Man vill tysta Jeremia

18 Här följer ett annat budskap till Jeremia från Herren:

² Gå ner till krukmakarens verkstad, så ska jag tala till dig där!

³ Jag gjorde som han sa till mig och hittade krukmakaren i arbete vid sin drejskiva.

⁴ Men krukan som han höll på att forma blev inte som han hade tänkt sig. Därför gjorde han en klump av den och började om igen.

⁵ Då sa Herren:

⁶ Kan inte jag göra med Israel som krukmakaren har gjort med sin lera? Precis som leran han formar är ni i min hand.

⁷ När jag avgör om ett bestämt land eller ett särskilt rike ska förgöras

⁸ och folket då omvänder sig från sin ondska, ska jag inte förgöra det som jag planerat.

⁹ Om jag lovar att jag ska göra ett bestämt land starkt och mäktigt,

¹⁰ och folket då vänder sig bort från mig och vägrar att lyda, då ändrar jag mig och välsignar inte det landet som jag sagt att jag skulle.

¹¹ Gå därför och varna hela Juda och Jerusalem och säg: Hör Herrens ord. Jag planerar att låta er få uppleva olycka i stället för välsignelse. Vänd om, var och en av er, från era onda vägar och gör det som är rätt!

¹² Men de svarade: Du predikar i onödan. Vi tänker inte göra det Gud säger. Vi kommer att fortsätta att leva precis som vi vill, fria från tvång, i vår envishet och ondska!

¹³ Då sa Herren: Inte ens bland hedningarna har man hört något sådant! Mitt folk har gjort något som är så fruktansvärt att man inte kan förstå det.

¹⁴ Snön smälter aldrig högst uppe på bergen i Libanon. De kalla, friska strömmarna från klipporna på berget Hermon torkar aldrig ut.

¹⁵ Dem kan man lita på. Men se på mitt folk! De har övergett mig och vänt sig till döda avgudar som får dem att falla där de går fram på sina gamla och osäkra stigar.

¹⁶ Därför ska deras land bli ödelagt. Alla som passerar genom det ska gapa av förvåning och skaka på huvudet åt den förödelse som drabbat det.

¹⁷ Jag ska förskingra mitt folk framför fienden, som östanvinden blåser upp damm. Under alla deras olyckor ska jag vända dem ryggen och vägra att befatta mig med deras nöd.

¹⁸ Då sa folket: Kom, nu gör vi slut på Jeremia. Vi har våra egna präster, visa män och profeter och behöver inga råd från honom. Låt oss täppa till munnen på honom, så att han inte längre kan opponera sig mot oss eller besvära oss igen!

¹⁹ Herre, hjälp mig! Se vad de planerar att göra med mig!

²⁰ Ska de få löna gott med ont? De har lagt ut en fälla för att döda mig, fastän jag har talat väl om dem inför dig och försökt försvara dem mot din vrede.

²¹ Herre, låt deras barn svälta ihjäl och överlämna dem själva åt svärdet. Låt deras hustrur bli änkor och barnlösa! Låt deras män dö i epidemier och deras unga män i strid!

²² Låt mig få höra skriken från deras hem, när soldater plötsligt anfaller dem. De har grävt en grop som de räknar med att jag ska falla i, och de har lagt fällor där jag ska gå.

²³ Herre, du känner till hur de planerar att mörda mig. Förlåt dem inte och utplåna inte deras synd, utan låt dem förgås, och handla mot dem i din vrede.