Add parallel Print Page Options

Den som vägrar att vittna om vad han vet om ett brott blir medskyldig till det.

Den som rör vid något som är orent, till exempel ett dött djur som är förbjudet att äta, vare sig det är vilt eller tamt, är skyldig, även om han inte märker när han rör vid det.

Den som rör vid något orent från en människa bär på skuld så snart han märker att han har rört vid detta.

Om någon avlägger ett löfte utan att tänka sig för, vare sig det gäller en god eller dålig sak, är han skyldig när han inser sitt dåraktiga löfte.

Var och en som är skyldig i någon sak ska bekänna sin synd

och som offer för sin skuld bära fram ett lamm eller en get av honkön till Herren. Prästen ska skaffa försoning för honom och han ska bli befriad från sitt löfte.

Om han är så fattig att han inte kan offra ett lamm till Herren, ska han ta två turturduvor eller två unga duvor. En av fåglarna ska vara hans syndoffer och en hans brännoffer.

Prästen ska som syndoffer bära fram den fågel som han först får. Han ska vrida nacken av den, utan att skilja huvudet från kroppen.

Sedan ska han stänka en del av blodet på sidan av altaret, och resten ska tömmas ut vid foten av altaret. Detta är syndoffret.

10 Därefter ska han offra den andra fågeln som ett brännoffer på föreskrivet sätt. På så sätt ska prästen skaffa försoning för mannens synd och denne får därigenom förlåtelse.

11 Om han är så fattig att han inte ens kan bära fram två turturduvor eller två unga duvor som syndoffer, får han i stället ta tre och en halv liter fint mjöl. Han får inte blanda det med olivolja eller lägga rökelse på det, eftersom det är ett syndoffer.

12 Han ska ge det till prästen, och denne ska ta en handfull av det och bränna det på altaret, precis som vilket annat brännoffer som helst, som är föreskrivet av Herren. Det ska vara hans syndoffer.

13 På så sätt ska prästen skaffa försoning för honom och för all synd av det här slaget och han ska få förlåtelse. Resten av mjölet ska tillhöra prästen, precis som när det gäller spisoffer.

Skuldoffret

14 Herren sa till Mose:

15 Om någon syndar genom att ouppsåtligt orena det som är helgat åt Herren, ska han leda fram en felfri bagge som skuldoffer till Herren, värd lika mycket som de böter du fastställt för honom.

16 Han ska ersätta det heliga som han orenat eller tiondet han undanhållit, genom att betala dess fulla värde och därtill tjugo procent. Han ska ge det till prästen, och prästen ska skaffa försoning för honom med baggen som skuldoffer, och han ska då få förlåtelse.

17-18 Den som bryter mot någon Guds lag utan att märka det, räknas under alla förhållanden som skyldig och måste ge ett offer motsvarande det värde som Mose föreskrivit. Det offret ska vara en felfri bagge som ska föras till prästen som skuldoffer. Prästen ska skaffa försoning genom den, så att den skyldige blir förlåten.

19 Djuret måste offras som ett skuldoffer, för mannen är skyldig inför Herren.

Herren sa till Mose:

Om någon syndar mot mig genom att inte lämna tillbaka en pant för något han lånat ut eller hyrt ut eller genom att vägra återlämna något som han fått sig anförtrott eller om han förnekar att han innehar något, som han fått genom rån eller utpressning av sin medmänniska,

eller om han hittat något som andra har tappat, men inte erkänner det, ska han,

4-5 den dag det visar sig att han är skyldig till en sådan synd, återlämna till ägaren det han tagit plus tjugo procent i böter. Samma dag ska han skaffa fram sitt skuldoffer.

Det ska bestå av en felfri bagge. Han ska leda fram den till prästen,

och prästen ska skaffa försoning för honom inför Herren och han ska då få förlåtelse.

Att offra brännoffer

Sedan sa Herren till Mose:

Ge Aron och hans söner de här föreskrifterna beträffande brännoffren:Brännoffren ska ligga kvar på altarets härd hela natten och elden ska hållas vid liv.

