De förtorkade benen får liv

37 Herrens hand kom över mig, och av Herrens Ande leddes jag bort och sattes ner i en dal full av ben. ² Han förde mig runt bland dem, och de låg i stora mängder överallt i dalen, helt förtorkade. ³ Han frågade mig: ”Människa, kan de här benen bli levande igen?” Jag svarade: ”Herre, Herre, det är bara du som vet det.” ⁴ Då sa han till mig: ”Profetera till dessa ben och säg: ’Ni torra ben, hör Herrens ord! ⁵ Så säger Herren, Herren till dessa ben: Jag ska låta ande komma in i er, och ni ska få liv. ⁶ Jag ska fästa senor vid er, ge er kött och täcka er med hud. Jag ska ge er ande så att ni får liv. Då ska ni inse att jag är Herren.’ ”

⁷ Jag profeterade så som jag hade blivit befalld. Medan jag profeterade hördes något, ett rassel. Benen förenade sig med varandra, ben fogades till ben. ⁸ Jag såg att de fick senor och muskler och täcktes med hud, men ännu hade de ingen ande.

⁹ Då sa han till mig: ”Profetera till anden^[a], profetera, människa! Säg: ’Så säger Herren, Herren: Kom från de fyra väderstrecken, o ande, och blås på dessa dräpta, så att de får liv igen.’ ”

¹⁰ Jag profeterade som han hade befallt mig. Då kom anden in i dem, de blev levande och reste sig upp på fötterna likt en väldig armé.

¹¹ Han sa till mig: ”Du människa, de här benen är hela Israels folk. De säger: ’Våra ben är uttorkade. Allt hopp är ute. Det är slut med oss.’ ¹² Profetera därför och säg till dem: ’Så säger Herren, Herren: Jag ska öppna era gravar och låta er komma upp ur dem, mitt folk, och låta er komma tillbaka till Israels land. ¹³ Då ska ni, mitt folk, inse att jag är Herren, när jag öppnar era gravar och låter er komma upp ur dem. ¹⁴ Jag ska låta min Ande komma in i er, så att ni får liv, och jag ska låta er bo i ert eget land. Då ska ni inse att jag, Herren, har talat och gjort det, säger Herren.’ ”

De två stavarna förenas

¹⁵ Herrens ord kom till mig: ¹⁶ ”Du människa, ta en stav och skriv på den: ’För Juda och israeliterna som tillhör honom.’ Ta sedan en annan stav och skriv på den: ’Efraims stav, för Josef och alla israeliter som tillhör honom.’ ¹⁷ För dem sedan samman så att de blir en enda stav i din hand.

¹⁸ När dina landsmän frågar dig vad du menar med detta, ¹⁹ ska du svara dem: ’Så säger Herren, Herren: Jag ska ta Josefs stav, som är i Efraims hand, och israeliternas som tillhör honom, och foga ihop den med Judas stav och göra dem till ett i min hand.’ ²⁰ Stavarna som du har skrivit på ska du hålla fram inför deras ögon.

²¹ Säg till dem: ’Så säger Herren, Herren: Jag ska hämta tillbaka israeliterna från de folk som de gått till. Jag ska samla dem från alla håll och leda dem tillbaka till deras eget land. ²² Jag ska göra dem till ett enda folk i landet, på Israels berg. En kung ska regera över dem alla. De ska inte längre vara två folk eller uppdelade i två riken. ²³ De ska sluta att orena sig med sina avgudar och vidrigheter och med alla sina överträdelser. Jag ska rädda dem från alla deras platser där de har syndat och rena dem. De ska vara mitt folk, och jag ska vara deras Gud.

