Add parallel Print Page Options

En betryckt ung mans bön

En bön när jag hade stora problem.1-2 Herre, hör min bön! Lyssna till mitt rop om hjälp!

Vänd dig inte bort från mig när olycka har drabbat mig. Lyssna och svara mig med detsamma,

4-5 för mina dagar försvinner som rök. Min hälsa vacklar, och febern bränner i min kropp. Mat smakar mig inte längre och jag har förlorat aptiten.

Jag har magrat. Jag är bara skinn och ben och jag jämrar mig högt.

Jag är som en gam långt ute i vildmarken, som en ensam uggla i öknen.

Jag ligger vaken och kan inte sova, ja, jag är lika ensam som en sparv som sitter övergiven på taket.

Mina fiender jagar mig dag efter dag. De svär över mig.

10-11 Därför att du är arg på mig måste jag äta aska i stället för bröd. Jag gråter ständigt och mina tårar blandar sig med det jag dricker. Du har stött bort mig.

12 Mitt liv försvinner lika hastigt som kvällens skuggor. Jag vissnar som gräset.

13 Men du, Herre, är kungars kung, och din berömmelse kommer att bestå i alla tider.

14 Jag vet att du ska gripa in och visa barmhärtighet mot Jerusalem. Nu är det dags att visa medlidande med staden. Nu är den tiden inne.

15 Ditt folk älskar till och med varje sten i stadens murar, trots att de ligger i ruiner.

16-17 Men Herren ska bygga upp dem på nytt för att visa hur stor han är. Då kommer folken att frukta honom och kungarna på jorden ska erkänna hans makt.

18 Han ska lyssna till de hjälplösas böner och till allt vad de ber om.

19 Jag skriver ner detta för att kommande generationer också ska kunna prisa Herren för allt han har gjort, ja, så att de som ännu inte är födda ska kunna prisa Herren.

20 Säg till dem att Gud från sitt tempel i himlen såg ner till oss här på jorden.

21 Han hörde folkets klagan, och de som var dödsdömda befriade han.

22-23 Därför ska folk från hela världen samlas i Jerusalem för att prisa honom. I hela staden kommer man då att sjunga lovsånger, och många folk och folkslag kommer för att tjäna honom.

24 Han har gjort mig kraftlös trots att jag är i mina bästa år. Han har gjort mig gammal i förtid.

25 Därför ropar jag till honom: Gud, du som lever i evighet! Låt mig inte dö nu när jag är ung.

26 Gud, för länge sedan lade du jordens grund och skapade himlen med dina händer.

27 Allt detta ska försvinna, men du består i evighet. Ja, allt kommer att falla sönder som gamla utslitna kläder, som du kastar bort och byter ut mot nya.

28 Men själv blir du aldrig gammal. Du lever i evighet, och dina år tar aldrig slut.

29 Dina tjänares barn ska tryggt leva vidare, generation efter generation, och du ska beskydda dem.

Lova Herren för hans kärlek

103 Av hela mitt hjärta prisar jag Guds heliga namn.

Ja, jag välsignar Herren och glömmer inte allt det underbara han har gjort för mig.

Han förlåter mig alla mina synder. Han helar mig från alla sjukdomar.

Han räddar mig undan en säker död. Hans kärlek och godhet omger mig.

Han fyller mitt liv med allt som är gott, och därför känner jag mig ung och stark som en örn.

Han står vid sitt ord, och därför ger han rättvisa åt alla som behandlas orättvist.

Han är vår Gud, som uppenbarade sin vilja och natur för Mose och Israels folk.

Han är barmhärtig och kärleksfull, också mot dem som inte förtjänar det. Hans kärlek är gränslös.

Det dröjer innan han blir vred. Han är fylld av godhet och kärlek. Han går aldrig omkring med ett horn i sidan till någon. Han är inte långsint.

10 Han har inte bestraffat oss även om vi varit förtjänta av det.

11 Hans kärlek till oss som fruktar och ärar honom är lika stor som himlen är hög över jorden.

12 Och våra synder har han kastat bort, lika långt bort som öster är från väster.

13 Han är som en far för oss. Han är kärleksfull och förstående mot dem som lyder honom.

14 Och ändå vet han hur förgängliga vi är, att vi bara är som damm.

15 Det är med våra dagar som med blommorna och gräset som grönskar.

16 Ökenvinden drar fram och de är spårlöst försvunna.

