Fienden protesterar

^1-2 När fienderna till Juda och Benjamin hörde att krigsfångarna hade återvänt och höll på att bygga upp templet igen, kom de till Serubbabel och de andra ledarna med ett förslag: Låt oss arbeta tillsammans med er, för vi är lika intresserade av er Gud som ni, och vi har offrat till honom ända sedan kung Esarhaddon av Assyrien förde oss hit.

³ Men Serubbabel, Jesua och de andra judiska ledarna svarade: Nej, ni får inte ha någon del i detta arbete. Israels Guds tempel måste byggas av israeliterna, så som kung Kores har befallt.

^4-5 Då försökte de som bodde i trakten sätta stopp för tempelbygget. De försökte störa arbetet och få israeliterna att ge upp genom att sända agenter till kung Kores med lögner om dem. Detta pågick under hela Kores regering och fortsatte ända tills Darejaves tog över tronen.

Tempelbygget stoppas

⁶ När Ahasveros senare blev regent, skrev man ett brev till honom, fyllt av anklagelser mot folket i Juda och Jerusalem,

⁷ och man gjorde på samma sätt under Artasastas tid. Bislam, Mitredat, Tabeel och deras medbröder skrev ett brev till den persiske kungen på arameiska som översattes för honom.

^8-9 Andra som tog del i förtalet var rådgivaren Rehum, sekreteraren Simsai, flera domare och lokala ledare, persier, babylonier, representanter för folk från Erek och Susa

¹⁰ och flera andra länder. Alla dessa hade förts bort från sina egna länder av den mäktige Asenappar, som hade låtit dem bosätta sig i Jerusalem, Samarien och närbelägna länder väster om floden Eufrat.

¹¹ Brevet de sände till kung Artasasta hade följande lydelse:Till kung Artasasta, från hans lojala undersåtar, väster om floden Eufrat.

¹² Vi vill informera om att de judar som sänts från Babylon till Jerusalem håller på att bygga upp denna upproriska och onda stad på nytt. De är redan klara med delar av stadsmuren och grunden till templet.

¹³ Om staden tillåts bli uppbyggd igen kommer judarna att upphöra med att betala tull och skatt till dig.

¹⁴ Vi är tacksamma för att du beskyddar oss, och vill inte se att man drar nytta av dig eller vanhedrar dig. Därför har vi bestämt oss för att låta dig få veta detta.

¹⁵ Vi föreslår att de gamla arkiven genomsöks, så att det blir klarlagt att Jerusalem i alla tider har varit en stad i uppror. Det är också skälet till att den blev lagd i ruiner.

¹⁶ Om denna stad blir uppbyggd igen och om dess murar blir resta på nytt är det detsamma som att avstå från den del av ditt rike som ligger bortom Eufrat. Då kommer du att förlora detta område.

¹⁷ Kungen sände följande svar till rådgivaren Rehum, sekreteraren Simsai och till deras medbröder som bodde i Samaria och i området väster om floden Eufrat:

¹⁸ Brevet ni skickade har översatts och blivit uppläst för mig.

¹⁹ Jag har gett order om en genomsökning av de gamla arkiven, och jag har funnit att Jerusalem under långa tider har varit ett fäste för revolutioner mot många kungar.

²⁰ Jag har också noterat att det har funnits några stora kungar i Jerusalem, som har regerat över hela området bortom floden Eufrat och som har tagit emot rikedomar i form av skatt och tull.

²¹ Därför befaller jag dessa män att de måste sluta bygga på staden, tills jag har undersökt saken ytterligare.

²² Vänta inte med att stoppa dem, för det får inte gå så långt att vi förlorar kontrollen över utvecklingen!

²³ När brevet från kung Artasasta lästes upp för Rehum och Simsai, skyndade de till Jerusalem och tvingade judarna att sluta bygga.

²⁴ Därför avstannade arbetet på templet och låg nere fram till den persiske kungen Darejaves andra regeringsår.

Man börjar bygga igen

^1-2 Men profeterna Haggai och Sakarja, Iddos son, fanns i Jerusalem och Juda vid denna tid. De bar fram budskap från Israels Gud till Serubbabel, Sealtiels son, och Jesua, Josadaks son, och uppmuntrade dem att börja bygga igen. Styrkta av profeternas budskap upptog man arbetet.

³ Men landshövdingen över länderna väster om Eufrat, en man som hette Tattenai, och Setar-Bosenai och anhängare till dessa båda, kom snart till Jerusalem och frågade: Vem gav er tillstånd att bygga upp templet igen och göra murarna färdiga?

⁴ De bad också om namnen på alla dem som arbetade med templet.

⁵ Men Herren vakade över situationen och lät oss fortsätta att bygga, medan kung Darejaves fick en rapport om saken för att kunna fatta sitt beslut.

Fienden underrättar kung Darejaves

⁶ Det brev som landshövding Tattenai, Setar-Bosenai och de andra makthavarna sände till kung Darejaves hade denna lydelse:

⁷ Till kung Darejaves!

⁸ Vi vill informera om att vi varit på platsen där den store Gudens tempel byggs i Juda. Det byggs upp med enorma stenblock och med timmer som läggs in i väggarna, och arbetet utförs med stor skicklighet och framgång.

⁹ Vi har frågat ledarna vem som har gett tillstånd till projektet.

¹⁰ Vi har också bett om namnen på dem som arbetar för att kunna meddela dig dem.

¹¹ De svarade: 'Vi är tjänare till himlens och jordens Gud, och vi bygger åter upp det tempel som restes här för många hundra år sedan av en stor kung i Israel.