²⁴ David, min tjänare, ska vara kung över dem, och de ska alla ha en enda herde. De ska följa mina lagar och noga lyda mina befallningar. ²⁵ De ska bo i landet jag gav åt min tjänare Jakob och där deras förfäder bodde. De och deras barn och barnbarn ska alltid bo där, och min tjänare David ska vara deras furste i all evighet. ²⁶ Och jag ska ingå ett fredsförbund med dem, ett evigt förbund. De ska växa i antal och jag ska ställa min helgedom bland dem för alltid. ²⁷ Jag ska själv bo mitt ibland dem, jag ska vara deras Gud och de ska vara mitt folk. ²⁸ Då ska folken inse att jag är Herren som helgar Israel, när min helgedom förblir hos dem för evigt.’ ”

Profetia över Gog och Magog

38 Herrens ord kom till mig: ² ”Du människa, vänd dig mot Gog i Magogs land, storfursten^[b] över Meshek och Tuval, och profetera mot honom. ³ Säg: ’Så säger Herren, Herren: Jag är emot dig, Gog, storfursten över Meshek och Tuval. ⁴ Jag ska dra dig bort med krokar i dina käftar och föra dig ut med hela din armé, dina hästar, dina fullt beväpnade ryttare och hela din här med stora och små sköldar och svärd i sin hand. ⁵ Folk från Persien, Kush och Put finns med dem, alla med sköld och hjälm. ⁶ Gomer med alla sina trupper, och Bet Togarma långt norrifrån, med alla sina trupper – många folk finns med dig.

⁷ Gör dig redo! Var beredd, du och alla dina trupper som har samlats hos dig, och ta befälet över dem! ⁸ Långt fram i tiden kommer du att bli uppmanad att handla. I en avlägsen framtid ska du invadera ett land, som har återhämtat sig från svärdets förödelse, vars invånare har samlats från många folk på Israels berg som länge legat öde. De har förts ut från andra folk och bor nu där alla i trygghet. ⁹ Du ska dra dit upp, komma som en storm och vara som ett moln som täcker landet, du och dina trupper, de många folken som är med dig.

¹⁰ Så säger Herren, Herren: På den tiden ska tankar slå rot i ditt sinne, och du ska lägga upp en ond plan. ¹¹ Du ska säga: ”Jag ska dra upp mot ett oskyddat land, anfalla dem som lever i fred och trygghet, alla som bor där utan murar, bommar och portar. ¹² Du vill ta byte och plundra, gå till angrepp mot de åter bebodda ruinerna och mot dem som har samlats från folken, som är rika på boskap och egendom och bor mitt i landet.” ¹³ Saba och Dedan och affärsmän från Tarshish med alla dess byar^[c] ska fråga dig: ”Kommer du för att ta byte? Har du samlat dina trupper för att plundra, för att föra bort silver och guld, ta boskap och gods, ta ett stort byte?” ’

¹⁴ Profetera därför, människa, och säg till Gog: ’Så säger Herren, Herren: På den tiden, när mitt folk Israel åter bor i trygghet i sitt land, ska du veta det. ¹⁵ Du ska komma från din plats långt borta i norr, du och många folk med dig, alla till häst, en stor skara och en väldig armé. ¹⁶ Du ska dra upp mot mitt folk Israel som ett moln som täcker landet. I kommande dagar ska det ske. Jag ska låta dig, Gog, anfalla mitt land, så att folk ska inse att jag genom dig visar min helighet inför dem.

¹⁷ Så säger Herren, Herren: Är du inte den som jag i gångna tider talade om genom mina tjänare Israels profeter, som då profeterade att jag skulle låta dig anfalla dem? ¹⁸ Den dag då Gog anfaller Israels land ska min glödande vrede uppväckas, säger Herren, Herren. ¹⁹ I min svartsjuka och flammande vrede säger jag att det på den tiden ska bli en stor jordbävning i Israels land. ²⁰ Inför mig ska alla bäva den dagen, såväl fiskarna i havet som himlens fåglar, markens djur och kräldjur som rör sig på marken, och alla människor på jorden. Bergen ska slås ner, klipporna störta omkull och murarna falla till marken.

²¹ Jag ska samla svärd mot Gog på alla mina berg, säger Herren, Herren. Var och en ska vända sitt svärd mot sin nästa. ²² Jag ska verkställa en dom mot honom med pest och blod och vräka ner slagregn, hagel, eld och svavel över honom, hans trupper och de många folk som är med honom. ²³ Så ska jag uppenbara min storhet och min helighet och göra mig känd inför många folk. Då ska de inse att jag är Herren.’