17-18 Men Herrens godhet varar i evighet mot dem som lyder honom. Hans nåd och frälsning ges till generation efter generation, till alla dem som håller hans förbund och lyder hans bud.

19 Herren har rest sin tron i himlen. Därifrån regerar han över allt som finns.

20 Välsigna Herren, ni hans mäktiga änglar som lyder hans befallningar.

21 Ja, välsigna Herren, ni himmelska väsen som alltid tjänar honom och gör hans vilja.

22 Må allt som är skapat välsigna Herren överallt där han härskar. Och själv vill jag av hela mitt hjärta välsigna honom!

Glädje över vad Gud har skapat

1-2 Jag välsignar Herren! Herre, min Gud, av hela hjärtat prisar jag dig! Du är klädd i ära, majestät och ljus! Som en tältduk har du spänt upp himlen.

Över molnen har du gjort dig din boning. Ja, molnen är dina vagnar. Du rider på vindens vingar.

Du gör vindarna till dina budbärare och blixtarna till dina tjänare!

Du har lagt en fast grund för jorden så att den aldrig kan rubbas.

Du bredde ut haven som en klädnad över den, och vattenmassorna stod över bergstopparna.

7-8 Du talade, och vid ljudet av din röst samlade sig vattnet till stora hav. Bergen blev till, och dalarna fick de djup som du bestämde.

Du satte en gräns för haven, för att de aldrig mer skulle översvämma jorden.

10 Du lät källor springa fram i dalarna, och bäckar vällde fram från bergen,

11 bäckar som ger djuren vatten att dricka. Där släcker vildåsnorna sin törst,

12 och på stränderna bygger fåglarna sina bon. Deras sång hörs från trädens grenar.

13 Du sänder regn över bergen, och jorden mättas med dina goda gåvor.

14 Det späda gräset växer upp på din befallning och ger mat åt boskapen. Det finns fruktträd, grönsaker och säd!

15 Det finns vin som gör människan glad, olivolja som får hennes ansikte att skina och bröd som ger henne styrka.

16 Herren planterade cedrarna på Libanons berg, som nu är stora och grönskande.

17 På deras grenar bygger fåglarna sina nästen, medan storkarna håller till bland barrträden.

18 Högt uppe i bergen finns det betesmarker för vildgetterna, och klippgrävlingarna finner skydd bland klipporna.

19 Du har skapat månen för att bestämma månadernas längd och solen vet timmen när den ska gå ner.

20 Du sänder natten och mörkret, då mängder av skogens djur kommer fram.

21 Då ryter de unga lejonen efter mat, men också de är beroende av dig, Gud.

22 Men när solen går upp drar de sig tillbaka till sina hålor för att vila sig.

23 Då går människan till sitt arbete, där hon arbetar tills kvällen kommer.

24 Herre, hur rikt och hur mångsidigt är inte ditt verk! Ja, i din vishet har du gjort alltsammans, och dina rikedomar översvämmar hela jorden.

25 Där finns det mäktiga havet. Det myllrar av liv av alla slag, av både stora och små djur.

26 Där stävar fartygen fram och där leker sjöodjuret.

27 Alla djur väntar på att du ska ge dem deras dagliga föda.

28 Du ger dem, och de samlar in. Du öppnar din hand för att mata dem, och de äter och blir mätta.

29 Men om du vänder dig bort ifrån dem så blir de förskräckta. Ja, när du tar deras livsande ifrån dem så dör de och blir åter jord.

30 Du sänder din Ande, och nytt liv uppstår på jorden.

31 Prisa Gud i evighet! Han själv känner glädje över allt vad han skapat!

32 Han behöver bara se på jorden så bävar den, och när han rör vid bergen börjar de ryka.

33 Jag vill sjunga till Herren, så länge jag lever. Jag vill prisa Gud till mitt sista andetag!

34 Jag hoppas att sång behagar honom, för han är källan till all min glädje.

35 Låt alla syndare gå under, alla som vägrar att lovprisa honom! Men jag vill lova Herren. Halleluja!