Påskhögtiden

(2 Mos 12:14-20; 3 Mos 23:5-8; 4 Mos 28:16-25)

16 Kom ihåg att fira påsken i månaden aviv, för det var då som Herren, din Gud, en natt ledde dig ut ur Egypten. ² Välj ut ett påskoffer, antingen bland fåren eller bland korna, och offra det till Herren, din Gud, på den plats han väljer ut som boning åt sitt namn. ³ Ät offret tillsammans med osyrat bröd. Detta bröd, förtryckets bröd, ska du äta under sju dagar, för du lämnade Egypten i hast. Denna sed ska hela ditt liv påminna dig om den dag då du drog ut ur Egypten. ⁴ Under sju dagar varje år får det inte finnas någon surdeg i ditt land och ingenting av köttet du offrar första kvällen får lämnas kvar till följande dag.

⁵ Påskoffret får inte offras i vilken stad som helst som Herren, din Gud, har gett dig. ⁶ Den ska offras på den plats som Herren väljer ut och som han har utvalt som boning åt sitt namn. Offra lammet där på kvällen vid solnedgången på årsdagen^[a] av din flykt från Egypten. ⁷ Stek lammet och ät upp det på den plats som Herren, din Gud, väljer ut. Återvänd sedan hem^[b] på morgonen. ⁸ Under sex dagar ska du äta osyrat bröd och på den sjunde dagen hålla en högtidssamling inför Herren, din Gud, och då ska du inte arbeta.

Veckohögtiden

(3 Mos 23:15-22; 4 Mos 28:26-31)

⁹ Låt det sedan gå sju veckor. Sju veckor efter skördens början ¹⁰ ska du till Herrens, din Guds, ära fira veckohögtiden. Då ska du bära fram ett frivilligt offer. Storleken bestämmer du i förhållande till vad Herren har välsignat dig med. ¹¹ Gläd dig inför Herren, din Gud, på den plats som han väljer ut som boning för sitt namn tillsammans med din son och dotter, slav och slavinna, leviterna i dina städer, främlingar, änkor och faderlösa som bor hos dig. ¹² Kom ihåg att du själv var slav i Egypten. Därför ska du noga följa detta bud.

Lövhyddefesten

(3 Mos 23:33-43; 4 Mos 29:12-39)

¹³ Lövhyddefesten ska du fira i sju dagar vid slutet av skördetiden när du samlat in vad din tröskplats och din vinpress ger. ¹⁴ Gläd dig under festen tillsammans med din son och dotter, slav och slavinna, leviterna, främlingarna, de faderlösa och änkorna som finns i dina städer. ¹⁵ Denna högtid ska firas i sju dagar till Herrens, din Guds, ära på den plats som Herren väljer ut. Herren ska välsigna dig, din skörd och allt ditt arbete. Därför ska också din glädje vara stor.

¹⁶ Tre gånger om året ska varje man hos dig komma inför Herren, din Gud, på den plats som han väljer ut, nämligen vid det osyrade brödets högtid, vid veckohögtiden och vid lövhyddefesten.

Ingen får komma tomhänt inför Herren. ¹⁷ Ge i förhållande till hur Herren, din Gud, har välsignat dig.

Femte budet: Domstol

Rätt och rättvisa

¹⁸ Utse domare och tjänstemän inom varje stam i alla städer som Herren, din Gud, ger dig. De ska döma rättvist. ¹⁹ Tumma inte på rättvisan till förmån för någon. Du ska inte ta mutor, för mutor gör den vise blind och vränger den rättfärdiges sak. ²⁰ Rättvisa och endast rättvisa måste råda om du ska få leva och kunna inta det land som Herren, din Gud, ger dig.

²¹ Du får inte sätta upp asherapålar eller något annat av trä vid sidan av Herrens, din Guds, altare som du bygger ²² och res inte upp några stenstoder, för sådana hatar Herren.^[c]

17 Offra aldrig ett sjukt eller skadat djur, tjur eller får, till Herren, din Gud. Han avskyr sådana.

² Om någon, vare sig det är en man eller en kvinna, någonstans i de städer jag ger dig gör det som är ont i Herrens, din Guds, ögon och bryter förbundet med honom ³ genom att mot min befallning tjäna och tillbe andra gudar eller solen, månen eller himlens hela härskara ⁴ och du får höra det, ska du först noga ta reda på om ryktet talar sant att något så avskyvärt har skett i Israel. ⁵ Sedan ska mannen eller kvinnan som gjort det onda föras ut utanför staden och stenas till döds. ⁶ Men ingen får dömas till döden på grund av bara ett enda vittnesmål. Det måste finnas två eller tre vittnen. ⁷ Vittnena ska kasta de första stenarna för att döda honom och sedan ska hela folket göra likadant. Uteslut den som är ond bland er.

