Herren ska återsamla Israel

11 Sedan lyfte anden upp mig och förde mig över till templets östra port, där jag fick se tjugofem av de mest framstående männen i staden och bland dem de två officerarna Jaasanja, Assurs son, och Pelatja, Benajas son.

² Då sa anden till mig: Du människa, det är de här männen som är skyldiga till alla de dåliga råd som man får i den här staden.

³ De säger till folket: 'Nu är det dags att bygga upp Jerusalem, för vår stad är som en sköld av järn och kommer att skydda oss från allt ont.'

⁴ Därför ska du, människa, profetera högt och tydligt mot dem.

⁵ Sedan kom Herrens Ande över mig och sa till mig att säga detta: Herren säger till Israels folk: Är det så ni säger? Ja, jag vet det, för allt som ni tänker känner jag till. Jag vet om varje tanke ni får.

⁶ Ni har dödat oavbrutet och fyllt gatorna i staden med era offer.

⁷ Därför säger Herren Gud: Tror ni att den här staden är som en sköld av järn? Nej, det är den inte! Den kommer inte att skydda er. Era slagna kommer att få ligga kvar bakom den skölden, men ni kommer att släpas fram och dödas.

⁸ Jag kommer att utsätta er för det krig ni har varit så rädda för, säger Herren Gud,

⁹ och jag kommer att ta er bort från Jerusalem och överlämna åt främlingar att verkställa min dom över er.

¹⁰ Ni ska alla bli dödade, och jag ska låta döma er vid Israels gränser, och ni ska förstå att jag är Herren.

¹¹ Nej, den här staden kommer inte att vara någon järnsköld för er, som ni skulle kunna känna er trygga bakom. Jag kommer att jaga er ända bort till Israels gräns,

¹² och ni ska förstå att jag är Herren. Ni har inte varit lydiga mot mig utan i stället följt sedvänjorna hos folken runt omkring er.

¹³ Medan jag profeterade dog plötsligt Pelatja, Benajas son. Då föll jag ner med ansiktet mot marken och ropade: Herre, min Gud, tänker du döda varenda en i Israel?

¹⁴ Än en gång kom ett budskap från Herren:

¹⁵ Du människa, de som finns kvar i Jerusalem säger om sina landsflyktiga bröder: 'Det är för att de var så syndiga som Herren lät dem bli bortförda. Nu har Herren gett oss deras land!'

¹⁶ Men tala om för dem som lever i landsflykt att Herren Gud säger: Även om jag har förskingrat er till alla länder i hela världen, kommer jag ändå att beskydda er under den tid ni är där,

¹⁷ och jag kommer att samla er från de länder dit ni blivit spridda och ge er Israels land.

¹⁸ När ni kommer tillbaka, ska ni utplåna varje spår av denna avgudadyrkan.

¹⁹ Jag ska göra er ens till sinnes och ge er en ny ande. Jag ska ta bort era hjärtan av sten och ge er hjärtan fyllda av kärlek till Gud,

²⁰ så att ni lyder mina lagar och blir mitt folk, och jag alltid kan vara er Gud.

²¹ Men beträffande dem som nu längtar efter avgudar i Jerusalem, kan jag bara säga att jag ska betala igen dem för deras synder, säger Herren Gud.

²² Sedan bredde keruberna ut sina vingar, och över varelserna och deras hjul vilade Israels Guds härlighet.

²³ Och Herrens härlighet lämnade staden och stannade över berget öster om staden.

²⁴ Därefter förde Guds Ande mig tillbaka till Babylon, till de judar som levde i landsflykt där. Så slutade min syn över besöket i Jerusalem.

²⁵ Jag berättade för mina landsflyktiga landsmän allt som Herren hade visat mig.

