Add parallel Print Page Options

24 Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.

Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.

Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.

Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.

En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.

Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.

Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.

Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.

Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.

10 Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.

11 Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.

12 Om du säger: »Se, vi visste det icke», så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.

13 Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.

14 Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.

15 Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.

16 Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.

17 Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,

18 på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.

19 Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.

20 Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.

21 Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.

22 Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ----

23 Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.

24 Den som säger till den skyldige: »Du är oskyldig», honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.

25 Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.

26 En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.

27 Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.

28 Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?

29 Säg icke: »Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar.»

30 Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.

31 Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.

32 Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.

33 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,

34 så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.

24 Var inte avundsjuk på onda människor
    och längta inte efter deras gemenskap.
De planerar för våldsdåd,
    och så fort de öppnar munnen skapar de ofärd.

Med vishet byggs huset,
    och genom gott omdöme befästs det,
genom kunskap fylls rummen
    med värdefulla och vackra saker.

Den vise är stark
    och en kunskapens man har en växande kraft.
Med planläggning ska du föra krig,
    och räddning kommer när det finns många rådgivare.

Visheten är ouppnåelig för den dumme.
    När rådsmötet hålls i byporten kan han inte öppna munnen.

Den som planerar något ont
    gör sig känd som intrigmakare.
Den dummes planer är synd,
    och smädaren är avskydd av alla.

10 Om du blir modlös i nödens stund,
    är din kraft ringa.
11 Rädda dem som släpas till döden,
    grip in när de stapplar till att slaktas.
12 Om du säger: ”Vi kände inte till detta”,
    så märker han som prövar hjärtan det,
han som vakar över ditt liv vet,
    och han belönar varje människa efter vad hon gjort.

13 Min son, ät honung, för det är gott,
    honung från honungskakan smakar sött.
14 Du ska veta att sådan är också visheten för din själ.
    Om du finner den finns det en framtid för dig,
    och ditt hopp görs inte om intet.

15 Du gudlöse, ligg inte på lur vid den rättfärdiges hem,
    ödelägg inte hans boning.
16 Sju gånger kan de rättfärdiga falla och resa sig igen,
    men de onda stupar i sin olycka.

17 Bli inte skadeglad när din fiende råkar illa ut.
    Tillåt dig inte att jubla när han faller,
18 så att Herren ser på det med missnöje
    och vänder sin vrede från honom.

19 Reta dig inte på de onda,
    avundas inte de gudlösa,
20 för de onda har ingen framtid,
    och de gudlösas ljus kommer att blåsas ut.

21 Min son, frukta Herren och kungen,
    och ha ingenting att göra med de upproriska.
22 En olycka kan plötsligt drabba dem,
    och vem vet när en katastrof kommer från någon av dem?[a]

Tillägg till de visas ord

23 Dessa är ytterligare ord av de visa:

Att döma partiskt är fel.
24 Den som säger till den skyldige: ”Du är oskyldig”,
    förbannas av folk och fördöms av nationer.
25 Men den som dömer rätt går det väl,
    och han får en rik välsignelse.

26 Ett uppriktigt svar är
    som en kyss på läpparna.

27 Gör färdigt ditt arbete där ute och allting klart på åkern.
    Därefter kan du bygga dig ett hus.

28 Vittna inte mot din medmänniska utan orsak.
    Varför skulle du ljuga?
29 Säg inte: ”Nu kan jag ge igen för allt han gjort mot mig.
    Jag vill ge honom vad han förtjänar.”

30 Jag gick förbi en lat mans åker
    och en vingård som tillhörde en man som saknade vett.
31 Den var övervuxen med törnen, full av nässlor,
    och stenmuren var nedriven.
32 När jag såg på detta tog jag intryck
    och lärde mig en läxa av vad jag såg:
33 Lite extra sömn, lite mer slummer,
    lite mer vila med armarna i kors,
34 så kommer fattigdomen över dig som en rövare,
    och armodet som en beväpnad[b] man.

Footnotes

  1. 24:22 Den sista delen av versen är svårtolkad i grundtexten; någon av dem är en dualis och det framkommer inte vilka två som avses (Herren och kungen?). Prepositionen från är också en osäker tolkning, och om den tolkas som över, blir tanken att en katastrof kan när som helst drabba de upproriska.
  2. 24:34 Grundtextens innebörd är osäker.