39 Du människa, profetera mot Gog och säg: ’Så säger Herren, Herren: Jag är emot dig, Gog, du storfurste över Meshek och Tuval. ² Jag ska vända om dig, släpa bort dig och föra dig långt uppifrån norr och sända dig mot Israels berg. ³ Jag ska slå bågen ur din vänstra hand och låta pilarna falla ur din högra hand. ⁴ Du ska stupa på Israels berg, du och dina trupper och folken som är med dig. Jag ska överlämna dig som föda åt allehanda rovfåglar och vilda djur. ⁵ Du ska bli liggande på bara marken, för jag har talat, säger Herren, Herren.

⁶ Jag ska sända eld över Magog och över alla dem som bor i trygghet i kustländerna. Då ska de inse att jag är Herren.

⁷ Så ska jag göra mitt heliga namn känt bland mitt folk Israel. Jag ska inte längre låta mitt heliga namn bli vanhelgat. Då ska de andra folken inse att jag är Herren, den Helige i Israel. ⁸ Det ska komma, det ska ske, säger Herren, Herren. Det är den dag jag har talat om.

⁹ Invånarna i Israels städer ska gå ut och använda vapnen till bränsle och elda upp såväl små som stora sköldar, bågar och pilar, spjut och lansar. I sju år ska de elda med dem. ¹⁰ De ska inte behöva samla ved ute på fälten eller hugga den i skogen, för de ska använda vapen till bränsle. De ska röva från sina rövare och plundra från sina plundrare, säger Herren, Herren.

¹¹ Den dagen ska jag ge Gog en gravplats i Israel: Overimdalen, öster om havet. Den kommer att blockera vägen för dem som färdas där, för där ska Gog och hela hans hop begravas. Dalen ska sedan heta Hamon Gogdalen.^[d]

¹² Det ska ta sju månader för israeliterna att begrava dem och rena landet. ¹³ Allt folket i landet ska begrava dem. Det ska bli till deras ära, när jag då visar min härlighet, säger Herren, Herren.

¹⁴ Man ska utse män att systematiskt söka igenom hela landet och begrava de kvarlevor som fortfarande ligger på marken, för att så rena landet.

Efter sju månader ska de börja sitt letande. ¹⁵ När någon av dessa som drar genom landet ser människoben ska han märka ut platsen, tills dödgrävarna kan begrava dem i Hamon Gogdalen. ¹⁶ En stad som heter Hamona finns där. Så ska de rena landet.’

¹⁷ Du människa, så säger Herren, Herren: Säg till alla sorters fåglar och alla markens djur: Samla er! ’Kom hit från alla håll till min offermåltid som jag förbereder för er, en stor offermåltid på Israels berg. Ni ska få äta kött och dricka blod. ¹⁸ Ni ska få äta kött av mäktiga män och dricka blod av jordens furstar, som om de vore baggar, lamm, bockar och ungtjurar, välgödda djur från Bashan. ¹⁹ Ni ska få frossa er mätta på kött och dricka er druckna på blod. ²⁰ Ni ska mätta er vid mitt bord med hästar, ryttare, mäktiga män och krigare,’ säger Herren, Herren. ²¹ Jag ska uppenbara min härlighet bland folken, och alla folk ska se mig verkställa min dom och gripa tag i dem. ²² Från den tiden och framöver ska Israels folk inse att jag är Herren, deras Gud.

²³ Folken ska förstå att israeliterna fördes bort i fångenskap på grund av sin synd, eftersom de var trolösa mot mig. Därför dolde jag mitt ansikte för dem och överlämnade dem åt deras fiender, så att de alla föll för svärd. ²⁴ Jag handlade mot dem så som deras orenhet och överträdelser förtjänade. Jag dolde mitt ansikte för dem.

²⁵ Så säger därför Herren, Herren: Nu ska jag göra slut på Jakobs fångenskap och visa hela Israels folk barmhärtighet. Jag brinner av lidelse för mitt heliga namn. ²⁶ De ska bära skammen och hela sin trolöshet som de visade mot mig, nu när de bor i trygghet i sitt land och ingen skrämmer dem. ²⁷ När jag har fört dem hem från folken och samlat dem från deras fienders land, visar jag min helighet genom dem inför många folk. ²⁸ Då ska de inse att jag är Herren, deras Gud, den som både förde bort dem i fångenskap bland folken och samlade dem tillbaka igen till deras eget land, utan att lämna någon enda av dem kvar där. ²⁹ Jag ska inte mer dölja mitt ansikte för dem. Jag ska gjuta ut min Ande över israeliterna, säger Herren, Herren.”