10 Följande morgon ska prästen ta på sig sina kläder och underkläder av linne, ta bort askan som finns kvar efter brännoffret och lägga den vid sidan av altaret.

11 Sedan ska han byta kläder och bära askan utanför lägret, till en plats som är ren för detta ändamål.

12 Under tiden måste elden på altaret hållas brinnande. Den får inte slockna. Prästen ska lägga på färsk ved varje morgon, placera de dagliga brännoffren ovanpå den och bränna fettet från det dagliga tackoffret.

13 Elden på altaret måste ständigt hållas brinnande. Den får aldrig slockna.

Att offra spisoffer

14 Det här är föreskrifterna angående spisoffret:Arons söner ska bära fram det till altaret och offra det inför Herren.

15 Prästen ska sedan ta en handfull av det fint malda mjölet med den inblandade olivoljan och all rökelsen och bränna det på altaret inför Herren, som en utvald del åt honom, och det ska då med uppskattning tas emot av honom.

16 Sedan han tagit denna handfull, ska resten av mjölet tillfalla Aron och hans söner till mat. Det ska ätas utan jäst på templets förgård.

17 Var noga med att det är utan jäst. Jag har gett prästerna denna del av brännoffren, som gjorts i ordning åt mig. Men alltsammans är mycket heligt, precis som syndoffret och skuldoffret.

18 Det får ätas av manliga ättlingar till Aron, präster i kommande generationer. Var och en som rör vid detta blir helig.

19-20 Herren sa till Mose: På den dag när Aron och hans söner blir smorda till och avskilda för sin uppgift som präster, ska de bära fram ett spisoffer till Herren av tre och en halv liter fint mjöl. Hälften ska offras på morgonen och hälften på kvällen.

21 Det ska tillagas på en plåt, man ska använda olivolja, det ska gräddas väl och sedan bäras fram som ett offer till Herren, ett offer som han uppskattar mycket.

22-23 När prästernas söner ersätter sina fäder, ska de insättas i tjänsten genom att bära fram samma offer den dag de blir smorda. Detta är en evig lag. Dessa offer ska brännas upp helt inför Herren. Ingenting av det får ätas.

Att offra syndoffer

24 Sedan sa Herren till Mose:

25 Säg till Aron och hans söner att det här är föreskrifterna angående syndoffren:Dessa offer är högheliga och ska slaktas inför Herren på den plats där offerdjuren slaktas.

26 Prästen som leder ceremonin ska äta det på den heliga platsen framför tabernaklet.

27 De som rör vid detta kött blir heliga. Om något av blodet kommer på deras kläder, måste dessa tvättas på en helig plats.

28 Lerkrukan som köttet kokats i måste slås sönder. Om det är ett kopparkärl som använts, ska det skuras och sköljas mycket noga.

29 Alla manliga medlemmar av prästsläkten får äta av detta offer, för det är högheligt.

30 Men de får inte äta syndoffret, om något av dess blod tagits in i tabernaklet för att skaffa försoning. Den döda kroppen måste då helt brännas upp i eld inför Herren.

Att offra skuldoffer

Här följer föreskrifterna angående det högheliga skuldoffret:

Offerdjuret ska slaktas på den plats där brännofferdjuren slaktas, och dess blod ska stänkas på alla sidor av altaret.

På altaret ska prästen offra allt dess fett och även svansen och fettet som finns runt inälvorna,

de båda njurarna och fettet runt dem, nära låren och fettet runt levern, som ska tas ut med njurarna.

Prästerna ska bränna detta på altaret, som ett skuldoffer till Herren.

Bara manliga medlemmar av prästsläkten får äta av den slaktade kroppen, och den måste ätas på en helig plats, för det är ett högheligt offer.

Samma föreskrifter gäller beträffande både syndoffret och skuldoffret. Köttet ska lämnas till mat åt den präst som är ansvarig för försoningsceremonin.