⁸ Om du råkar ut för ett fall som är svårt att avgöra, ett mord, en tvist om ägodelar eller ett misshandelsfall, kan du gå med dem till den plats Herren, din Gud, väljer ut åt sig. ⁹ Där kan du fråga prästerna, leviterna eller den domare som då är i tjänst och de ska tala om vad som är rätt. ¹⁰ Sedan ska du göra i enlighet med vad de meddelat dig på den plats Herren väljer ut. Följ deras anvisningar noga. ¹¹ Gör i enlighet med den lag de lär dig och följ den dom de avkunnar. Vik inte åt något håll från vad de säger. ¹² Den som förmätet vägrar att lyssna till prästen som står där och tjänstgör inför Herren, din Gud, eller till domaren, måste dö. Du ska utrota det onda ur Israel. ¹³ När folket får reda på detta kommer det att frukta och inte handla så förmätet igen.

Välj rätt kung

¹⁴ När du kommer in i det land som Herren, din Gud, ska ge dig och du har intagit det och börjar tänka: ”Vi borde ha en kung som folken runt omkring oss,” ¹⁵ då ska du se till att välja ut den kung som Herren, din Gud, utser. Han måste vara en av dina landsmän, inte en utlänning som inte är din broder. ¹⁶ Han får inte skaffa sig alltför många hästar eller skicka sina män till Egypten för att skaffa fler därifrån, för Herren har sagt till er: ”Återvänd aldrig mer den vägen igen!” ¹⁷ Han får inte heller ha flera hustrur, för de kan locka honom till avfall och han får inte samla på sig en förmögenhet av silver och guld.

¹⁸ När kungen har bestigit sin tron, ska han låta någon skriva en kopia av denna lag som finns i en tavla hos de levitiska prästerna. ¹⁹ Han ska ha den hos sig och läsa i den varje dag av sitt liv, så att han lär sig frukta Herren, sin Gud, och noga följa allt som står i denna lag, alla dessa stadgar. ²⁰ Detta ska hindra honom från att anse sig vara bättre än sina bröder och han ska alltid följa lagen utan att vika från den åt något håll. Hans och hans söner ska då regera länge i Israel.

Prästers och leviters del av offren

18 De levitiska prästerna, hela Levis stam, ska inte tilldelas landområden som de andra israeliterna. De ska få sitt underhåll av Herrens eldoffer och av hans arvedel. ² De ska inte ha någon egen mark bland sina bröder, för Herren är deras egendom. Det är vad han har lovat dem.

³ Följande delar av alla nötkreatur och får som bärs fram som slaktoffer ska ges åt prästen: bogen, käkarna och magen. ⁴ Dessutom ska han få det första av din säd, av ditt vin, av din olja och av den första ullen vid fårklippningen. ⁵ Herren, din Gud, har nämligen bland dina stammar utsett just honom till att alltid tjäna inför Herren.

⁶ En levit som vill flytta från någon av dina städer i Israel för att komma till den plats som Herren väljer ut, ska ha rätt att göra det ⁷ och där göra tjänst i Herrens, din Guds, namn, liksom alla hans bröder, leviterna som tjänar Herren. ⁸ Han ska få sin del som andra, även om han har egna medel efter försäljningen av familjearvet^[d].

Varning för hedniska seder

⁹ När du kommer in i det land som Herren, din Gud, vill ge dig, får du inte ta efter de avskyvärda seder som råder bland de folk som nu bor där. ¹⁰ Ingen hos dig får bära fram sitt barn att brännas på bålet. Ingen får ägna sig åt spådom, teckentydning, svartkonst, häxeri ¹¹ eller besvärjelser eller rådfråga de dödas andar eller spådomsandar eller ha kontakt med de döda. ¹² Herren avskyr alla som ägnar sig åt sådant och det är för dessa avskyvärdheters skull som Herren, din Gud, fördriver de andra folken för dig. ¹³ Du ska vara klanderfri inför Herren, din Gud. ¹⁴ De folkslag som du ska förgöra lyssnar till teckentydare och spåmän, men Herren, din Gud, har inte tillåtit dig att göra det.