Se upp med falsk undervisning

2 Men det fanns också falska profeter bland folket, precis som det ska finnas falska lärare bland er. De ska smyga in destruktiva villoläror och till och med förneka Herren som har köpt dem fria. Så drar de ett snabbt fördärv över sig själva. ² Många kommer att följa dem i deras omoraliska liv, och för deras skull kommer sanningens väg^[a] att få dåligt rykte.^{[b] 3} I sin girighet ska de lura er med påhittade historier. Men deras dom har fällts för länge sedan och dröjer inte; deras fördärv slumrar inte.

⁴ Gud skonade ju inte de änglar som syndade, utan kastade ner dem i den mörka avgrunden, där de nu sitter fängslade i väntan på domen.^{[c] 5} Han skonade inte heller den gamla världen men räddade Noa, rättfärdighetens förkunnare, och sju andra när han lät den stora översvämningen komma över de ogudaktigas värld.^{[d] 6} Gud dömde också städerna Sodom och Gomorra och lät dem förvandlas till askhögar. Han gjorde dem till exempel på vad som väntar de ogudaktiga. ⁷ Men han räddade den rättfärdige Lot, som plågades svårt av de laglösas omoraliska liv.^{[e] 8} Denne rättfärdige man som bodde där fick nämligen dag efter dag se och höra deras laglösa gärningar och plågades av detta i sin rättfärdiga själ.

⁹ Herren vet alltså att rädda de gudfruktiga ur frestelsen och förvara de orättfärdiga under straff ända fram till domens dag. ¹⁰ Det gäller särskilt dem som drivs av sina smutsiga begär av mänsklig natur och föraktar auktoritet^[f]. De är trotsiga och högmodiga och drar sig inte för att håna himmelska väsen,^{[g] 11} trots att änglar, som är mycket starkare och mäktigare, inte vågar komma till Gud med några smädande anklagelser mot dem.

¹² Dessa är som oförståndiga djur, som bara följer sina instinkter och är födda till att fångas och dödas. De hädar vad de inte känner till. De går under, liksom djuren. ¹³ De ska själva få en lön för sin orättfärdighet. De njuter av att festa mitt på ljusa dagen. De är en skam och vanära där de sitter och äter med er, samtidigt som de ägnar sig åt sina njutningar. ¹⁴ De begår äktenskapsbrott med ögonen,^[h] och de får aldrig nog av synden. De förleder instabila individer och är vältränade i girighet, dessa förbannade, ¹⁵ som har övergett den rätta vägen, gått vilse och följt samma väg som Bileam, Bosors son. Han älskade att få lön för orättfärdighet. ¹⁶ Men han fick en tillrättavisning för sitt brott: en åsna, ett stumt arbetsdjur, talade till honom med människoröst och förhindrade profetens dårskap.^[i]

¹⁷ Dessa människor är uttorkade källor, dimmoln som jagas av stormvinden.^[j] Det djupaste mörker väntar dem. ¹⁸ De talar stora, tomma ord, och med lustfyllda begär och sitt omoraliska liv lurar de till sig sådana som just har lämnat dem som lever i villfarelse. ¹⁹ De lovar dem frihet, men är själva slavar under fördärvet. En människa är ju slav under det som behärskar henne. ²⁰ Om de som har flytt från den här världens omoral genom att lära känna vår Herre och Frälsare Jesus Kristus, än en gång blir infångade och besegrade, då är deras situation värre än förut. ²¹ Det hade varit bättre för dem att aldrig få reda på rättfärdighetens väg, än att först lära känna den och sedan vända ryggen åt det heliga budet som de fått. ²² Det har gått med dem som det så sant står i ordspråket: ”Hunden vänder åter till sina spyor”^[k], och ”Ett tvättat svin vältrar sig i smutsen igen.”