Om offret är ett brännoffer ska djurets hud också tillfalla prästen.

Prästerna som bär fram folkets spisoffer till Herren ska få det som är kvar av offret när ceremonin är över. Denna regel tillämpas alltid, oavsett hur offret är tillrett.

10 Alla andra spisoffer, vare sig de är blandade med olja eller inte, tillfaller också Arons söner.

Att offra tackoffer

11 Här är föreskrifterna angående de tackoffer som frambärs till Herren:

12 Ett tackoffer ska bestå av bröd bakat utan jäst tillsammans med osyrade rån, smorda med olivolja och bröd av fint mjöl och olivolja som knådats väl.

13 Detta tackoffer, som frambärs som lovoffer, ska också innehålla kakor av syrat bröd.

14 En av varje slag ska bäras fram inför Herren och tillfaller sedan den präst som stänker av blodet från offerdjuret.

15 Sedan djuret blivit offrat och framburet inför Herren som ett lovoffer, för att speciell tacksamhet visas honom, ska köttet ätas upp samma dag, och ingenting får lämnas kvar för att ätas följande dag.

16 Men om någon bär fram ett slaktoffer, som inte är ett tackoffer utan gör det därför att han avgett ett löfte eller helt enkelt ger det frivilligt till Herren, kan den del som inte äts upp samma dag som offret bärs fram, ätas följande dag.

17-18 Om något däremot blir kvar till den tredje dagen, måste det brännas. Om något av det äts på den tredje dagen, kommer Herren inte att godkänna det. Offret kommer inte att ha något värde och inte heller räknas den till godo, som bar fram det. Prästen som äter det drar på sig skuld, för det är avskyvärt inför Herren, och den person som äter det måste svara för sin synd.

19 Kött som kommer i beröring med något som är orent får inte ätas. Kött får bara ätas av den som själv är ren.

20 Om en präst som är oren äter av tackoffret ska han skiljas från sin släkt, för han har orenat det som är helgat.

21 Den som rör vid något som enligt föreskrifterna är orent, vare sig det kommer från en människa eller ett orent djur, och sedan äter kött från tackoffret, ska utstötas ur sin släkt, för han har orenat det som är heligt.

22 Sedan sa Herren till Mose:

23 Säg till Israels folk att aldrig äta fett, vare sig från oxar, får eller getter.

24 Fettet från ett djur som dör av sjukdom eller blir anfallet och dödat av vilda djur kan användas till annat, men får aldrig ätas.

25 Den som äter fettet från ett djur, som burits fram som eldsoffer till Herren, ska stötas ut ur sin släkt.

26-27 Ät aldrig blod, vare sig från fåglar eller från andra djur, var ni än bor. Den som gör det ska uteslutas ur sin släkt.

28 Och Herren sa till Mose:

29 Säg till Israels folk, att den som vill bära fram ett tackoffer till Herren måste överlämna offergåvan personligen.

30 Han ska bära fram fettet och bringan, och det ska överlämnas till Herren genom att man viftar med det framför altaret.

31 Prästen ska bränna fettet på altaret, men bringan tillhör Aron och hans söner,

32-33 medan det högra låret ska lämnas till den tjänstgörande prästen.

34 Jag har nämligen bestämt att bringan och låret ska vara gåvor från Israels folk till Arons söner. Aron och hans söner måste alltid få denna del av offret.

35 Det är deras betalning. Det ska skiljas från brännoffret och ges till alla som blivit utsedda att tjäna Herren som präster - till Aron och hans söner,

36 för på den dag när Herren smorde dem, befallde han att Israels folk skulle ge dessa delar till dem. Detta är deras rätt för alla tider, släkte efter släkte.

37 Så löd föreskrifterna för brännoffret, spisoffret, syndoffret, skuldoffret, invigningsoffret och tackoffret.

38 Dessa föreskrifter gavs till Mose av Herren på berget Sinai, för att folket skulle veta hur de skulle bära fram offer till Gud i Sinai öken.