Ledning genom Guds profeter

¹⁵ Herren, din Gud, ska låta uppstå åt dig en profet bland ditt folk, av dina bröder, en som är lik mig. Ni ska lyssna till honom.^{[e] 16} Detta är vad du själv bad Herren, din Gud, om när ni var församlade vid berget Horeb. Vid foten av berget du sa: ”Låt mig inte mer höra Herrens, min Guds, röst och låt mig slippa att längre se denna stora eld, annars kommer jag att dö.”

¹⁷ Herren sa till mig: ”De har rätt. ¹⁸ Jag ska låta en profet komma bland dem ur deras eget folk en sådan som du. Jag ska tala om för honom vad han ska säga och allt vad jag befaller honom ska han säga till folket. ¹⁹ Jag ska själv straffa den som inte lyssnar till mina ord som han talar i mitt namn. ²⁰ Men den profet som är så förmäten att han talar i mitt namn något som jag inte befallt honom att tala eller talar i andra gudars namn ska dö.”

²¹ Kanske undrar du hur man ska veta om det är ett budskap från Herren eller inte. ²² Om det som profeten sagt i Herrens namn inte inträffar och går i uppfyllelse, då är inte budskapet från Herren. Då är det profetens egna förmätna ord och du har inget att vara rädd för.

Jesus talar om framtiden

(Matt 24:1-22; Luk 21:5-24)

13 När Jesus sedan lämnade templet sa en av hans lärjungar: ”Mästare, se vilka stenar och fantastiska byggnader!”

² Jesus svarade: ”Alla dessa stora byggnader som du nu ser kommer att jämnas med marken, inte en sten ska lämnas kvar på den andra.”

³ När han senare satt på Olivberget, mitt emot templet, och Petrus, Jakob, Johannes och Andreas var ensamma med honom frågade de: ⁴ ”Berätta för oss, när ska detta hända? Vad blir tecknet på att den tid har kommit då allt detta ska gå i uppfyllelse?”

⁵ Då sa Jesus till dem: ”Se upp så att ingen lurar er. ⁶ Många ska komma i mitt namn och säga: ’Det är jag’, och de ska leda många vilse. ⁷ Och när ni får höra om krig och rykten om krig, så låt er inte skrämmas. Det måste ske, men det betyder inte att slutet har kommit.

⁸ Folk och länder ska resa sig mot varandra. Det blir jordbävningar på den ena platsen efter den andra och det blir hungersnöd. Men detta är bara början på födslovärkarna.

⁹ Var på er vakt! Man ska arrestera er och dra er inför domstolar, och ni ska bli misshandlade i synagogorna^[a]. Och ni ska för min skull få stå inför kungar och makthavare, som vittnen inför dem. ¹⁰ Evangeliet ska först predikas för alla folk. ¹¹ När ni arresteras och utlämnas behöver ni inte oroa er för vad ni ska säga. Säg bara det ni får att säga just då, för det är inte ni som talar, utan den heliga Anden. ¹² Syskon ska förråda varandra och låta döda varandra, och föräldrar sina barn. Barn ska göra uppror mot sina föräldrar och ta livet av dem. ¹³ Ni ska bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut till slutet ska bli räddad.^[b]

¹⁴ När ni ser ’den vanhelgande skändligheten’ stå där den inte borde (må den som läser detta förstå det)^[c], då ska de som är i Judeen fly upp i bergen. ¹⁵ Den som är uppe på taket^[d] får inte gå ner till huset för att hämta något, ¹⁶ och den som är ute på åkern får inte vända tillbaka för att hämta kläder.

¹⁷ Ve dem som är gravida eller ammar när den tiden kommer! ¹⁸ Be att detta inte behöver ske på vintern, ¹⁹ för den tidens lidande ska bli så svårt att inget liknande har inträffat, från den dag Gud skapade världen och till nu, och inte heller senare kommer att inträffa. ²⁰ Om Herren inte hade förkortat den tiden, skulle ingen räddas. Men nu har han förkortat tiden för sina utvaldas skull.