Hesekiel en förebild på landsförvisningen

12 På nytt kom ett budskap till mig från Herren:

² Du människa, sa han. Du bor bland rebeller, som kunde känna till sanningen om de bara ville. De kunde höra mig om de bara lyssnade, men det vill de inte,

³ för de är upproriska. Därför ska du klart och tydligt visa dem vad det innebär att bli driven i landsflykt. Packa så mycket du kan bära på ryggen och lämna ditt hem. Gå mitt på ljusa dagen, så att alla kan se det, för det kan ju hända att de inser vad det betyder, trots att de är så upproriska.

⁴ Lägg ut din packning utanför huset redan mitt på dagen, så att alla kan se den. Lämna sedan huset på kvällen, som om du gav dig av i landsflykt och skulle börja en lång vandring.

⁵ Gräv dig igenom stadsmuren medan de ser på, och bär ut dina tillhörigheter genom hålet.

⁶ Låt dem se på när du lägger packningen på dina axlar, och vandra så iväg, bort i natten. Hölj över ditt ansikte och se dig inte omkring. Detta ska vara ett tecken för folket i Israel på allt det onda som ska komma över Jerusalem.

⁷ Jag gjorde som jag hade blivit tillsagd. Jag plockade ut så mycket jag kunde bära av mina tillhörigheter mitt på ljusa dagen, och på kvällen gjorde jag ett hål i muren med händerna. Med packningen på mina axlar gick jag ut i mörkret, medan folket såg på.

⁸ Följande morgon fick jag detta budskap från Herren:

⁹ Du människa, har inte dessa rebeller, Israels folk, frågat vad allt det här betyder?

¹⁰ Tala då om för dem att Herren Gud säger att det är ett budskap till kung Sidkia i Jerusalem och till allt folket i Israel.

¹¹ Förklara för dem att det du gjorde var en demonstration av vad som kommer att hända dem, för de ska drivas ut ur sina hem och sändas bort i landsflykt.

¹² Till och med kung Sidkia ska gå ut på natten genom ett hål i muren och bara ta med sig det han kan bära. Han ska täcka över sitt ansikte och inte kunna se.

¹³ Jag ska fånga honom i mitt nät och föra honom till Babylon, kaldeernas land. Själv ska han inte kunna se något, och han kommer att dö där.

¹⁴ Jag ska sprida hans tjänare och livvakter åt alla väderstreck och jaga dem med svärd.

¹⁵ Och när jag sprider ut dem bland folken, då ska de veta att jag är Herren.

¹⁶ Men jag ska skona några, och de ska varken dö i krig eller av hungersnöd eller sjukdom. Jag ska rädda dem så att de kan bekänna för folken hur onda de har varit, och de ska då veta att jag är Herren.

¹⁷ Därefter kom det här budskapet till mig från Herren:

¹⁸ Du människa, du ska bäva när du äter din mat! Ransonera vattnet, som om det var det sista du hade,

¹⁹ och säg till folket: Herren Gud säger att Israels folk och Jerusalem för sina synders skull ska tvingas ransonera sin mat med stor omsorg och i förtvivlan dricka av det lilla vatten som finns.

²⁰ Städer ska förgöras och åkrar ligga öde, och ni ska förstå att jag är Herren.

²¹ På nytt kom ett budskap från Herren till mig:

²² Du människa, hur lyder ordspråket man använder i Israel? 'Med tiden blir alla profeter lögnare'.

²³ Herren Gud säger: Jag ska göra slut på detta ordspråk, så att de inte använder det längre. Säg dem detta i stället: 'Det är dags för alla dessa profetior att uppfyllas.'

²⁴ Då ska ni få se vad det blir av alla falska förutsägelser om fred och trygghet för Jerusalem.

²⁵ Jag är Herren! Vad jag hotar med sker alltid. Det kommer inte att dröja längre, märk det, ni rebeller i Israel! Jag kommer att fullfölja mina hotelser under er egen livstid! säger Herren Gud.

²⁶ Sedan kom detta budskap:

²⁷ Du människa, Israels folk säger: 'Hans syner ligger långt, långt fram i tiden.'

