Add parallel Print Page Options

15 Juda barns stam fick, efter sina släkter, sin lott söderut intill Edoms gräns, intill öknen Sin, längst ned i söder.

Och deras södra gräns begynte vid ändan av Salthavet, vid dess sydligaste vik,

gick vidare söder om Skorpionhöjden och fram till Sin, drog sig så upp söder om Kades-Barnea, gick därefter framom Hesron och drog sig upp till Addar samt böjde sig sedan mot Karka.

Vidare gick den fram till Asmon och därifrån ut till Egyptens bäck; sedan gick gränsen ut vid havet. »Detta», sade han, »skall vara eder gräns i söder.»

Gränsen i öster var Salthavet ända till Jordans utlopp. Och gränsen på norra sidan begynte vid den vik av detta hav, där Jordan har sitt utlopp.

Därifrån drog sig gränsen upp mot Bet-Hogla och gick fram norr om Bet-Haaraba; vidare drog sig gränsen upp till Bohans, Rubens sons, sten.

Därefter drog sig gränsen upp till Debir från Akors dal i nordlig riktning mot det Gilgal som ligger mitt emot Adummimshöjden, söder om bäcken; sedan gick gränsen fram till Semeskällans vatten och så ut till Rogelskällan.

Vidare drog sig gränsen uppåt Hinnoms sons dal, söder om Jebus' höjd, det är Jerusalem; därefter drog sig gränsen upp till toppen av det berg som ligger gent emot Hinnomsdalen, västerut, i norra ändan av Refaimsdalen.

Och från toppen av detta berg drog sig gränsen fram till Neftoavattnets källa och vidare till städerna i Efrons bergsbygd; sedan drog sig gränsen till Baala, det är Kirjat-Jearim.

10 Och från Baala böjde sig gränsen åt väster mot Seirs bergsbygd och gick fram till Jearims bergshöjd, det är Kesalon, norr om denna, och gick så ned till Bet-Semes och framom Timna.

11 Vidare gick gränsen till Ekrons höjd, norrut; därefter drog sig gränsen till Sickeron, gick så framom berget Baala och därifrån ut till Jabneel; sedan gick gränsen ut vid havet.

12 Och gränsen i väster följde Stora havet; det utgjorde gränsen. Dessa voro Juda barns gränser runt omkring, efter deras släkter.

13 Men åt Kaleb, Jefunnes son, gavs, efter HERRENS befallning till Josua, en särskild del bland Juda barn, nämligen Arbas, Anaks faders, stad, det är Hebron.

14 Och Kaleb fördrev därifrån Anaks tre söner, Sesai, Ahiman och Talmai, Anaks avkomlingar.

15 Därifrån drog han upp mot Debirs invånare. Men Debir hette fordom Kirjat-Sefer.

16 Och Kaleb sade: »Åt den som angriper Kirjat-Sefer och intager det vill jag giva min dotter Aksa till hustru.»

17 När då Otniel, son till Kenas, Kalebs broder, intog det, gav han honom sin dotter Aksa till hustru.

18 Och när hon kom till honom, intalade hon honom att begära ett stycke åkermark av hennes fader; och hon steg hastigt ned från åsnan. Då sade Kaleb till henne: »Vad önskar du?»

19 Hon sade: »Giv mig en avskedsskänk; eftersom du har gift bort mig till det torra Sydlandet, må du giva mig vattenkällor.» Då gav han henne Illiotkällorna och Tatiotkällorna.

