Psalm 60

Bön om räddning

För sångmästaren, efter "Vittnesbördets lilja", en sång till lärdom. Av David, när han var i strid med Aram-Naharajim och Aram-Soba, och Joab kom tillbaka och slog edomiterna i Saltdalen, tolvtusen man.

Gud, du har förkastat och skingrat oss,
du har varit vred, upprätta oss igen.
Du har kommit jorden att bäva och rämna.
Hela nu dess sprickor, ty den vacklar.
Du har låtit ditt folk uppleva hårda ting,
du har givit oss vin att dricka, så att vi raglar.
Men åt dem som fruktar dig gav du ett baner
att hålla upp för sanningens skull[a] Sela.
För att dina älskade skall räddas,
    fräls oss med din högra hand och bönhör oss.

Gud har talat i sin helgedom:
    "Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem
och mäta upp Suckots dal.
Gilead är mitt, mitt är Manasse,
    Efraim är mitt huvuds värn,
Juda min härskarstav.
10 Moab är mitt tvättfat,
    på Edom kastar jag min sko.[b]
Bryt ut i jubel över mig, du filisteernas land!"

11 Vem skall föra mig till den fasta staden,
vem leder mig till Edom?
12 Har inte du, Gud, förkastat oss,
    så att du ej mer drar ut med våra härar?
13 Ge oss hjälp mot ovännen,
    människors hjälp är utan värde.
14 Med Gud kan vi göra mäktiga ting,
han skall trampa ner våra fiender.

Psalm 61

Kungens bön om välsignelse

För sångmästaren, till stränginstrument, av David.

Gud, hör mitt rop,
    lyssna till min bön!
Från jordens ände ropar jag till dig,
ty mitt hjärta försmäktar.
För mig upp på en klippa som är högre än jag.
Ty du är min tillflykt,
    ett starkt torn mot fienden.
Låt mig bo i ditt tält för evigt
    och ta min tillflykt under dina vingars skugga. Sela.
Du, Gud, hör mina löften,
    du ger mig det arv som tillhör dem
som fruktar ditt namn.
Du förökar kungens dagar,
    hans år skall vara från släkte till släkte.
Han skall sitta på sin tron inför Gud för evigt.
Låt din nåd och sanning bevara honom.
Då skall jag alltid lovsjunga ditt namn
och infria mina löften dag efter dag.

Psalm 62

En tröstepsalm

För sångmästaren, till Jedutun, en psalm av David.

Endast hos Gud söker min själ sin ro,
från honom kommer min frälsning.
Endast han är min klippa och min frälsning,
min borg, jag skall inte vackla.
Hur länge vill ni rasa mot denne man,
tillsammans slå ner honom
som om han vore en lutande vägg,
    en nerbruten mur?
De rådslår om att störta honom ner från hans höjd.
De älskar lögn,
    med munnen välsignar de,
men i sitt innersta förbannar de. Sela.
Endast i Gud har du din ro, min själ,
ty från honom kommer mitt hopp.
Endast han är min klippa och min frälsning,
min borg, jag skall inte vackla.
Hos Gud är min frälsning och min ära,
min starka klippa, min tillflykt har jag i Gud.
Förtrösta alltid på honom, du folk,
    utgjut era hjärtan för honom.
Gud är vår tillflykt. Sela.

10 Människobarn är bara en vindpust,
myndiga herrar fulla av lögn.
    I vågskålen är de för lätta,
tillsammans väger de mindre än luft.
11 Lita inte på våld
    sätt inte ert hopp till stulet gods.
Fäst inte hjärtat vid rikedom,
    även om den växer.

12 En gång har Gud sagt det,
    två gånger har jag hört det:
Hos Gud är makten,
13 och hos dig, Herre, är nåd.
    Du lönar var och en efter hans gärningar.

Footnotes

  1. Psaltaren 60:6 för sanningens skull Annan översättning: "(till räddning) undan pilbågen".
  2. Psaltaren 60:10 kastar jag min sko Symboliserar att området är erövrat.