²⁸ Säg därför till dem: 'Herren Gud säger: Det är slut på alla uppskov! Jag kommer att göra det nu!'

Dom över falska profeter

13 Sedan kom detta budskap till mig:

^2-3 Du människa, profetera mot de falska profeterna i Israel, som hittar på sina egna syner och påstår sig komma med budskap från mig, fast jag aldrig någonsin har talat till dem. Ve dem!

⁴ Lyssna Israel! Dessa dina 'profeter' är som schakaler bland ruiner. Allt omkring dem är död!

⁵ Vad har ni egentligen åstadkommit för att bygga upp Israels försvar så att det kan stå emot på Herrens dag? Har ni styrkt Israel i Herren?

⁶ Dina profeter ljuger och säger: 'Våra budskap är från Gud!' Men Gud har inte sagt dem något, och ändå räknar de med att han ska uppfylla deras egna 'profetior'.

⁷ Visst är det fråga om falska budskap när man påstår att de kommer från Herren, fast han aldrig har sagt något!

⁸ Därför säger Herren Gud: Jag ska förgöra er på grund av era falska syner och alla era lögner.

⁹ Jag ska motarbeta er, och ni ska inte längre tillhöra ledarna i Israel. Jag ska utplåna era namn, och ni ska aldrig mer få se ert eget land igen. Då ska ni förstå att jag är Herren.

¹⁰ Dessa onda män bedrar ju mitt folk genom att säga: 'Gud kommer att sända fred

¹¹ Säg till dessa ogudaktiga byggnadsarbetare att deras mur kommer att rasa samman. En väldig regnstorm kommer att underminera den, och stora hagel och väldiga stormar ska bryta ner den.

¹² Och när muren faller kommer folket att ropa: 'Varför talade ni inte om för oss att den inte var stark nog? Varför kalkade ni den och dolde bristerna?'

¹³ Ja, den kommer verkligen att falla. Herren Gud säger: Jag kommer att sopa bort den med min vredes hagel och min ilskas regnstorm.

¹⁴ Jag kommer att bryta ner er kalkade mur, och den kommer att falla över er och krossa er. Då ska ni förstå att jag är Herren.

¹⁵ Så ska äntligen min vrede mot muren vara uttömd. Om dem som prisade den ska jag säga: Både muren och dess byggare är borta.

¹⁶ De var falska profeter och påstod att Jerusalem skulle få leva i fred när det inte finns någon fred, säger Herren Gud.

¹⁷ Du människa, tala också till de kvinnliga profeter, som inbillar sig att Gud har gett dem budskap.

¹⁸ Herren säger: Stackars dessa kvinnor, som drar förbannelse över mitt folk, över både gammal och ung, genom att binda amuletter kring deras handleder och förse dem med magiska slöjor, så att de kan få makt över andra människor. De vägrar till och med att ge hjälp, om de inte själva vinner något på det.

¹⁹ För några få nävar korn eller ett stycke bröd är de beredda att vända mitt folk ifrån mig! De som annars inte behövde dö har blivit ledda till död! Och de har ljugit och lovat liv åt sådana som inte skulle leva.

²⁰ Därför säger Herren: Jag kommer att krossa er, därför att ni jagar mitt folks själar med alla era magiska amuletter. Jag ska slita bort amuletterna och befria mitt folk. De ska flyga ut i frihet som burfåglar som kommit ut ur sina burar.

²¹ Jag ska dra av dem de magiska slöjorna och rädda dem undan er. De ska inte längre vara era offer, och ni ska förstå att jag är Herren.

²² Era lögner har slagit ner modet på de rättfärdiga, trots att jag inte ville det. Ni har uppmuntrat de ogudaktiga genom att lova dem liv, fastän de fortsätter i sin synd.

²³ Men nu ska ni inte längre tillåtas att ljuga. Nu ska ni inte längre kunna bedra någon med syner som ni aldrig sett eller utöva er magi. Jag ska befria mitt folk ur era händer och förgöra er, och ni ska veta att jag är Herren.

