar ska bäva av fasa för din skull
    när jag svingar mitt svärd framför dem.
De ska ständigt frukta var och en för sitt liv när du faller.

11 Så säger Herren, Herren:

Kungen av Babylonien ska drabba dig med sitt svärd.
12     Jag ska låta din här falla för de mäktigas svärd,
för de grymmaste av alla folk.
    De ska krossa Egyptens stolthet,
och hela dess här ska förgöras.
13     Jag ska utrota all dess boskap vid de rikliga vattnen,
som aldrig mer ska röras upp av människofötter
    eller grumlas av djurklövar.
14 Jag ska låta deras vatten sjunka
    och deras floder flyta som olja, säger Herren, Herren.
15 När jag gör Egypten till en ödemark
    och utplånar alla som finns där,
ska de inse att jag är Herren.’

16 Detta är en klagosång som man ska sjunga. Kvinnorna bland folken[b] ska sjunga den, över Egypten med hela dess här ska de sjunga den, säger Herren, Herren.”

Read full chapter

Footnotes

  1. 32:1 Den 3 mars 585 f.Kr.
  2. 32:16,18 Ordagrant: folkens/nationernas döttrar, eller möjligen är tanken att dessa döttrar/kvinnor är lika med folken/nationerna.

32 I tolfte året, på första dagen i tolfte månaden, kom HERRENS ord till mig; han sade:

Du människobarn, stäm upp en klagosång över Farao, konungen i Egypten, och säg till honom: Det är förbi med dig, du lejon bland folken! Och du var dock lik draken i havet, där du for fram i dina strömmar och rörde upp vattnet med dina fötter och grumlade dess strömmar.

Så säger nu Herren, HERREN: Jag skall breda ut mitt nät över dig genom skaror av många folk, och de skola draga upp dig i mitt garn.

Jag skall kasta dig upp på jorden, jag skall slunga dig bort på marken och låta alla himmelens fåglar slå ned på dig och låta de vilda djuren på hela jorden mätta sig med dig.

Jag skall kasta ditt kött på bergen och fylla dalarna med ditt stora skrov.

Och landet som du har nedsölat skall jag vattna med ditt blod ända upp till bergen, och bäckarna skola bliva fulla av dig.

Och när jag utsläcker dig, skall jag övertäcka himmelen och förmörka dess stjärnor; jag skall övertäcka solen med moln, och månens ljus skall icke lysa mer.

Alla ljus på himmelen skall jag förmörka för din skull och låta mörker komma över ditt land, säger Herren, HERREN.

Och många folks hjärtan skall jag slå med skräck, när jag gör din undergång bekant bland folkslagen, ja, i länder som du icke känner.

10 Jag skall komma många folk att häpna för din skull, och deras konungar skola för din skull gripas av bävan, när jag i deras åsyn svänger mitt svärd; vart ögonblick skola de frukta, envar för sitt liv, på ditt falls dag.

11 Ty så säger Herren, HERREN: Den babyloniske konungens svärd skall komma över dig.

12 Jag skall låta din larmande hop falla för hjältars svärd, grymmast bland hedningar äro de alla. De skola föröda Egyptens härlighet, och hela dess larmande hop skall förgöras;

13 jag skall utrota all dess boskap, den som betar vid det myckna vattnet. Av människofot skall det icke mer röras upp, ej heller röras upp av boskapsklövar.

14 Sedan skall jag låta deras vatten sjunka undan och deras strömmar flyta bort såsom olja, säger Herren, HERREN,

15 i det jag gör Egyptens land till en ödslig ödemark och berövar landet allt vad däri är, när jag nu slår alla dess inbyggare, så att man förnimmer att jag är HERREN.

16 Detta är en klagosång som man skall sjunga, ja, folkens döttrar skola sjunga den; de skola sjunga den över Egypten med hela dess larmande hop, säger Herren, HERREN.

Read full chapter