20 Detta var nu Juda barns stams arvedel, efter deras släkter.

21 Och de städer som lågo ytterst i Juda barns stam, mot Edoms gräns, i Sydlandet, voro: Kabseel, Eder, Jagur,

22 Kina, Dimona, Adada,

23 Kedes, Hasor och Jitnan,

24 Sif, Telem, Bealot,

25 Hasor-Hadatta, Keriot, Hesron, det är Hasor,

26 Amam, Sema, Molada,

27 Hasar-Gadda, Hesmon, Bet-Pelet,

28 Hasar-Sual, Beer-Seba och Bisjotja,

29 Baala, Ijim, Esem,

30 Eltolad, Kesil, Horma,

31 Siklag, Madmanna, Sansanna,

32 Lebaot, Silhim, Ain och Rimmon -- tillsammans tjugunio städer med sina byar.

33 I Låglandet: Estaol, Sorga, Asna,

34 Sanoa och En-Gannim, Tappua och Enam,

35 Jarmut och Adullam, Soko och Aseka,

36 Saaraim, Aditaim, Gedera och Gederotaim -- fjorton städer med sina byar;

37 Senan, Hadasa, Migdal-Gad,

38 Dilean, Mispe, Jokteel,

39 Lakis, Boskat, Eglon,

40 Kabbon, Lamas, Kitlis,

41 Gederot, Bet-Dagon, Naama och Mackeda -- sexton städer med sina byar;

42 Libna, Eter, Asan,

43 Jifta, Asna, Nesib,

44 Kegila, Aksib och Maresa -- nio städer med sina byar;

45 Ekron med underlydande städer och byar;

46 från Ekron till havet allt vad som ligger på sidan om Asdod samt dithörande byar;

47 vidare Asdod med underlydande städer och byar, Gasa med underlydande städer och byar ända till Egyptens bäck och fram till Stora havet, som utgjorde gränsen.

48 Och i Bergsbygden: Samir, Jattir, Soko,

49 Danna, Kirjat-Sanna, det är Debir,

50 Anab, Estemo, Anim,

51 Gosen, Holon och Gilo -- elva städer med sina byar;

52 Arab, Ruma, Esean,

53 Janum, Bet-Tappua, Afeka,

54 Humta, Kirjat-Arba, det är Hebron, och Sior -- nio städer med sina byar;

55 Maon, Karmel, Sif, Juta,

56 Jisreel, Jokdeam och Sanoa,

57 Kain, Gibea och Timna -- tio städer med sina byar;

58 Halhul, Bet-Sur, Gedor,

59 Maarat, Bet-Anot och Eltekon -- sex städer med sina byar;

60 Kirjat-Baal, det är Kirjat-Jearim, och Rabba -- två städer med sina byar;

61 I Öknen: Bet-Haaraba, Middin, Sekaka,

62 Nibsan, Ir-Hammela och En-Gedi -- sex städer med sina byar.

63 Men jebuséerna, som bodde i Jerusalem, kunde Juda barn icke fördriva; därför bodde ock jebuséerna kvar bland Juda barn i Jerusalem, såsom de göra ännu i dag.

Judas stam

(Dom 1:11-15)

15 Judas stam fick sin del, efter sina släkter, söderut intill Edoms gräns och öknen Sin.

Denna gräns började vid södra viken av Döda havet och gick utmed södra sidan av Skorpionhöjden och vidare in i öknen Sin till Hesron söder om Kadesh Barnea, sedan upp till Addar och därefter mot Karka och Asmon, tills den slutligen nådde Egyptens bäck och följde den till Medelhavet. Detta är deras sydgräns.

Den östra gränsen sträckte sig utmed Döda havet till floden Jordans utlopp.

Den norra gränsen började vid viken där Jordan rinner ut i Döda havet, sträckte sig därifrån upp mot Bet-Hogla och fortsatte norr om Bet Haarava till Bohans, Rubens sons, sten. Därifrån gick gränsen upp till Devir från Akors dal i nordlig riktning mot Gelilot som ligger mitt emot Adummimshöjden söder om bäcken. Gränsen gick sedan fram till Shemeshkällan ut till Rogelkällan och fortsatte upp mot Hinnoms sons dal söder om Jevus höjd där Jerusalem ligger. Därefter gick gränsen upp till toppen av det berg som ligger ovanför Hinnoms dal i norra delen av Refaimdalen. Därifrån drogs gränsen från toppen av berget fram till Neftoachkällan och vidare till städerna i Efrons bergsbygd, innan den vände mot Baala vilket är ett annat namn för Kirjat-Jearim.

10 Från Baala gick gränsen västerut mot Seirs bergsbygd och fram till Jearims bergshöjd, dvs. Kesalon, och vidare ner till Bet Shemesh förbi Timna 11 till Ekrons norra sluttning där den böjde sig mot Shickeron och berget Baala, passerade Javneel och slutade vid Medelhavet.

12 Detta var Judas släkters gränser.

13 Josua gav en del av Judas område åt Kalev, Jefunnes son, som Herren hade befallt och han fick därför staden Kirjat-Arba, som fått sitt namn efter Anaks stamfar Arba men som också kallades Hebron.

