Add parallel Print Page Options

Nya himlar och en ny jord

65 Herren säger: De som aldrig förr frågat efter mig har nu börjat söka mig. Nationer som aldrig tidigare sökt mig finner mig.

Men mitt eget folk har gjort uppror, fastän jag har väntat hela dagen med öppna armar för att välkomna det. De går sina egna vägar och handlar efter eget huvud.

Hela tiden har de förolämpat mig genom att tillbe avgudar i sina trädgårdar och tända rökelse på taken till sina hus.

På nätterna har de gått ut till gravar och grottor för att tillbe onda andar, och de äter mat som är förbjuden i Guds lag.

Ändå säger de till varandra: 'Kom inte närmare mig. Jag är heligare än du!' De är en stank i mina näsborrar. Dag ut och dag in retar de mig till det yttersta.

Allt detta finns nedtecknat inför mina ögon. Jag kommer inte att förbli tyst. Jag ska hämnas. Ja, jag ska hämnas på dem,

inte bara för deras egna synder utan också för deras förfäders, säger Herren. De har nämligen tänt rökelse på bergen och förolämpat mig på höjderna. De ska få igen för allt.

Men jag ska inte förgöra alla, säger Herren. Även i en dålig klase kan det finnas saftiga druvor. Det finns sådana som är mina verkliga tjänare i Israel. Därför ska jag inte heller förgöra hela folket.

Jag ska bevara några, så att de kan ta Israels land i besittning.

10 De som jag väljer ut ska ärva det och tjäna mig där. Sarons slätter ska på nytt fyllas av boskap, och Akors dal ska än en gång bli en lägerplats för herdar. Så ska det bli för dem som söker mig.

11 Men därför att resten av er har övergett Herren och hans tempel och dyrkar Gad och Meni,

12 har jag bestämt att ni ska drabbas av krigets svärd. När jag ropade svarade ni inte, och ni lyssnade inte när jag talade. Medvetet syndade ni inför mina ögon och föredrog att göra det jag avskyr.

13 Därför säger Herren Gud att ni ska hungra medan hans tjänare äter. Ni ska vara törstiga när de dricker. Ni ska vara sorgsna och modfällda, när de gläds.

14 Ni ska klaga högt av sorg, bekymmer och förtvivlan, när de sjunger av glädje.

15 Era namn ska nämnas som en förbannelse bland mitt folk. Herren Gud ska förstöra er och kalla sina verkliga tjänare vid ett annat namn.

16 Och ändå ska den tid komma, då alla som uttalar en välsignelse eller avlägger en ed ska svära vid sanningens Gud. Min vrede ska nämligen ta slut, och jag ska glömma bort det onda ni gjort.

17 Jag ska skapa nya himlar och en ny jord, så underbara att ingen längre ska minnas det som en gång var.

18 Var glada! Gläd er alltid åt det jag skapat! Se här! Jag ska göra Jerusalem till en lycklig stad. Dess invånare ska vara ett glädjens folk.

19 Jag ska glädja mig över Jerusalem och över mitt folk, och sedan ska man inte längre höra någon klagan eller några sorgerop därifrån.

20 Spädbarn ska inte längre behöva dö. Människor ska inte betraktas som gamla ens när de är hundra år! Det är bara syndare som ska dö unga!

21-22 Den som bygger ett hus ska också få bo i det. Mitt folk ska plantera vingårdar, och den som planterar ska själv få äta deras frukt. Fienden ska inte kunna stjäla den. De som tillhör mitt folk ska leva lika länge som träd, och de ska få njuta av allt det som de fått kämpa så länge för.

23 Deras skördar ska inte ätas upp av fiender. Inga barn ska bli dödade i krig eller drabbas av olycka. De är nämligen barn till dem som Herren välsignat.

24 Jag ska svara dem, till och med innan de ropar till mig. Medan de ännu talar med mig om vad de behöver, ska jag gripa in och besvara deras böner!

25 Varg och lamm ska äta tillsammans. Lejon ska äta hö som oxar. Giftiga ormar ska inte längre döda för att få sin föda! När den tiden kommer ska ingen skadas eller dödas på mitt heliga berg, säger Herren.