Bön om räddning

(Ps 108:7-14)

60 För körledaren, enligt ”Förbundstecknets lilja”[a], miktam. Av David, till undervisning, när han var i strid med araméerna[b] i Naharajim och i Sova och Joav kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolvtusen man.

Gud, du har förkastat oss och brutit ner oss.
    Du har varit vred, men upprätta oss igen!
Du har skakat landet och fått det att rämna.
    Hela nu dess sprickor, för det bävar.
Du har låtit ditt folk erfara hårda ting,
    du har gett oss vin att dricka så att vi raglar.
Men åt dem som fruktar dig har du rest ett banér
    att fly till undan pilbågen. Séla

Befria dina älskade,
    rädda oss med din starka hand, hjälp oss.
Gud har talat i sin helgedom:
    ”Jag ska triumfera,
    dela ut Shekem och mäta upp Suckotdalen.
Gilead är mitt och Manasse är mitt,
    Efraim är min hjälm och Juda min spira.
10 Moab är mitt tvättfat,
    mot Edom ska jag kasta min sko,
    och över filistéerna ska jag höja ett segerrop.”[c]

11 Vem kan leda mig till den befästa staden?
    Vem kan leda mig till Edom?
12 Har inte du, Gud, förkastat oss
    och inte längre velat gå ut med våra härar?
13 Hjälp oss nu mot fienden,
    för människor kan inte rädda.
14 Med Gud på vår sida ska vi vinna,
    för han kommer att trampa ner våra fiender.

Kungens bön

61 För körledaren, till stränginstrument. Av David.

Gud, lyssna till mitt rop!
    Hör min bön!

Från jordens ände ropar jag till dig i min svaghet.
    Led mig upp på klippan, som är högre än jag.
Du är min tillflykt,
    ett starkt torn mot fienden.

Jag vill för alltid bo i ditt tält
    och ta min tillflykt under dina vingars skugga. Séla
Du har hört mina löften, Gud,
    och du har gett mig deras arv som fruktar dig.

Ge kungen ett långt liv,
    många år från generation till generation.
Låt honom sitta på sin tron inför Gud i evighet.
    Låt din nåd och trofasthet bevara honom.

Då ska jag ständigt prisa ditt namn.
    Dag efter dag ska jag uppfylla mina löften.

En tröstepsalm

62 För körledaren, till Jedutun[d]. En psalm av David.

Bara hos Gud finner jag ro,
    från honom kommer min räddning.
Endast han är min klippa,
    min räddning och min borg.
    Jag ska aldrig vackla.

Hur länge ska ni ansätta en människa,
    kasta er över honom allesammans,
som mot en lutande vägg,
    eller en mur som snart störtar samman?
De tänker störta ner honom från hans höga plats,
    och de gillar lögn.
Med sin mun välsignar de,
    men i sitt inre förbannar de. Séla

Bara hos Gud finner jag ro,
    från honom kommer mitt hopp.
Endast han är min klippa,
    min räddning och min borg.
        Jag ska aldrig vackla.
Min frälsning och min ära finns hos Gud.
    Han är min tillflykt, min starka klippa.
Förtrösta alltid på honom, du folk!
    utgjut ditt hjärta för honom, för Gud är vår tillflykt. Séla

10 Människobarnen är bara en vindpust,
    även de höga bland dem är en lögn.
I vågskålen väger de lätt,
    ja, mindre än luft.
11 Sätt inte er tillit till våld
    eller ert hopp till stöldgods.
Om er rikedom växer,
    fäst inte ert hjärta vid den.

12 Ett har Gud talat, två saker har jag hört:
    att Gud har styrkan,
13 och att du, Herre, är nådig
    och lönar var och en efter vad han gjort.

Footnotes

  1. 60:1 Förbundstecknets lilja är en osäker översättning. Ordet som här översatts med lilja kan möjligen också syfta på ortsnamnet Susa, jfr not till 45:1. Förbundstecknet kan också översättas vittnesbörd eller maning.
  2. 60:2 Eller Aram, och då hör det ihop med namnen Naharajim och Sova.
  3. 60:10 Eller Brist ut i jubel över mig, du filistéernas land!
  4. 62:1 Jedutun var en av Davids musiker, se 1 Krön 16:41.