1 Från Jakob, Guds och Herrens Jesu Kristi tjänare, med hälsningar till judiska kristna som bor på olika håll i världen!

Uthållighet leder till mognad

² Kära bröder, möter ni många svårigheter och prövningar? Då ska ni vara glada,

³ för när vägen är svår, får ni fler tillfällen att utveckla ert tålamod.

⁴ Se till att det växer. För när ert tålamod till sist har fått slå ut i full blom, kan ni möta vad som helst med en fulländad och stark karaktär.

⁵ Om ni vill veta Guds vilja, så gå till honom, för han kommer med glädje att ge er sin vishet. Han är alltid beredd att generöst ge av sin vishet till alla dem som ber honom om det. Han förebrår er aldrig om ni gör det.

⁶ Men när ni ber honom, ska ni vara säkra på att ni verkligen väntar er att han ska svara er, för ett tvivlande sinne är som havets vågor, som drivs hit och dit av vinden.

^7-8 Och varje beslut som ni fattar kommer då att vara osäkert, eftersom ni först vänder er åt det ena hållet och sedan åt det andra. Om ni inte ber i tro, kan ni inte vänta er att Herren ska ge er ett bestämt svar.

⁹ En kristen som inte betyder så mycket i den här världen kan glädja sig åt att han är stor i Herrens ögon,

^10-11 och den som är rik kan glädja sig åt att han själv är mer betydelsefull för Herren än all hans rikedom. Den rike kommer att vissna som en blomma, som snabbt förlorar sin skönhet i den brännande solen. Han kommer snart att dö och lämna alla sina brådskande angelägenheter efter sig.

¹² Den människa är lycklig, som inte ger efter och handlar fel, när hon frestas. Hon ska få evigt liv som en segerkrans. Det har Gud lovat dem som älskar honom.

¹³ Och kom ihåg att det aldrig är Gud som frestar. Gud vill aldrig göra något orätt och frestar inte heller någon annan att göra det.

¹⁴ Frestelserna kommer från människans egna onda tankar och begär.

¹⁵ Dessa onda begär leder till onda handlingar och straffas till sist med döden.

¹⁶ Därför, kära bröder, ska ni inte låta er ledas vilse.

¹⁷ Men allt som är gott och fullkomligt kommer från Gud, ljusets skapare, han som lyser i evighet utan förändring eller skugga.

¹⁸ Av sin egen fria vilja gav han oss det nya livet genom budskapet om sanningen och vi blev de första barnen i hans nya familj.

Ord som kräver handling

¹⁹ Kära bröder, glöm aldrig att det är klokt att lyssna, att tänka efter innan man yttrar sig, och att inte tappa humöret.

²⁰ Ilska och irritation gör oss inte till goda människor, och det kräver Gud att vi ska vara.

²¹ Därför ska ni göra er av med allt som är orätt i era liv, både invärtes och utvärtes. Vi ska vara ödmjukt glada för det underbara budskap vi har tagit emot, för det ger oss frälsning.

²² Och kom ihåg att detta är ett budskap som vi ska lyda. Ni lurar er själva om ni tror att det räcker att lyssna.

²³ Om en människa bara lyssnar och inte lyder, är hon lik en man som ser sitt ansikte i en spegel.

²⁴ Så snart han går därifrån, kan han inte se sig själv längre eller komma ihåg hur han ser ut.

²⁵ Men den som ständigt ser in i Guds fullkomliga lag, som gäller fria människor, kommer inte bara ihåg den, utan gör också vad den säger. Då ska Gud välsigna honom rikt i allt han gör.

²⁶ Den som säger att han är en kristen men inte behärskar sin vassa tunga, bedrar sig själv, och hans kristendom är inte mycket värd.

²⁷ Värdefull i Guds, vår Fars ögon däremot är tjänsten att visa omsorg om föräldralösa barn och änkor, att troget tjäna Herren och att inte bli påverkad av gudlösheten i världen.