Dom och frälsning

65 ”Jag visade mig för dem som inte frågade efter mig.
    Jag blev funnen av dem som inte sökte efter mig.
’Här är jag, här är jag!’
    sa jag till ett folk som inte åkallade mig.
Hela dagen har jag räckt ut mina händer
    mot ett trotsigt folk,
som vandrar på den orätta vägen
    och följer sina egna planer,
ett folk som ständigt förolämpar mig rakt i ansiktet.
    De bär fram offer i trädgårdar
    och tänder rökelse på tegelaltaren.
De håller till i gravar
    och tillbringar nätter i hemliga nästen,
    de äter griskött och har oren köttsoppa i sina kärl.
De säger: ’Håll dig undan! Kom inte närmare mig.
    Jag är heligare än du!’
De är som en rök i mina näsborrar,
    som en ständigt brinnande eld.

Detta finns nedtecknat inför mig.
    Jag kommer inte att förbli tyst,
    jag tiger inte förrän jag har hämnats,
        de ska få ett straff i sin famn
för sina egna och deras förfäders synder,
    säger Herren.
De har tänt rökelse på bergen
    och hånat mig på höjderna.
Därför ska jag mäta upp åt dem
    vedergällningen för vad de tidigare har gjort.”

Så säger Herren:

”Så länge det finns saft i en druvklase
    säger man: ’Förstör den inte, för där finns en välsignelse.’
Så ska jag också göra för mina tjänares skull,
    jag ska inte förgöra dem alla.
Jag ska låta en ättling[a] gå ut från Jakob
    och en arvinge från Juda till mina berg.
Mina utvalda ska ärva landet
    och mina tjänare bosätta sig där.
10 Sharon ska bli betesmark för fåren
    och Akors dal en viloplats för boskap,
för mitt folk som söker mig.

11 Men ni som överger Herren
    och glömmer mitt heliga berg,
ni som dukar bordet åt Gad
    och fyller bägaren med blandat vin åt Meni,[b]
12 er ska jag utlämna åt svärdet,
    och ni ska få böja er ner för att slaktas.
När jag ropade svarade ni inte,
    och ni lyssnade inte när jag talade.
Ni gjorde det som var ont i mina ögon
    och valde det som misshagade mig.”

13 Så säger därför Herren, Herren:

”Se, mina tjänare ska äta,
    men ni ska hungra,
mina tjänare ska dricka,
    men ni ska törsta,
mina tjänare ska glädjas,
    men ni ska få blygas,
14 mina tjänare ska sjunga ut sina hjärtans glädje,
    men ni ska ropa ut era hjärtans ångest
    och klaga i förtvivlan.
15 Ni ska lämna era namn till mina utvalda
    att användas som en förbannelse,
och Herren, Herren ska döda dig.
    Men åt sina tjänare ska han ge ett annat namn.
16 Den som uttalar en välsignelse i landet
    välsignar sig vid sanningens Gud.[c]
Den som svär en ed i landet
    svär vid sanningens Gud.
De lidanden som varit är glömda,
    jag ser dem inte längre.

Nya himlar och en ny jord

17 Se, jag ska skapa nya himlar och en ny jord,
    och det som varit ska man inte längre minnas eller tänka på.
18 Var glada och jubla för evigt
    över det jag skapar!
För jag skapar Jerusalem till jubel
    och dess befolkning till glädje.
19 Jag ska jubla över Jerusalem
    och glädja mig över mitt folk.
Där ska inte mer höras någon gråt och klagan.

20 Där ska inte mer finnas spädbarn som bara lever några dagar
    eller gamla som inte får leva sin tid ut.
Den som dör vid hundra års ålder anses som ung,
    och den som inte uppnår hundra år betraktas som förbannad.
21 De ska bygga hus och bo i dem,
    plantera vingårdar och äta deras frukt.
22 De ska inte bygga hus åt andra att bo i
    och inte odla åt andra att äta.
Mitt folk ska leva lika länge som träd,
    och mina utvalda ska länge få njuta av sina händers verk.
23 De ska inte arbeta förgäves
    och inte föda barn till en bråd död,
för de är ett folk som Herren välsignat,
    de och deras efterkommande.
24 Då ska det bli så
    att innan de ropar ska jag svara,
och medan de ännu talar ska jag bönhöra dem.
25     Varg och lamm betar tillsammans,
lejonet äter hö som oxen,
    och jord är ormens föda.
Ingenstans på mitt heliga berg
    ska de göra något ont eller fördärvligt, säger Herren.”

Footnotes

  1. 65:9 Ordagrant: säd.
  2. 65:11 Gad, som betyder lycka, och Meni, öde, var avgudar.
  3. 65:16 Sanning är översatt från hebreiskans amen och syftar också på trofasthet.