¹² Men när det var färdigt drog våra förfäder ner Guds vrede över sig, så att han övergav dem och lät kung Nebukadnessar förstöra templet och föra bort folket i fångenskap till Babylon.'

¹³ Men de hävdar att kung Kores i Babylon gett en befallning under sitt första regeringsår om att templet skulle återuppbyggas.

¹⁴ De påstår också att kung Kores gav tillbaka guld- och silverskålarna, som Nebukadnessar hade tagit från templet i Jerusalem till sitt eget tempel i Babylon. Dessa föremål ska ha lämnats i förvar åt en man som hette Sesbassar, tillsatt av kung Kores som landshövding i Juda.

¹⁵ Kung Kores bad honom att ta med sig skålarna till Jerusalem och att se till att Guds tempel byggdes upp där på sin tidigare plats.

¹⁶ Därför kom Sesbassar och lade grunden till Jerusalems tempel, och folket har arbetat på det ända sedan dess, även om det ännu inte står klart.

¹⁷ Vi ber, att du genomsöker det kungliga arkivet i Babylon, för att se om kung Kores verkligen har utfärdat en sådan befallning, och sedan meddelar oss vad du anser om saken.

Kung Darejaves godkänner tempelbygget

6 Kung Darejaves befallde då att man skulle gå igenom de babyloniska arkiven, där dokumenten borde finnas.

² Slutligen hittade man dem i Ametas palats i provinsen Medien, och de löd:

³ Under första året av kung Kores regering har en befallning sänts ut angående Guds tempel i Jerusalem. Det ska återuppbyggas så att man kan offra där igen. Höjden ska vara 27 meter och bredden 27 meter.

⁴ Grunden ska byggas med tre varv av stora stenar och på detta ska vara ett varv av stockar. Alla utgifter ska betalas av kungen.

⁵ Guld- och silverskålarna, som Nebukadnessar tog från Guds tempel, ska föras tillbaka till Jerusalem och ställas på sina tidigare platser.

⁶ Till Tattenai, Setar-Bosenai och övriga ledare i området väster om Eufrat ger jag härmed order att inte störa återuppbyggnaden av templet. Låt det byggas upp igen på sin förra plats,

⁷ och hindra inte judarna och deras ledare i arbetet.

⁸ Dessutom befaller jag att ni omedelbart betalar hela kostnaden för återuppbyggnaden ur den skatt som insamlas i ert område, så att arbetet inte avstannar.

⁹ Ge prästerna i Jerusalem unga tjurar, baggar och lamm till brännoffer åt himlens Gud. Ge dem också vete, vin, salt och olivolja varje dag,

¹⁰ så att de kan ge sina offer åt himlens Gud dagligen och be för mig och mina söner.

¹¹ Om någon försöker att på något sätt förändra denna order ska han hängas upp och spetsas på en stock ur sitt eget hus, och huset ska rivas.

¹² Gud, som har utvalt Jerusalem till sin stad, ska förgöra den kung och det folk som ändrar detta bud och förstör detta tempel. Jag, Darejaves, har utfärdat denna befallning, och den ska följas noggrant.

Templet invigs

¹³ Landshövding Tattenai, Setar-Bosenai och deras anhängare lydde genast kung Darejaves befallning.

¹⁴ De judiska ledarna fortsatte med byggandet, uppmuntrade av profeterna Haggai och Sakarja, Iddos son.Templet blev slutligen färdigt, precis som Gud befallt och som Persiens kungar Kores, Darejaves och Artasasta hade påbjudit.

¹⁵ Den tredje dagen i månaden Adar i kung Darejaves sjätte regeringsår var templet färdigbyggt.

¹⁶ Det invigdes sedan under stor glädje av prästerna, leviterna och alla dem som återvänt.

¹⁷ Under festligheterna offrades 100 tjurar, 200 baggar och 400 lamm. Tolv bockar offrades också som syndoffer, en för var och en av Israels tolv stammar.

¹⁸ Sedan delades prästerna och leviterna upp i sina olika tjänstegrupper, för att göra tjänst inför Gud på det sätt som Moses lagar bestämde.

Påskhögtiden firas

¹⁹ Påsken firades den fjortonde dagen i den första månaden.

²⁰ Vid den tiden hade nämligen alla präster och leviter hunnit rena sig, så att de kunde slakta påsklammen för alla dem som hade återvänt och för prästerna och sig själva.

²¹ Sedan åt alla de som tagit avstånd från de hedniska sederna i grannskapet tillsammans.

²² Under sju dagar firade man påskmåltiden och det osyrade brödets högtid. Det var stor glädje i landet för det Herren hade gjort med Assyriens kung som fått honom att hjälpa Israel med återuppbyggandet av templet.

Klagosång under landsflykten

137 Vid Babylons floder satt vi och grät och tänkte på Jerusalem.

² I pilträdens grenar hade vi hängt upp våra harpor,

^3-4 för hur skulle vi kunna spela och sjunga i ett främmande land? Ändå krävde dessa plågoandar som tagit oss tillfånga, att vi skulle sjunga Sions glada sånger för dem.

^5-6 Om jag glömmer dig, Jerusalem, så låt min högra hand glömma hur man spelar harpa. Låt mig aldrig kunna sjunga mer, om jag inte älskar dig mer än något annat.

⁷ Herre, glöm inte bort vad dessa edomeer gjorde den dagen när Babylons arméer intog Jerusalem. Jämna den med marken, skrek de.

⁸ Babylon, du vidriga monster, du ska förstöras! Och lycklig är den som får ge igen för allt du gjort oss.

⁹ Ja, lycklig är den som tar dina spädbarn och krossar dem mot klipporna!