14 Kalev fördrev Anaks tre ättlingar Sheshaj, Achiman och Talmaj 15 och därifrån tågade han mot invånarna i Devir som förut kallades Kirjat-Sefer.

16 Kalev sa: ”Den som anfaller och intar Kirjat-Sefer ska jag ge min dotter Aksa till hustru.” 17 Otniel, son till Kalevs bror Kenas, intog staden och Kalev gav sin dotter Aksa till honom. 18 När hon kom till Otniel, uppmanade hon honom att be hennes far om ett stycke mark. När hon steg av[a] från sin åsna frågade Kalev henne: ”Är det något du önskar?” 19 Hon svarade: ”Ge mig en gåva! Du har gett mig land i Negev, men ge mig några vattenkällor också!” Då gav Kalev henne de övre och nedre källorna.

20 Judas stam fick, efter sina släkter, följande område:

21 De städer och byar som låg utmed gränsen mot Edom i Negev, nämligen Kavseel, Eder, Jagur, 22 Kina, Dimona, Adada, 23 Kedesh, Hasor, Jitnan, 24 Sif, Telem, Bealot, 25 Hasor Hadatta, Keriot Hesron dvs. Hasor, 26 Amam, Shema, Molada, 27 Hasar Gadda, Heshmon, Bet Pelet, 28 Hasar Shual, Beer Sheva med kringliggande byar, 29 Baala, Ijim, Esem, 30 Eltolad, Kesil, Horma, 31 Siklag, Madmanna, Sansanna, 32 Levaot, Shilchim, Ajin och Rimmon. Tillsammans var detta tjugonio städer med kringliggande byar.

33 I Låglandet:

Eshtaol, Sora, Ashna, 34 Sanoach och En-Gannim, Tappuach och Enam, 35 Jarmut och Adullam, Soko och Aseka, 36 Shaarajim, Aditajim, Gedera och Gederotajim. Tillsammans var detta fjorton städer med kringliggande byar.

37 Vidare: Senan, Hadasha, Migdal-Gad, 38 Dilan, Mispa, Jokteel, 39 Lakish, Boskat, Eglon, 40 Kabbon, Lachmas, Kitlish, 41 Gederot, Bet-Dagon, Naama och Mackeda, sexton städer med kringliggande byar, 42 Livna, Eter, Ashan, 43 Jefta, Ashna, Nesiv, 44 Keila, Aksiv och Maresha, nio städer med kringliggande byar 45 och Ekrons alla städer och byar, 46 från Ekron västerut och städerna med kringliggande byar nära Ashdod 47 mot Ashdod med kringliggande byar och till Gaza med dess byar ända fram till Egyptens bäck och Medelhavet.

48 I bergsbygden:

Shamir, Jattir, Soko, 49 Danna, Kirjat-Sanna, dvs. Devir, 50 Anav, Eshtemoa, Anim, 51 Goshen, Holon och Gilo, elva städer med kringliggande byar, 52 Arav, Duma, Eshan, 53 Janum, Bet-Tappuach, Afeka, 54 Humta, Kirjat-Arba dvs. Hebron, Sior, nio städer med kringliggande byar, 55 Maon, Karmel, Sif, Jutta, 56 Jisreel, Jokdeam, Sanoach, 57 Kain, Giva, Timna, tio städer med omgivande orter, 58 Halchul, Bet-Sur, Gedor, 59 Maarat, Bet-Anot, Eltekon, sex städer med kringliggande byar,[b] 60 Kirjat-Baal, dvs. Kirjat-Jearim, Rabba, två städer med kringliggande byar.

61 I öknen:

Bet Haarava, Middin, Sekaka, 62 Nivshan, Ir-Hammelach och Levo-Hamat, sex städer med kringliggande byar.

63 Men Judas stam kunde inte driva ut jevuséerna som bodde i staden Jerusalem och därför bor jevuséerna bland Judas folk i Jerusalem än idag.

Footnotes

  1. 15:18 Grundtextens innebörd är osäker.
  2. 15:59 Den grekiska översättningen av Gamla testamentet (Septuaginta) har här skjutit in ytterligare elva städer: Tekoa, Efrata, dvs. Betlehem, Pegor, Etam, Kulon, Tatam, Shoresh, Kerem, Gallim, Beter och Manocho. Det sammanlagda antalet blir då 49 städer.